Göravadjagvill-onsdag

Idag på fm hade jag bokat tid för covid-19 antikropps-test på VC. På vägen hem fick jag en impuls och svängde av på rastplatsen  efter Strängnäsbron och parkerade. Jag har i åratal undrat över den stora stenhögen bredvid brofästet på Tosterösidan, om det kanske var en stor gravhög eller bara är ett stenupplag efter brobygget. Jag sprang över 55:an och gick ner på en stig som ledde ner mot Mälaren och upp mot stenhögen. 

 
Såååå mäktigt! Det var en fornborg! Jag hittade ingången mot landsidan och kunde konstatera minst två stenmurar, en yttre och en inre.

Lite nerrasat men ändå tydligt var ingången är
 
En yttre och en inre mur, dubbla skydd mot anfall
 
Mot Mälaren behövdes antagligen ingen mur då den sluttningen var brant...  

När jag skulle upp i borgen klättrade jag över stenmuren men det tordes jag inte när jag skulle ner. Kunde lätt visualisera räddningshelikoptern hovrandes över borgen och en trasig tant nedskräpandes naturen med brutna ben bland stenarna... För säkerhets skull skickade jag ett par bilder på borgen och bron till maken så han skulle veta var jag senast varit och var man skulle börja leta efter mig om jag inte kommit hem till kvällen... såvida han ville ha hem mig villsäga 😜 Lättast att komma ut igen var genom den nerrasade ingången. Stenarna låg stadigt efter alla hundratals år. På vägen ner hittade jag oxå en infotavla. Stenby skans, minsann! Jättespännande!

 
Eftersom jag drabbats av äventyrslusta fortsatte jag förbi Sanda-avfarten och fortsatte till Granboda-avfarten. Därifrån körde jag långsamt mot Vårfruberga klosters gamla förläningar på vår ö. Jag körde förbi Sionsborg till Emaus och Italien, men för att komma till Jerusalem, Jeriko och Betlehem måste man trotsa "enskild väg"-skylten. Det ville jag inte med bilen, jag tror på att respektera. Jag har läst att det ska gå en pilgrimsled där, nog torde man få gå på "enskild väg" då? Ska ta reda på lite mer om pilgrimsleden...
 
 
Tog 45 minuters rast och några värktabletter innan jag gick långpromenad med grannen, nästan 6 km och 7000 steg. Helt underbar sensommardagspromenad!
 
 
Vilade en stund, tog en välbehövlig dusch och putsade upp garnityret inför tandläkarbesöket kl17.30. Var lite nervös efter det som hände senast. Den tandläkare hade då var rätt så respektlös så jag bokade av återbesöket förra veckan och tänkte inte gå tillbaka... men kvinnan i receptionen fångade upp mina vibbar, övertalade mig att komma tillbaka och bokade in mig på praktikens grundare istället. Ikväll var jag där och hon var underbar! Vi pratade om det som hände när jag var där förra gången, hon ville veta mer om min värk i kroppen, checkade av mina stressorer, berättade om för- och nackdelar med amalgam-plast-glas-porslin och gjorde en undersökning av min käke! Aj 17 vad triggerpunkterna kändes! Det är inte alls säkert att det är amalgamet som får mina tänder att spricka. Jag "biter" och var jätteöm på de punkter i munnen, runt öronen och upp i pannan som hon vidrörde och bekräftade det hon misstänkte om mina smärtor. Jag började nästan gråta! En människa som bryr sig om mig, är professionell tillika kunnig. Och sen till frakturen som orsakade att jag inte ville gå tillbaka då den andra tandläkaren vägrade ta ny röntgen utan bara meddelade att hon tänkte lappa ihop den med plast... Hon tittade på den och sa att det inte var några problem att plocka bort amalgamet och ersätta med glasjonomer. När bettskenan är på plats lär jag inte slipa ner glasfyllningarna så snabbt som jag gjort nu. Svävade på små moln när jag gick därifrån ⛅️ 

 
Hemma hjälptes maken och jag åt med middag. Högrevsburgare med rivna morötter. Vi satt i paviljongen medan mörkret föll. Jag spolade på pinnar till sista försöket med att få bokmärket som jag vill. Lite tv när maken kröp i koj.
 
 
Varför sitter jag här för? Kanske för en inte vill att en bra dag ska ta slut 🤗

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0