Nu har jag fått lite nog!

Det har verkligen varit upp och ner i två dagar nu. Ska försöka sammanfatta det på nåt vettigt sätt.

Igår - började dagen på Södertörns tingsrätt dit jag var kallad som huvudvittne i ett mål som handlade om "vårdslöshet i trafik". Det tog inte så många minuter och jag valde att gå därifrån och inte lyssna vidare på rättegången så jag vet inget om utfallet. Åkte hem och hämtade valpen och åkte hem till Su. Hennes mamma var på besök så vi fikade i trädgården innan vi åkte till Sockenplans Thai och åt lunch. Sen åkte jag hem med valpen och bytte till långbyxor, tillbaka till Su och hämtade upp henne, så åkte vi till sommarcafé i kyrkan. Olle Carlsson från Allhelgonakyrkan var dagens programpunkt och jag har nog aldrig sett så många människor i församlingssalen! Vi var över 100 stycken så vi fick meka in fler bord och bar ut stolar ur förråden... det var skönt att jobba och få vara lite praktisk för strax innan jag kom till jobbet fick jag tag i försäkringskassan. Min handläggare där talade om att hon fått ett meddelande från öppenpsyk att de behövde mer tid och att hon skulle vänta ytterligare några veckor innan hon tog upp mitt ärende. Kommer inte intyget bedömer FK:s medicinska grupp (?) ärendet iallafall... men jag skulle få sjukpenningen ett tag till. Dessförinnan hade min husläkare ringt att jag hade för hög D-vitaminhalt i blodet samt att fosfat och natrium var för lågt så han skulle skicka ny remiss till endokrinolog samt till nåt ställe där jag skulle kolla bentäthet för att se att jag inte börjar bli benskör. När jag kom hem efter jobbet lyssnade jag av telsvar och då hade min rara BA på öppenpsyk (nu var jag alltså jätteironisk) ringt att de inte kan prioritera mig så jag ska få en tid 2 september för att gå igenom FK:s frågor ... men om jag hade medicinska problem kunde jag ringa dagjouren för nu gick hon på semester. När jag hört det meddelandet började det tjuta i öronen, jag fick tunnelseende och jag hade svårt att svara på Jannes frågor om hur det var med mig. Efter en stund fick jag ur mig att jag kanske behövde åka in, men så frågade han om jag druckit nåt vilket jag inte kom ihåg så han hämtade ett stort glas Cola. Det blev lite bättre, sen tog han ut mig på Grekisk kolgrill för att få nåt i magen... men jag hade svårt att få ner nåt och sen mådde jag illa hela kvällen. När jag sen skulle kolla datorn pajade den... då fann jag för gott att gå och lägga mig.

Idag - Två timmars djur- och Guggelutt- ompyssling innan jag åkte till jobbet till 10.00. Fixade lite. Kollade av diakonins telsvar och bokade in ett hembesök nästa vecka, ringde Patientnämnden och blev lovad att bli uppringd under em. Mötte upp Jens på parkeringen, åkte hem och slängde i mig nudlar, greppade valpen och så åkte vi in till Roslagstulls djurklinik för att vaccinera och chipmärka honom. Han var inte så samarbetsvillig men det gick med hjälp av en erfaren syrra som kunde ta ett bra grepp på honom... sen fick han godis och beröm medan vi fyllde i diverse papper. När vi kom hem ringde Patientnämnden och jag berättade i stora drag på fem minuter. Hon tyckte inget lät klokt (och visst, jag betvivlar själv att jag blivit behandlad som jag blivit, (finns lite att läsa här och här och här) det är för absurt på nåt sätt) ... men om inte jag öppnar käften, vem gör det då? Tänk om det finns fler som mig därute som blivit beroende av psykiatrin mot sin vilja? Jag kan ju bara vända mig dit för att få råd och nya recept på antidepressiva, en eländes-tablett som man måste trappa ut försiktigt under läkares tillsyn, läkare som inte existerar. Om jag visste vad jag gav mig in på i mars förra året när jag tillät mig bli övertalad om att prova... då hade det varit bättre och fajtas mot depressionen utan dem, för detta har varit den mest kränkade resa jag gjort. Sen satte jag igång med Tinas Köttfärspaj till mig och Jens, den blev god och mäktig så det finns mat för flera dagar nu! Snart kommer Rickard, Bella och Justin. Rickard ska se om han kan göra nåt åt datorn som pajade igår eller om den är total-kraschad...

....fortsättning följer väl så småningom ...

Kommentarer
Postat av: NettAnn

usch vad jag tycker synd om dej att du ska behöva må så dåligt och att sjukvården är en sån skam där du bor.Jag har själv bästa läkaren i världen där inget är jobbigt.Tänk på att du kan bli benskör av struma.Det fick jag själv besked om när jag blev sjuk,av min spec på medecinen.

stor kram till dej

2010-06-17 @ 21:26:29
URL: http://tigerliljan.webblogg.se/
Postat av: Snurran

det finns inte mycket att säga, man blir liksom mållös av detta.. :-( kramar om

2010-06-17 @ 22:54:49
URL: http://blogg.passagen.se/filijokus/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0