Nyårskrönika 2018

10-årsjubileum för mina nyårskrönikor i bloggform📍 Nu återstår det att se om det blir tio till, men vi tar väl ett år i taget.
 
Januari tuffade på. Jag blev medbjuden av en vän fantastiska Rickard Söderbergs premiär av Gaytenor på Tumbascenen. Jag gick därifrån med både en signerad bok och en selfie.
 
 
 
En kompis från Åland sov över ett par nätter i lyan och det var verkligen jätteroligt, det gjorde inget att det var mitt i veckan liksom. Vinterns knyppelutställning på Multeum i Strängnäs genererade tre nya härliga elever till knyppelkursen på ABF. Det gav mersmak att rikta sig utåt i knyppelsammanhang 👍
 
Februari gav en rolig konferens för kontraktsdiakonerna på Stjärnholm. Den gav både inspiration och en ny vän.... och till volontärfesten kom Sonja Aldén och sjöng... och lite starstruck som jag blivit blev det ännu en selfie.
 
 
På Syfestivalen gick jag på workshop och gjorde miniatyrmöbler i tron att jag äntligen skulle få ändan ur vagnen och göra det där tittskåpet jag drömt om... men vad vore livet utan drömmar? Månadens höjdpunkt var helikopterfärden jag önskat mig sen jag fyllde 40 år, den bjöd våra yngsta barn oss på 🚁 En otrolig flygtur över Stockholm i ömsom strålande sol och ömsom tätt snöfall.
 
 
Mars bjöd på både glädje och elände. Herrklubben gjorde en lyckad omstart som hållit i sig hela året. Jag är faktiskt rätt stolt över denna lilla grupp herrar som har skapat sig en egen arena där de får utrymme för sina egna intressen. Ryggen small lagom till Lunas födelse. Jag skulle varit med på förlossningen, men jag låg inne med smärtlindring på Mälarsjukhuset och fick följa förlossningen via messenger. Dagen efter skrevs jag ut och då stoppade jag i mig extra smärtlindring och fick Janne att köra mig till Karolinska för att hälsa på underverket.
 
 
April kom våren. Grodorna trängdes i Ormkärret och jag åkte till Värmland en helg och umgicks med en barndomsvän, med hennes hästar och hundar. Det är nåt speciellt med gammal vänskap. Har man dessutom haft en paus inser man hur mycket gemensamma erfarenheter binder en samman!
 
 
Linköping stod oxå på körschemat där jag både sammanstrålade med en vän samt rekade inför Knyppelpinnarnas vårutflykt till knyppelutställningen på Slottsmuseet.
 
 
Maj maj måne... festernas månad. Våravslutning med min fina lilla knyppelcirkel i Strängnäs. Avslutningar i olika grupper på jobbet. Knyppelpinnarna åkte på en utflykt till Linköping där vi besåg spetsutställningen på Slottsmuseet, besökte domkyrkan och Gamla Linköping. Den tre dagar långs Kulturresan Vättern runt var oerhört lärorik med alla stopp vid historiska platser som Alvastra, von Heidenstam, Habo kyrka med alla fantastiska målningar osv.
 
 
Och så gick jag på mitt livs första superhjältekalas emedan magnolia och körsbärsblommor blommade. Besöken i Kungsan med efterföljande fika med min vän har blivit en fin tradition!
 
 
Juni månad var oxå händelserik. Jag tog med Linnea och hennes flickor på en alpackapromenad i Stallarholmen.
 
 
Vi åkte ner till våra vänner på ett sommarvarmt Gotland, badade och hade en supermysig långhelg.  Vi träffade dem i Dubai förra året och vi har hållit kontakten sen dess.
 
 
Jag var med på Ängla och Thyras skolavslutning ...
 
 
... och innan jag åkte på knyppling i Vadstena fick vi besök av för oss okända släktingar från Seattle på mammas sida. Tack vare det besöket vet jag mycket mer om min småländska gren, om morfars mors och mormors fars släkt. De var 14 syskon och min morfar och mormor var kusiner. Besöket genererade inte bara kontakt med sysslingen i Seattle utan även med andra sysslingar hon hittat i Sverige. 
 
 
Större delen av Juli ägnade vi åt en fantastisk husbilssemester till flera städer och orter i norra Sverige, en kort sväng in i Finland och Kilpisjärvi för att enklast kunna ta oss till Treriksröset...
 
 
... och sedan otroliga Lofoten i Norge.
 
 
 
Ishotellet i Jukkasjärvi...
 
 
...hjortronplockning i Jokkmokk... 
 
 
... och härliga insjö-bad på hemvägen.
 
 
Sista helgen i juli åkte vi ut till Lågarö och hälsade på min kusin från Florida samt mina föräldrar. Detta var sommaren när badkrukan Rambo plötsligt började bada självmant!
 
 
Augusti var en hemsk månad på alla sätt och vis. Värmeböljan höll på att ta kål på mig, vi var underbemannade på jobbet och kriser uppstod både på jobbet och privat. Jag kom inte ur svackan under resten av året.
  
September inkasserade Rebekka sin 25-årspresent och hoppade fallskärm.
 
 
Vi åkte ut en helg med båten till Sundbyholm, min enda båtutflykt detta år.
 
 
Vi blev med badtunna och den har nyttjats flitigt hela hösten.
 
 
Oktober månad bjöd på en underjordisk höstutflykt till Sala Silvergruva. Till Torsdagsträffen kom Elise Lindquist, ängeln på Malmskillnadsgatan, och hos Knyppelpinnarna hade Nina Drigoris workshop i grövre metall. På Syfestivalen stod jag en dag i Svenska Spetsars monter. Jag tog oxå ut tre dagars semester innan allhelgona bara för att få vara... 
 
 
November jobbade jag alldeles för mycket. Medlemsmötet i Knyppelpinnarna bjöd på en intern utställning av sånt medlemmarna själva ville bjuda på. Jättefint!
 
 
December månad började med ett två dagar långt styrelsemöte i Vadstena med föreningen Svenska Spetsar, jättetrevligt. Jag var tvungen att bryta min fem veckors 50%-sjukskrivning eftersom det inte funkade. Höstens onämnda umbäranden har stressat sköldkörteln så den började krångla igen... men jag härdade ut i väntan på en veckas sol, värme och lättja på Teneriffa.
 
 
Innan jul hann jag träffa alla barn och barnbarn, men julafton tillbringade maken och jag ensamma. Vi klädde granen och njöt grillat... och som en lyckobringare kom stjärtmesarna på premiärbesök till vår fågelmatare.
 
Fotot är snott från google
 
 På Annandagen träffade jag tomten!
 
 
Och innan nyår fick jag besök av två ”gamla” klassisar, ett besök som vi pratat om i 1,5 år ungefär.
 
Nyårsafton spenderas i lugn och ro hemma i Strängnäs. Maken jobbar natt och här brukar det smällas runt 12-slaget och inte så väldigt mycket mer. Det uppskattar både jag och mina djur.
 
Nu har jag nämnt vänner som jag träffat en och två gånger under året, vilka jag är otroligt tacksam över. Men hon som jag träffar mest och som betyder så otroligt mycket för mig har jag inte nämnt. Tack för att du finns 💕
 
 
Gott nytt år 💝

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0