En dag för oss själva (nästan)

Kartonger och kartonger. Och mer kartonger. En stor del av mitt eftersatta privatliv finns i kartonger.
 
 
2008 sålde maken och jag våra delar av de hus vi ägde tillsammans med våra syskon. Det vi tog med oss från husen förvarade vi i kartonger i radhusets undervåning. Vi tänkte att vi nog skulle behöva en del av grejerna när vi köpte ett eget sommarnöje. 2009 köpte vi sommarhus utanför Strängnäs, ett dödsbo med alla möbler och allt annat kvar. Det var mycket röjande och städande, vi behöll en del och ersatte en del med det vi hade. 2014 gick flyttlasset från det stora radhuset till det lilla huset utanför Strängnäs. Vi hade verkligen röjt och rensat inför flytten men de sista veckorna råkade vi i panik över allt som var kvar så vi bara öste ner grejer i kartonger. Kartonger som sen stått i svärmors garage, kartonger som stått i grannens bod, kartonger som stått bakom soffan i vardagsrummet. I omgångar har vi tömt och röjt. Nu står de sista kartongerna i Ugglebo. Jätteskönt att ha allt hemma, men jag är så infernaliskt trött på kartonger! Jag har det senaste året även tömt morbrors lägenhet, mer kartonger ... och jag längtar sååå efter ett ställe att bo med hemkänsla. Inte bara att bo i utrymmen med travar och provisoriska lösningar.. 
 
Imorse gjorde maken och jag upp en plan för vår dag tillsammans. Först skulle vi röja i Ugglebo, sen plocka svamp och till sist fira vår perfekta dag med kalvfrikadeller innan vi skildes åt. Så blev det förstås inte, men det blev bra ändå 😃
 
Ugglebos kartonger fick sig en omgång - kasta, loppis, Lyan, ta hand om senare. Det försvann inte så mycket som jag räknat med, men de kartonger som finns kvar är de svåra kartongerna. Det där man inte vill slänga men inte heller ha framme, diabilder, negativ, dvd-filmer, ärvda porslinsserviser, pyssel, pyssel och åter pyssel, saker barnen gjort, märkliga souvernirer... Det blev för kort om tid att göra det grundligt men nu har jag iallafall koll på eländet...
 
 
Det blev ingen svampplockning för regnet vägrade upphöra. Istället satte vi oss i varsin fåtölj och planerade inredning och viss ombyggnation av huset. Nu finns en plan för att röja inne oxå bland kläder, sängkläder, märkliga föremål och böcker.
 
Det blev inga kalvfrikadeller heller för färsen hade antagit en grågrön skiftning som gjorde mig tillräckligt osäker för att välja att slanta ner wienerkorven i dillsåsen istället. Sen bar det av till höstens fjärde knypplingstillfälle på ABF medan Janne tog disk, hundpromenad och vilade ett par timmar innan sitt nattpass. När jag kom hem packade jag bilen och åkte upp till Lyan, maken packade sig in i sin bil och åkte till jobbet... det var det liksom... en perfekt dag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0