Kompledigtorsdag
Säger det igen: att ha några dagar ledigt mitt i terminen är oslagbart! Idag har jag bara knypplat inomhus och utomhus, promenerat, diskat, lagat mat och badat! Kanoners!
Men jag har oxå tänkt mycket. För ett år sen, natten mot den 2 november, hittade min syster och bror min systers fru hängd i ett träd vid vattnet utanför Norrtälje. Jag har sett polisfotografierna så jag behöver inte fantisera om synen de mötte strax efter ett på natten, i duggregn, lera, till ljudet av vågskvalp och i strålkastarljuset från bilen. Det scenariot har jag gått igenom tusen gånger, pratat med mina systrar och min bror, mina föräldrar... men idag har jag tänkt mycket på poliserna som var först på plats efter att min syster och bror hittat henne. Vi behöver inte överdriva Halloweens betydelse, men ändå, att bli utkallad långt ut i hotahejti, först på en liten asfalterad väg som aldrig tar slut, svänga av på en skogsväg som bara är de klassiska vagnshjulspåren man sällan ser nuförtiden, för att möta denna syn i mörker, kyla och duggregn, kaos, skräck, allra värsta halloweenmardrömmen... på riktigt! Kan man nånsin rusta sig för detta? Jag vet att de ett kort ögonblick var förvirrade över vems fru, men sen var de fantastiska, både mot min bror och min syster. All heder åt dessa hjältar 💕
Kommentarer
Trackback