Sista fredan i september
Det tog en stund innan jag kom till ro inatt. Så mycket som jag saknar sommaren kan jag ändå uppskatta ett riktigt höstruskregn 🍂🍁 Låg och funderade på livet, höften och dagen som passerat. Kände glädje över solen och dotterns spontanbesök, samtidigt lite
sorg över ifrågasättandet men fattar samtidigt att folk kan undra, människor som själva sluppit en anledning till rehabilitering …
… samtidigt är det extremt vanligt att vi hellre ifrågasätter "offret" än förövaren. Man låter mobboffret byta skola och mobbaren/mobbarna gå kvar. Man flyttar den misshandlade och låter förövaren fortsätta leva sitt liv på den välbekanta
orten. Man ifrågasätter den sjuke istället för att söka orsaken till problemet. Man klandrar den våldtagne istället för att straffa den som våldtog…
… men kanske gick jag igång för mycket? Kanske var det en undran från någon/några som bara undrade, som inte förstod? Samtidigt har jag extremt dåliga erfarenheter av att bli baktalad, få mina idéer stulna och mitt arbete förminskat, mina livsval
ifrågasatta så jag ursäktar mig själv samtidigt som jag reflekterar över det inträffade och hoppas att de som funderar kring huruvida man kan ha ett liv och rehabiliteras samtidigt som man är sjukskriven för smärta fått svar
på sina frågor.
Dagen har bara gått. Var in till Strängnäs och tog ut blodtrycksmedicin, beställde Armour Thyroid och köpte grädde. Åkte hem och vilade innan jag lagade middag - fläskytterfilé i gräddsås och sötpotatis. Och nej, jag tog ingen gräddsås.
Googlade saffranskrokus, jordnötsplantor och snödroppar. Tittade på tv och somnade i fåtöljen.
Kommentarer
Trackback
