Tisdagsrejs

Oj, idag hände mer än jag räknat med!
 
Först och främst, jag gick ut morgonpromenaden i sol med Bamse, och tog med Ragnar, gick líte längre än Bamse orkat under värmeböljan och förstås.... så långt hemifrån som jag hann så började det regna.
 
 
Ingen av oss är gjorda av socker så det gjorde inget. Jag träffade en kvinna med två större hundar samt ett äldre par iklädda plastskynken som blev mycket imponerade av gojan.
 
 
Jag har efter det plockat iordning alla båtgrejor, diskat all båtdisk och bakat kakor samt gick ut med Bamse igen innan jag åkte in till Balanze och tecknade ett årskontrakt. Lagade mat på gamla rester - morötter och potatis - kryddade med flingsalt, svartpeppar och rosmarin som växer i en kruka i trädgården i olivolja, kryddor och ugn - samt varmkorv från båtsemestern och gick ut med Bamse igen. Tecknade ett Online-kontrakt med Viktväktarna mm... Jag har sen mycket länge, ett tiotal år med råge, insett att min vikt inte är någon drömtillvaro. Jag har desperat sökt den hjälp jag tyckt stått till buds... men till syvende och sist är det bara att återigen inse att endast jag, alla diagnoser till trots, är ansvarig för min egen hälsa. Alla intyg och betygelser att nån annan ska göra jobbet är bara löjligt att gå på. Fixar jag inte detta nu är det att ge efter för tjat om operation som gäller. Jag har hela tiden mått helt ok, men med alla snarkningar, varningar för ett begynnande högt dåligt kolesterol och taskiga ben så är det dags att åtminstone göra ett försök... igen... Ibland räds jag döden, ibland inte.
 
 
Andra roliga saker i livet är att vårt slumrande fågelbord helt plötsligt är fullt av liv. Janne och jag tror att det är årets ungar som hittat hit. Vi har räknat till 12 talgoxar, minst fem bofinkar och minst tre grönfinkar samtidigt. Jag har fyllt fågelmataren med vildfågelblandning två gånger idag plus att talgbollen är slut och kokosnötterna går åt i snabb takt. Lika o- som -roligt är att sparvhöken, antagligen den också en unge gjorde en blixtvisit i fågelbordet och satt en stund på vår stora sten, utan jaktlycka.
 
 
Livet är fullt av överraskningar
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0