En vanlig fredag

Det blev sent igårkväll. Janne och jag såg "The Expendables 2" och sen gick jag en längre mörkerpromenad än jag brukar med Bamse. Det var så mysigt i förrgår och benen kändes pigga.
 
                                                         
 
Annat var det imorse. Jag hade en tanke att jag skulle åka till gymmet för ett 20-minuterspass på crosstrainern, men under morgonpromenaden kände jag att jag skulle känna mig urfånig om jag skulle vara tvungen att bryta ett så kort pass. Jag har inte ont annat än träningsvärk runt hela knäna, en jätteskön känsla, men när mjölksyran kommer vet jag inte om jag fixar det! Och jag måste börja träna klokt. Det är faktiskt svårare än man tror för när jag tränat tidigare har jag varit i mycket bättre kondition och kanske 30 kilo lättare. Jag får tillstå att jag verkligen skäms över hur jag ser ut, i alla fall på gymmet... och i skoaffären också då jag skulle köpa träningsskor. Men, som jag sa till PTn igår, det är ju därför jag är här, för att ge mig denna sista chans innan jag får böja mig för kniven. Dessutom så är känslorna av skam mina, killen jag köpte skorna av tränade också på BalanZe och sa glatt att "då ses vi kanske på gymmet" när jag gick. PTn verkade inte heller alls se ner på mig, så känslan är min egen, det är jag som ser ner på mig och känner mig misslyckad, stor och fet.
 
 
När jag bestämt mig för att skippa gymmet ökade jag på stegen när Bamse gjort sina ärenden och så gick jag en långpromenaden på ca 4 km i någorlunda rask takt istället. Det kändes bra, lite ont här och där men en skön känsla.
 
Pausade när jag kom hem och passade på att ringa ett av de där telefonsamtalen jag borde ringt för länge sen. Jag har en lista över folk jag borde ringa... men alla dessa borden alltså... Puh! Ändå är det folk jag tycker om och VILL prata med, men jag tycker telefonen är såååå jobbig! Den är i vägen och begränsar... jag gillar att SE den jag pratar med. Efter det har jag bakat en toscakaka till och  plockat undan lite inför morgondagen, hjälpt Janne lite i ena boden och lagat middag åt oss samt diskat en jättedisk. Det har varit så pass varmt så till och med Esmeralda har fått vara ute en stund.
 
Nu ska jag strax gå en sväng till med Bamse, vi får se om jag kan gå lite längre, men jag har förstått att det inte är bra att gå om det gör FÖR ont heller för det sabbar mer än stimulerar uppbyggnaden av muskler och ligament. Tanten är gammal och kroppen funkar inte som den gjorde innan struman för 15 år och 45 kilo sen! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0