Time-out !
Det är verkligen två steg fram och ett jättekliv tillbaka. Om psyket mår bra av att göra saker så är det precis tvärtom med kroppen. Nu behövs iof kroppen för att kunna transportera psyket och där blir det ju en krock förstås. Onsdagen var ju så underbar hos bästisen och frissan, gjorde gott i knopp men ont i kropp. Kände mig "trög" igårmorse men hade lovat en dotter att åka och storhandla samt plantera om resten av hennes blommor och tänkte att det är ju en baggis. Ingetdera handlar om nån särskild ansträngning, men det är kört ändå. Jag stod mest och hängde vid kundvagnen, det var inte många blommor att plantera om och jag var hemma igen tidig em.
Vi hittade den perfekta födelsedagspresenten till Luna
Idag har jag inte alls orkat gå så långt med hundarna som jag brukar. Det är så frustrerande! Har försökt virka lite, men sitter mest och hänger... Ont i kroppen och ansiktet känns som om jag gråtit.
Fasiken! Jag vill inte ha det så här!!! Förra fredagen ringde läkaren från VC och höjde Levaxin-dosen. Jag har ju under ett år successivt fått sänka den från 150mkg till 50mkg tack vare Liothyroninet och AIP, nu fick jag höja till 75mkg så det känns som ett bakslag det oxå... men det kan oxå vara en sannolik förklaring till att jag mår som jag gör. Jag köper inte att jag bara "gått i väggen" utan det är medicinskt oxå! Kanske mer medicinskt än psykiskt. Fast det hänger ju ihop. Och vad är vad?
What to do? Be patient!
Kommentarer
Trackback
