guggelutt

Det är egentligen inte alls märkligt att det finns så många ingångar till sorgen. Pappa levde ett långt och innehållsrikt liv. Bland annat som missionärsbarn i Kongo. Där fick han malaria. Jag såg honom malariasjuk några gånger under uppväxten, för malaria ligger kvar latent i kroppen och kan blossa upp vid andra infektioner. Han fick inte heller ge blod pga detta 🩸 Kombon med messet från blodcentralen igår och att det är världsmalariadagen idag blev en sån ingång 💧 Men det är bara att låta tårarna ta plats. Jag vill inte vara utan sorgen heller. 

Samtidigt pågår livet. Haren kom på frukost vid sextiden och strax efter ett stort gäng småfåglar.

Herrar och siskor

Frukosten är serverad

vid fågelbordet

Vi blev fem på morgonbönen och alla stannade kvar och pratade om identitet och sociala medier en stund. Andakten handlade om det.

Därefter planerade vi en mini-retreat för finska gruppen, sen jag åkte iväg för att hämta lite material skänkt till Knutpunkten. Då hände det! Jag lyckades backa på en bil, för första gången i mitt 35-åriga körkortsliv har jag skadat en annan bil! Hittade ingen penna men skrev med kajal på en papperslapp så hen kan få tag i mig. Bara en sån sak, att inte ens ha en penna i bilen utan skriva med smink 🙄 Efter det var jag rätt blockerad för tänk så fort det kan gå. Bilen smälte färgmässigt så väl in i den bakomliggande häcken att den inte syntes… men jag åkte ändå köpte thai i Saltskog, åkte tillbaka till jobbet och åt lunch, jobbade lite administrativt innan jag körde upp till Nykvarnskyrkan och tog ett samtal.

Sen bar det av igen. Hämtade mamma, vi åt på grillen och fortsatte till Gnesta. Ikväll deltog vi i Stilla Stund, en vägledd retreat i Frustuna kyrka. Efter att ha sjungit en psalm låg på madrasser framme i koret och bara lyssnade. Först avslappning, sen sjöng hon finstämmiga melodier till ett indiskt instrument, shruti, en märklig liten låda 🗃️ Intressant och rogivande upplevelse. 

  

Efter en timme var vi klara och åkte hem igen. Mamma och jag har tittat på nyheterna och nu ligger jag nerbäddad i hennes soffa.

🥱