guggelutt

 

Halv två satt jag i väntrummet till kirurgimottagningen på Mälarsjukhuset. Läkare och läkarstudent kom ut och hämtade mig, läkaren bad mig sitta i gröna stolen och sen började hon berätta att jag legat inne för inflammation i bukspottkörteln, en inflammation jag fått pga gallsten som med stor sannolikhet hängde ihop med min snabba viktnedgång i våras... Jag väntade på fortsättningen som inte kom. - Hur mår du nu? frågade hon efter en liten stund. - Jag mår bra tack men jag är skiträdd just nu, svarade jag. - Vad visade MR, fortsatte jag. - Nej, den har vi inte fått svar på än, men proverna du lämnade i måndags såg fina ut... Jag visste inte om jag skulle bli arg eller skratta. Det skulle ta en vecka att få svar sa personalen på MR, efter en vecka fick jag en kallelse till kirurgin och en remiss på prover som skulle tas inför besöket vilket jag tog i måndags... och så har jag tagit ledigt från jobbet och åkt till Eskilstuna ... och det har gått två veckor ... och det finns inget MR-svar. Varför sitter jag då här??? Men så fortsatte läkaren prata om att man kan utesluta en aggressiv cancer, att de mörka fälten förmodligen är vävnadsförändringar eller vätska och att praxis är gall-operation efter en bukspottkörtelinflammation. Både hon och läkarstudenten klämde på magen och lyssnade på hjärtat. Allt verkade bra. Hon ska ringa från dolt nr när MR-svaret kommit, då ska vi oxå prata gall-operation om allt annat är bra vill säga. ...Vävnadsförändringar, vad är det? 

 

Jag var helt tom när jag gick därifrån. Och inte ett dugg klokare. Trots att jag varit i sjukhuskyrkan flera gånger förut hittade jag inte dit i mitt småförvirrade tillstånd utan jag fick ta hjälp av en röda korset-volontär, men i kyrkan satt finaste M och väntade på mig. Min frustration fick bubbla ur mig, sen gick vi och fikade. Jag längtar till nästa gång vi ska ses 💕

 

 

Åkte hem och tog ut hundarna, sen fick stickorna sig en omgång medan mörkret föll.