Tack đ
Först vill jag tacka alla för samtal, sms, mail, uppmuntrande tillrop pĂ„ Facebook, förböner mm. Det Ă€r sĂ„ otroligt vĂ€rdefullt för mig att ni tĂ€nker pĂ„ mig â€ïž
Â
Â
Att rent fysiskt bli pĂ„mind om sin dödlighet Ă€r lika obehagligt som nyttigt. Jag hoppas det ska hjĂ€lpa mitt dumma huvud med prioriteringar ett tag framöver. Det Ă€r nĂ„got vĂ€ldigt speciellt att vara sĂ„ utsatt som man Ă€r pĂ„ sjukhus, man Ă€r helt i hĂ€nderna pĂ„ omsorgspersonalen och jag mĂ„ste sĂ€ga att de olika personligheterna Ă€r olika typer av Ă€nglar đ var och en med sin personlighet och pĂ„ sitt sĂ€tt. Jag uppskattar verkligen att bli tilltalad som till ett barn nĂ€r jag Ă€r ömklig för dĂ„ tillĂ„ter jag mig att vara ömklig. Jag ĂR ju ömklig! Jag och min oro blir tagen pĂ„ allvar och jag behöver inte kĂ€nna mig dum. NĂ€r man fĂ„tt tröst Ă€r oron lindrad och jag kan gĂ„ vidare. Att nĂ„gon lĂ€gger huvudet pĂ„ sned och sĂ€ger âjag förstĂ„r att du Ă€r orolig, men...(sĂ„ kommer trösten)â. Tack đ Tack đ Tack đ HĂ€r ligger vi i vĂ„ra vita skjortor och blĂ„ byxor, rĂ€tt anonyma, och ingen sĂ€rbehandlas. En Ă€ldre man ropar pĂ„ hjĂ€lp och berĂ€ttar hur han fĂ„tt benen avslagna av en man med jĂ€rnrör, att han inte vill sitta kvar i fĂ€ngelset. De tar honom pĂ„ allvar, tröstar och förklarar. Vilken skola i omsorg jag fĂ„r uppleva! Ett spĂ€dbarn grĂ„ter. En blek mamma med dropp ammar och vaggar. En kvinna rosslar och klöks av den tjocka sondslangen i nĂ€san. En medelĂ„lders kvinna gĂ„r förvirrad runt i korridoren med skjortan knĂ€ppt snett och panik i blicken. Och jag Ă€r inte ensam om att ligga hĂ€r med smĂ€rta. Ibland fĂ„r jag hejda mig för att inte gĂ„ in i omsorgsrollen. Visst, hĂ€mta kaffe Ă„t min rumskompis Ă€r vĂ€l en sak, eller att sjĂ€lvklart ropa pĂ„ hjĂ€lp nĂ€r hennes luftstrupe tĂ€pptes igen av slem igĂ„r... men att motstĂ„ impulsen att gĂ„ in till den förvirrade mannen eller försöka prata med den panikslagna kvinnan i korridoren Ă€r pĂ„ ett sĂ€tt att gĂ„ emot mig sjĂ€lv, samtidigt en trĂ€ning i att ta mig sjĂ€lv pĂ„ allvar. Inflammation i bukspottkörteln Ă€r allvarligt och ingen hĂ€r dömer mig för att vara sjĂ„pig. Tack đ Min uppgift nu Ă€r att inse det och inte förminska mig sjĂ€lv. Inte lĂ„ta det ta över men ta det pĂ„ allvar och leva dĂ€refter.Â
Â
Jag har fĂ„tt en plats med en makalös utsikt! PĂ„ kvĂ€llarna sitter jag i fĂ„töljen i hörnet och njuter solnedgĂ„ngen över Eskilstuna đ
Tack đ
Kommentarer
Trackback
