Trist lördag

Hoppas det känns bättre imorgon. Janne tog husbilen till jobbet för han jobbar långa pass i helgen. Vet inte riktigt vad som händer i mig men just nu är det depp-varning. Sov till elva och har inte fått nåt vettigt gjort. Gått fyra promenader, ätit brunch och middag i form av färdiglåda, en tvätt, disken och så har jag sytt ihop en halv stickad tröja. Energi = 0. Smärta = 6. Blödande sprickor på händer och fötter. Är det så här jag ska leva resten av mitt liv? Vad kan jag göra åt det?
 
Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra...
 
Mod att förändra det jag kan...
 
Och förstånd att inse skillnaden...
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0