Dag 13
42 minuter mer dagsljus. Även om det inte märks så mycket än närmar vi oss timmen 👍
Igår hade vi en luftvärmepumpinstallatör hos oss och bytte luftvärmepump. Den gamla har tjänat oss väl sen 2011, men när det blev galet kallt i december orkade den inte fullt
ut längre. Maken berättade att installatören var grek och maken hade kommit på honom med att stå och beundra mina mina ikoner. Han visste precis vem varje ikon föreställde, tyckte de var fina och sa att det var första gången han
sett detta i ett svenskt hem. Hur kom det sig? Maken berättade att jag var diakon i svenska kyrkan… vilket kan vara en delförklaring. Jag blev iallafall jätteglad att få uppskattning.
Ja, nu har ju min "ikonostas" "förorenats" av andra intressen som knyppling och broderi 😜
Något som yngsta och jag skrattade gott åt igår var att jag tänkte plocka upp en man som jag trodde var hennes pojkvän på väg hem. Hejdade mig med halva rutan på passagerarsidan nervevad då jag blev osäker på om det verkligen var han. Det var
inte han! TUR att jag hejdade mig för lite pinsamt vore det om en vanvårdad dam på 60- försökte ragga upp en yngling i sina bästa år en fredagkväll i Hägersten 🍀
Jag fortsätter samla på goda och roliga vardagshändelser för att stå ut.
Idag sov vi, eller låg kvar i sängen, rätt länge. Halv 12 åkte jag iväg för att hålla styrelsemöte kl 13.00. Kom 10 min sent pga vägarbeten och folks olika körstilar 😒 Började med att tala om att jag mådde skit och lät det landa som det ville.
Tre timmar senare kunde vi bryta upp. Imorgon måste administrera årsmöteshandlingar och tidning.
När jag skulle hem körde jag åt fanders och Stockholm runt minst ett par varv kändes det som. Mitt lokalsinne lämnar åtskilligt att önska och när GPS segar ur och talar om för mig var jag skulle svängt snarare än var jag ska svänga,
ja då kan det gå hursomhelst. Jag vet att jag körde ett par varv i Sumpan i mina försök att hitta vägen mot Enköping, passerade Centralstation i Stockholm och kom ut på Kungsholmen, resten var bara höga hus, många bilar, tre-fyrfiliga vägar och en
mardröm av människor utan reflexer som sprang över gatorna och bussar som körde i dubbla filer pga underligt parkerade bilar medan GPS tyckte jag skulle åka åt andra håll än skyltarna visade… Hittade tillslut ur eländet och åkte söderut
och förbi Södertälje istället.
Dumpade mig själv i fåtöljen när jag kom hem. Så sjukt ont i kroppen. Maken lagade till wannemei-räkor och jag tog en drink istället för värktabletter som slutat hjälpa. Försjunken i egna tankar. Har fått fin input att processa från
samtal till och från styrelsemötet. Tackar Gud för människor som förstår 🙏
Sängen hägrar 🥱
Kommentarer
Trackback
