Goda grannar?

Ibland undrar jag över både intelligensnivå och medkänsla hos vissa personer. Jag förstår mig helt enkelt inte på vissa individer. Det är möjligt att jag lider av nån form av autism... eller så gör jag inte det... det kan ju vara så att det finns människor som är helylle-idioter. Men en sak är jag säker på, oavsett det ena eller andra, jag aldrig skulle sänka mig till en nivå där jag ställer mig på gatan framför en bil och hoppar som en orangutang! Jo kanske om det skulle föreställa ett skämt adresserat till en person som jag kände väl!
Men det hände mig idag. En medelålders vit man bemötte mitt försök att vara hänsynsfull och köra sakta förbi två män med hundar i långa löplinor, med att först börja vifta åt mig att jag skulle köra förbi och sedan ställa sig och hoppa som en orangutang. Allvarligt! Hur tolkar man ett sånt beteende? Jag stirrade framför mig och bara körde förbi. Efter 50 meter kom jag på att jag givetvis borde vevat ner rutan och frågat om han behövde hjälp...
Jag vet inte vem denne man är. Jag har sett honom ett fåtal gånger gå ute med sin hund. Den första gången jag såg honom lät han sin stora jycke i löplina springa upp och kissa på vår blomkruka uppe på tomten. Han såg att jag satt på altanen, men jag sa inget. Vill inte tjafsa om småsaker.
En gång har jag tilltalat honom. Det var vinter och mörkt ute, han gick en bit bakom mig och lyste med sin starka pannlampa vilken bländade nåt fruktansvärt. Jag stannar upp och sätter upp hundarna i en snödriva så han kan gå förbi... men det gör han inte. Han stannar bakom mig och lyser rätt på oss. Det var verkligen som att stå på scen i strålkastarljus och hundarna blev förstås skogstokiga. Då ber jag honom att "sluta lys på oss!" Han släcker lampan och det blev förstås becksvart, han gick några steg och tänder den igen, men då fick jag honom iallafall framför mig.
Men jag tänker att hans beteende är inget att vara ledsen över. Jag får sluta tänka på det bara. Vi har aldrig pratat, aldrig haft med varandra att göra, jag har ingen aning om varför han beter sig som en orangutang så jag får väl se humorn i det och räkna in en stor apa till Strängnäs redan rika fauna.
 
Klart slut

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0