guggelutt

Innan vi åkte till Thailand fick jag några frågor om jag kunde ställa upp på olika intervjuer. Då tyckte jag det var kul att få berätta, roligt att det jag och vi gör blir uppmärksammat, men nu när jag ser resultaten vill jag bara smyga ut i kulisserna igen. Vad hade jag i rampljuset att göra? Det är verkligen inte min grej. LT-klappen är vad den är. Jag skulle önska mig en annan typ av samarbete med både Pingstkyrkan och kollegor, men det är ändå bättre i år mot förra året. En annan intervju jag ställde upp på hade jag tydligen missuppfattat. Där gick min chef in i min frånvaro och styrde upp det till en bra annons/artikel. Jag ville bjuda in till kyrkans verksamheter men fokus skulle mer ligga på det kristna budskapet och målgrupp. I mina citat står "väldigt förknippad" och "viktigt tomrum". Så skulle jag aldrig uttrycka mig i skrift. En viktig lärdom för mig hur jag utrycker mig i tal, men bekräftar oxå för mig att jag ska inte prata, det är verkligen inte mitt skrå! Stiftstidningen låg i lådan när vi kom hem och den intervjun blev väl inte bättre den. Försöker tänka att det är en mix av vad jag säger och vill förmedla med det skribenten hör och vill ha.