guggelutt

 
Vi gick hem igen och jag lät morgonsysslorna ta vid. Frukost till husets levande varelser, tvätten... men disken fick stå till ikväll. Tog fram mitt löv och började knyppla istället 🍂 Enkla slag, bara flätor och vridningar, men ack så svårt att få snyggt. Knyppling i sin fullaste charm 🍁

 

 

Halv ett satt jag i bilen på väg mot Stockholm och Tallkrogen 🕧 Pratade med mamma på vägen och vi problematiserade kring "änkans skärv". I den grekiska översättningen av bibeln står det att änkan "gav sitt liv" i betydelsen att hon la hela sin förtröstan i Guds hand... Att vara svag, att visa svaghet, och jag kom på att allt mitt badande, allt mitt tjohejande, all min positivism kanske handlar om att försöka dölja min svaghet. Min smärta. Min otillräcklighet. Att visa svaghet kan leda till andra människors känsla av makt och suveränitet vilket, om det utnyttjas, bidrar till än större utsatthet. Samtidigt, att visa svaghet är styrka, kan ge tröst och/eller möjligheten att ge nån annan chansen att visa barmhärtighet. Men jag är ju vigd att hjälpa, vara ett barmhärtighetens tecken. Samtidigt bara människa. 

Härlig fotvård. Därefter ett besök hos mina favoritkissar 🐈‍⬛ 🐈