Kulning
Näverlur användes oxå för kommunikation, liksom valthornet och rösten —> kulning. Oftast var det kvinnorna som kulade. De var ju ganska utsatta om de var ensamma på fäboden och med hjälp av kulningen kunde de kommunicera. När man kular kan man komma upp i 50 decibel. Örat smärtgräns 120, ändå hörs kulandet långt med den speciella nasala teknik som den är.
Vi körde lite avslappningsövningar och började ljuda: Mmmm, Oooo, Aaaa, Mmmm. Tick-aaa, tick-aaa. Muuuu, mjauuuu 😅 Vi sjöng "I was made for loving you baby…" för refrängen innehåller tonerna 1-5 i vallhornsmodus.
Där gammalt och nytt möts
Taco- och fläskfilérester
Så tog vi lunch. Sorgmanteln flög fram och tillbaka men jag fick ingen bild på den. Efter lunch gick vi ut i skogen, en promenad på ca en kvart så var vi framme vid en tom ko-hage vid en dalgång. Nu kom vi in på övning på allvar. Vi skällde som hundar, sköt "Sss" med låtsaspilbågar, kastade "Meh!" och "Rrrr" upp i i luften "Piuuu" ut i dalen. Det låter väl kul? Det hade varit så mycket roligare om jag kunnat kasta bort den där envisa känslan av att "detta är finalen, nu är semestern slut 😢"
Dalgången där vi "kastar" nonsensord och kul-slingor.
Vi tog en kaffepaus och fick en avslappningsövning liggandes i gräset innan vi avslutade och gick tillbaka. Efter en kort avslutning på hembygdsgården var det dax att bryta upp. Jag var helt mör efter dessa åtta timmar.
När jag kom hem dukade vi fram taco-resterna och kröp ner i tunnan. Nu har maken har somnat men jag måste masa mig ut med hundarna. Det tar emot lite…
På kvällarna
hörs ej längre fågelkvitter
men syrsan spelar
🌬 Godnatt världen 🎶
