Ett bĂ€ttre jag đ€
Vaknade före klockan och gjorde mig en lugn morgon. Tack och lov sov jag bra inatt oxÄ, utan mardrömmar. Har kÀnt mig helt lugn inför morgondagens retreat, men imorse slog nervositeten in. En retreat kan man utforma pÄ mÄnga olika sÀtt och jag har varit ansvarig för retreater mycket mer omfattande Àn denna. Och kanske Àr det just det som oroar. Har jag skalat av för mycket? Eller Àr denna enkla utformning en bra Nykvarnsvariant? Det Àr jobbigt att jag kÀnner mig sÄ ensam pÄ jobbet, att inte ha nÄgon att bolla med. NÄvÀl, imorgonkvÀll vet jag om det blev bra eller för simpelt. Man mÄste börja nÄnstans och jag tycker att det Àr bÀttre att lÀgga till Àn att ta bort över tid nÀr man försöker starta en löpande verksamhet.
Dagens ord i Bibelappen
Medicinerade Bamse och Ă„t mina frukostĂ€gg, sen tog jag mig tid att andas in medveten nĂ€rvaro. Efter 61 Ă„r i livet och 20 Ă„r som diakon borde jag ha ett bĂ€ttre sjĂ€lvförtroende. Borde. Eller kan jag vĂ€nda oron till nĂ„n sorts ödmjukhet? En taizepsalm kom till mig med lite tröst och den bar jag med mig under dagen đ¶
KÀnn ingen oro, kÀnn ingen Àngslan
Den som har Gud kan ingenting sakna
KÀnn ingen oro, kÀnn ingen Àngslan
Gud, din Gud, bÀr allt
(Psalm 773)
Fyllde i det enklare iotokorset medan jag tog expeditionen
Administration och ett par korta möten pĂ„ fm, tog expeditionen en stund oxĂ„ men inget hĂ€nde pĂ„ den. Lunch, sen ledig eftermiddag. Och FRISSADAX. Min fyragĂ„ngeromĂ„rettreat đ Helt underbart som vanligt đ
Det var ingen lus, det var en myra đ
Skaldjursgryta
The och choklad
Svart, vitt och lockar
Följer mitt "ett misstag om dagen"-tema och glömde diakonemblemet hos frissan. Nu kunde vi lösa det hyfsat enkelt sÄ jag stannade pÄ OK i VÀstberga och hon kom dit. Alternativen var att vÀnda eller att Äka hem till henne efter en snabb visit pÄ gravarna.
Dn halvtimme försenad mötte jag upp sonen och hans familj pÄ SkogskyrkogÄrden. Det blev en fin stund. Ella var ansiktsmÄlad ...
... och Wille (7 Ă„r) hade tusen frĂ„gor: Varför eldar man ljus? Brinner det ner till gammelmorfar nu? Var ligger huvet? Var ligger benen? Var ligger kinderna? Var ligger rumpan? StĂ„r pappa pĂ„ gammelmorfars fötter nu? Visst dör man nĂ€r man blir gammal? Ăr du gammal nu, farmor? Ser gammelmorfar oss nu? Jag försökte svara sĂ„ gott jag kunde, men det blev kanske lite fel nĂ€r jag pratade om att stjĂ€rnorna var titthĂ„l som gammelmorfar kunde kika igenom. Han godtog förklaringen iallafall och sĂ„ gissade vi i vilket stjĂ€rnöga gammelmorfar kikade i just nu âïž
Sen rullade vi hemÄt, var och en till sitt. Det blev en kort kvÀll i fÄtöljen efter en lÄng dag... och ett förhoppningsvis lite snyggare jag.
VÀrldens bÀsta frissa
Grattis Luna, 7 Ă„r đ
Kommentarer
Trackback
