Senarelagd fredag
Ibland beter jag mig som värsta tonåringen. Jag var inte ett dugg intresserad av att titta på Rambo egentligen, ändå gör jag det i nån sorts knäppt trots… för jag hade sovmorgon idag. Jomen tjena! Halv sju låg jag och vred mig och ville somna
om. Nån slummer här och där, annars totalt bortkastad tid. Gick upp kl nio, sur som ättika på mig själv! Vad fick jag ut? Ingenting!
Trampade iväg med hundarna, tog ut Ragnar och fixade frukost. Jobbade en stund, men la ner det eftersom jag inte tänkte börja förrän kl 12.00 idag. Pluggade lite, jobbade lite, fixade lunch, gick ut med hundarna och åkte iväg.
Köpte hundmat hos veterinären och en låda nuggets på McDonalds åt mig till kvällen.
Fixade lite på rummet innan jag gick ner till kyrkan och mötte upp Council of Grandmothers och de som hade del i öppningsceremonin. Vi gick igenom programmet och de fick öva.
Ceremonin blev bra. Kanske saknades det lite flow, men det fick pianisten och det blev kanske liiite för mycket när det var texten "en värld full av liv" (Lejonkungen) och inte hans förmåga att spontan-spela. Styrkorna låg i trumpetens "Eld upphör" med
bakgrund från skotten i Ådalen. Det var tydligen en man som fick stopp på skjutandet genom att spela "Eld upphör" och det var inlagt i programmet, att inte älta och se bakåt, släpp striden och gör "eld upphör", nu måste vi se framåt och samarbeta.
Att bilda ring med alla dessa kvinnor blev oxå starkt.
St Ragnhild var med på ett hörn, både bildligt och i mitt välkomnande.
Council of Grandmothers Europe
Efteråt blev det lite snack och bland annat två kvinnor gjorde intryck på mig. Två irländskor som oberoende av varandra, och med helt olika personligheter, tog kontakt. Den ena var historiskt intresserad och ville veta mer om kyrkan och st. Ragnhild…
… den andra om mitt och chefens olika ämbeten. Irländarna är ju katoliker och där finns inga kvinnliga präster plus att diakon betyder att du ännu inte är färdig präst, men på väg. Båda kvinnorna kramades varmt efter de fått svar. Sisterhood in it’s
best.
Klockan 21.00 tog jag hissen ner till bilen, trött och nöjd.
Pratat lite med maken och här sitter vi och hoppas på ett samtal. En kollega till maken är ute och fiskar. Får de gös eller aborre skulle de dela med sig… efter kl 23 vet vi 🕚
Kommentarer
Trackback
