guggelutt

... har väckts i ett par omgångar av cigarettrök som sipprat in genom det öppna vardagsrumsfönstret. Första gången strax efter fyra. klockan fem stängde jag det fönstret och öppnade ett annat. Problem solved. Blir inte särskilt störd av röklukt, kan tillochmed tycka att det luktar lite gott ibland, men att vakna av det var en ny upplevelse. Ännu en erfarenhet av att bo i flerfamiljshus. Har dock inte kunnat somna om utan har legat och tänkt.

 

Numera jobbar min fd chef i Tullinge och han berättade historia, om området och kyrkan helt briljant. 

 

Handlade i Huddinge på hemvägen, köpte SL-kort åt en konfident, in på jobbet en sväng, hämta hundar och promenera dem, gjorde en räkmacka och la mig i soffan en stund. Telefonmöte mellan kl 19-20.45 med styrelsen i Svenska spetsar. Ringde pappa och mamma, gick ut med hundarna, åt lite glass och stöp i säng. 

 

I morgontimmarnas rökdoft började tankarna snurra. Tänker på pappa som är sjuk, barnbarnen som växer upp så fort, jobbet och allt ansvar och engagemang där, allt knyppelengagemang, min egen sjukdom (struman) och cykelerbjudandet där jag går och drar på beslutet... och så har jag återigen blivit ombedd att prata diakoniforskning. Dagarna innan diskbråcket small i mars hade jag storvulna planer på en ekologisk och grön kosthållning, träning före jobbet ett par dar i veckan och en cykel! Efter diskbråcksmällen har jag varken återfått kraft eller energi. Men livet snurrar på i ett vansinnigt tempo. Hur ska man tänka? Om jag kan hålla det jag lovat mig själv denna sömnlösa morgon, så kommer lönerevisionens beslut vara avgörande för hur jag kommer gå vidare i mina planer kring framtiden. Under tiden ska jag skriva en tvåminuters "spaning" ur min egen "forskning" till prostmötet nästa vecka. Den kan få ligga till grund för en artikel som i sin tur kan få ligga till grund för ett eventuellt forskningsseminarie. Vi får se hur allt kommer att hålla ihop den närmsta tiden... men en sak är säker: nuvarande tempo är inte hållbart i längden.