I en vintervärld… 🎶

Jag vill känna tro

på en ljusnande framtid 

Längtar till våren 


Hade inte bilen haft 1,5 dm snötäcke över sig imorse hade jag kanske kunnat hålla undan irritationen … anledningen till att jag hade en tid bokad kl 9.00 imorse, en lördagmorgon 😱 var att maken i mitten av december tyckte att vi kunde vaccinera oss samtidigt. Han hade bokat en tid kl 9 idag, och när de lite senare i december släppte tider för mig oxå (jag är fyra år yngre än maken) ville jag boka igår på eftermiddagen, men jag lyssnade på honom och tänkte att det blir väl trevligt med sällskap. Sen ringde han mig strax före jul och var så glad över att han fått en tid på kvällen den dagen och skulle bli sen hem, men jag blev apa-sur🐒 Om jag visste att han skulle fortsätta leta tider trots att han hade en bokad tid tillsammans med mig skulle jag hellre åkt på eftermiddagen igår än att pallra mig upp själv en lördagmorgon när man kunde legat och dragit sig. Att det snöat så in i bomben inatt gjorde ju inte saken bättre 🤬 

(null)

Nåväl, väl på plats hade irritationen gått över. Jag skojade med en man på parkeringen som frågade var vaccinationsmottagningen låg, för den ligger nämligen i baren i Tomas-hallen. Personalen var trevlig och fort gick det. Stod några minuter i kö till registreringen, sen var det bara in och stick, sen ut och vänta 15 minuter. När jag gick därifrån kl 9.15 var kön långt ut på parkeringen. Det var nog bra att ha tid kl 9.00 iallafall 😃 

(null)

På hemvägen spelade radion Marie Fredriksson "Tro":

Tro
Jag vill känna tro
Jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro
I en vintervärld, finns det någon tro?
Jag vill känna önskan om en tid så ljus som friheten
Känna tro igen

Det kändes både hoppingivande och ödesdigert. Nånstans har jag hört att pandemier håller i sig i fem år i snitt. Det betyder att vi inte är mitt i ännu. När smittspridningen är värre än någonsin (även om tackochlov inte dödstalen är det) så önskar jag att folk kunde vara lite mer eftertänksamma. Till exempel när vi nu satt och väntade våra 15 minuter vägrar en gubbe gå in och sätta sig för han hade mått bra efter de båda förra sprutorna. Fine, det är hans beslut, men att sen ställa sig och glo föraktfullt och skaka på huvudet åt oss andra  är inte okej‼️ Försökte låta bli att kasta onda ögat på honom 🧿 Vissa människor är bara dumma 🤮

(null)
Strängnäsbron

(null)

På vägen hem fick jag visa mina skills i bilkörning 🚙 Det var fortfarande oplogat i vårt område och en del kör för fort, oavsett väglag, så i en uppförsbacke körde jag åt sidan (höger) vid en avfart (vänster) så en bildåre fick lite extraplats. Det kan ju ha varit så att hen gled i nerförsbacken (?), vad vet jag, men när jag skulle fortsätta köra snurrade bara hjulen och bilen gled sidledes ner i diket. Jag backade försiktigt några meter för att komma ur farozonen men när jag la i ettans växel fortsatte hjulen bara att spinna och bilen gled åt höger och diket. Jag backade ytterligare ett tiotal meter för att komma upp ordentligt ur diket och det gick bra, men det gick fortfarande inte att köra uppför backen. Jag fick backa hela backen ner till plan mark innan jag försiktigt kunde börja köra uppför den sliriga backen och kom hem utan vidare malörer. Plogen kom en timme senare 🙃

(null)
Känslan 😅

Efter att ha vilat en stund hemma gick maken och jag långpromenad i vinterlandskapet ❄️ 

(null)
Lunchen idag blev kall kyckling från igår, invirad i isbergssallad, och en apelsin 🍊 

Han fikade och jag lunchade efter promenaden, sen började jag leta efter ett mönster. Jag har tidigare varit nere i Ugglebo två gånger och röjt efter en Lilla My-ritning till ett par sockor samt ett mönster till ett par andra. De låg i handarbetslådan i vår kubits 🙄 Där hittade jag oxå massa fint som jag visste låg där 😃

(null)

Kanske har jag gjort för många sockor, men jag älskar mönstren! Vantarna med två halva kattansikten är underbara! Ibland får vägen vara målet liksom.

Nu är jag igång att sticka ett par nya sockorsom maken kan ha liggandes i husbilen. Han vill ha dem till övernattningarna på jobbet när husbilen står där, så jag satte igång. Känns skönt med ett lätt projekt efter tröjan.

(null)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0