Fredagen den 13:e
Ja, den började på värst tänkbara sätt men artade sig riktigt bra vartefter den led. Fick ju veta sent igår eftermiddag att Prästgården skulle vara vattenlöst mellan kl7-14 så jag tänkte hämta termosar och åka ner till Klockargården för att koka kaffe och the... men på vägen till jobbet fick jag veta att en närstående fått hudcancer och då blev det för mycket helt enkelt. Jag ringde en arbetskamrat på Öppna Förskolan och fick komma dit istället. Hon kokade kaffe och the samt fixade en dunk vatten medan jag spydde galla över tingens ordning, svor och grät en tår. Fick hjälp ut till bilen av en annan arbetskamrat, gick förbi receptionen som hjälpte mig få kontakt med vaktis som kom uppcyklande med ett gäng vattenhinkar så vi kunde använda toaletten.... sen blev det bättre och bättre. Bara det att ha så fina arbetskamrater!
Jag hann ställa iordning innan damerna kom till handarbetsgruppen. De började droppa in strax före kl10 och vi blev 14 st idag plus en fotograf från IKON, kyrkans nationella bildbyrå. Han var jättetrevlig och gick runt och fotade oss, material och lite i huset. Han satt oxå med på fikat där husmor gett oss en god citronkaka.
Husmor kom förbi med surströmmingsburkar och annnat ”gott” inför surströmmingsfesten på måndag så jag kunde informera henne om vattenläget och min oförmåga att fixa disken. Det skulle hon fixa på måndag 💕
Precis innnan gruppen kom blev jag kontaktad av polisen som ville hålla ett förhör med mig, de skulle återkomma kl13 och det gjorde de. Det gällde en konfident som blivit misshandlad. Jag ringde på ett telefonmeddelande oxå och fick kontakta kommunen då ett då hemtjänstföretag vägrade hämta ut medicin och personen ifråga låg hemma med lunginflammation! Vad är det för fel på folk???
Av den tilltänkta komplediga eftermiddagen blev inte mycket kvar. Jag hämtade hundar vid två och packningen därefter, svängde förbi tankomaten och Mc och satte mig med ett långsamtal i luren på väg upp till Roslagen. Här har maken fällt träd och jag har släpat grenar hos mina föräldrar. Inte en vinter till med oro att det ska blåsa ner träd på deras hus under vinterstormarna!
När det började bli mörkt åt vi middag tillsammans med föräldrarna och tittade på tv en stund innan maken och jag tog sistanaden tillsammans. Vi kommer sova gott inatt för det har jag bestämt 🌕
Kommentarer
Trackback
