Uthärdlig osäkerhet

Som sagt, jag gillar mina morgnar. Två timmar till det som behövs göras pro-work - vovvenad, eventuella reflektioner mm. Igår skickade maken mig i säng vid halv nio eftersom jag somnade vid Tvn 🕣 Imorse vaknade jag kvart över fem! Nå, jag drog mig en halvtimme och lät sen dagen börja. Jag var jättenervös över det som komma skulle… men jag tänkte på det min chef pratat om på morgonandakten på Hagaberg i tisdags och det hon avslutade med igår, detta att inför allt det nya vi står inför och med de utmaningar vi kommer att få - att tränas i uthärdlig osäkerhet. Jag tyckte det kändes bra och rätt. Det är ju så vi utvecklas i livet. Med orden ringande i huvudet gav jag mig av till denna tionde arbetsdag, elfte dagen efter min första…

(null)
Nejdå, min skugga är inget misstag utan medvetet arrangerad i morgonsolen 🌝

(null)
Imorse hade någon petat in en lila blomma vid korset på vår blå dörr 

(null)
Vid lunch ungefär låg ännu en blomma utanför dörren

Idag har jag jobbat i Hovsjö. På morgonen var jag ensam och det passade mig bra. Jag satt och experimenterade vid datorn och lyckades få in min "signatur" i mailen men jag lyckades inte byta skrivare. Tur att maken dragit ut gudstjänstordning och  predikan åt mig. Jag gick igenom alltsammans och skrev förbön 🙏

Vaktmästaren kom och vi pratade lite. Jag ringde, skrev och åt lunch innan de första gtj-besökarna kom. Eftermiddagen blev fantastisk. Jag höll i min första egna gtj och allt det gick jättebra. Kyrkkaffet blev oxå fint med samtal vid alla bord. Mina föräldrar kunde inte komma i söndags när jag välkomnades, men idag kom de. När allt var klart och alla gått summerade jag och vaktmästaren dagen.

(null)

Make tog ut hundarna när jag kom hem medan jag lagade "Pontus pasta" fast med ris 🍚 Maken har beredskap och fick rycka ut strax efter att han somnat. Han sover kvar på jobbet. Jag har somnat två gånger vid Tvn och och ämnar nu gå sistanaden 😁



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0