Tre dagar till...

Ibland känns det som livet är en ändlös räcka dagar... och det är lite farligt tycker jag. Man har bara ett liv och det är upp till var och en av oss hur vi tar hand om det. Visst, vi kan drabbas av olyckor, sjukdom och sociala trauman som vi inte rår över, men när man kommit igenom krisen måste man välja förhållningssätt. När jag var som sjukast såg jag ingen väg tillbaka till livet, det kändes som om det var slut, men idag har jag ett fullödigt liv med jobb och fritid. Visst, jag kan inte åka skidor, gå långa promenader och springa lopp, men jag kan väldigt mycket annat. Man får anpassa sig till sina förutsättningar, helt enkelt.
 
Tisdagen tillbringade jag i mottagning, kilade ner till centrum och köpte thai på lunchen och under eftermiddagen fortsatte vi grupprocessen i arbetslaget med Sensus. Vi ska ha ett tillfälle till. Kvällen ägnade jag åt att peta in alla intervjuer i uppsatsen och börja katalogisera svaren under rubriker. Jag blev långt ifrån färdig, men jag kom en bit i alla fall.
 
 
Onsdagen började jag med administration, mitt besök uteblev så jag hann lite till innan möte med chefen och min nya kollega. Det känns så bra! Lunchmusiken bjöd på fantastisk sång av en av våra musiker samt lika fantastisk hantering av flygeln av en annan musiker. För mig blir lunchmusiken ett sätt att fylla på med lite energi tillsammans med församlingsbor. Sen blir det soppa och denna onsdag bjöd på en supergod soppa med lax, räkor och saffran tillsammans i gott samspråk. Stärkt gick jag in i sorgegruppen som skulle bli dagens sista arbetsuppgift, men jag fick hugga i med lite mer administration innan jag åkte hemåt.
 
Dagen började med nödvändig administration. Buss till Parken zoo är bokad och en första kontakt med Parken är tagen. Sen tog jag upp uppsatsen och gjorde den så klar som jag hann innan jag skickade iväg den. Nästa torsdag ska den upp på seminarium på Ersta. Jag hoppas att några kommer dig och ger synpunkter på den innan jag kommer längre. Det är så trist att jobba hårt med något och så blir den ratad av nåt skäl som jag i nuläget inte kan se. Friska ögon mottages tacksamt. Sen åkte jag iväg för att göra en intervju i Tumba, for tillbaka till Högdalen och fick i mig en tio-bitars sushi innan jag åkte till Stiftet. Janne hämtade hundarna idag och installerade dem hos svärmor... för jag var lite osäker på när jag skulle bli klar. Nu slutade vi i tid så jag unnade mig en promenad ner till Kungsan och besåg körsbärsträden...
 
 
 
... tillsammans med massor av andra.
 
Åkte söderut med T-banan, hämtade hundarna hos svärmor och körde sen hem.
 
Trött. Nöjd. Kvällspromenad nu och säng strax.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0