Sista torsdan i september

Skrev ett surt blogginlägg på förmiddagen. Tänk att vissa ska vara så missunsamma. Nu släpper jag det.

Jag fick en oväntat fin dag. Som en skänk från ovan, och en påminnelse i att skita i vad småsint folk tycker, fick jag ett sms från min nästäldsta dotter - busschauffören. Mellan två körningar befann hon sig längs 55:an och undrade om jag ville bada. Det ville jag gärna 💦

(null)
Idag körde hon stor buss 🚎 

(null)
💦💦💦

(null)Jag köpte varsin termometer åt oss för nån månad sen. Nu har hon gett våra termometrar namn och jag fick välja mellan Anki och Kakan. Min får heta Anki 🐥 

(null)
Anki visade 16 grader men det hindrade oss inte från att ligga i 10 minuter och simma ett par "längder". Jag kollar alltid tempen när jag ska gå upp. Vill inte veta vad jag ska kliva i innan och det är dessutom lite kul att gissa. När gäddhänget 💪 inte vänjer sig vid kylan är det 16 grader eller mindre har det visat sig

Vi lät bussen stå kvar i hamnen och körde min bil upp till oss där hon fick värma sin matlåda, följa med på vovvenad och dricka en kopp kaffe innan hon skulle hämta sina kunder i Sundbyholm.

(null)

Jag körde ner henne till småbåtshamnen igen och vinkade av henne. Tack för ett par jättefina timmar ❤️

(null)Min pappa sa ibland att "tänk att den lilla kör en stor buss" 💝 

När jag kom hem igen tog jag ut Ragnar och la mig i solstolen med hundarna på magen. Mys 🥰 Det är förvisso höst men än är det ganska varmt i solen 🍂 

(null)

När jag vilat klart började jag med middan. Nu blir det tv så länge vi orkar 🥱

(null)
Dotterns "händelse" på Facebook 

Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått
Det är ändå vägen jag valt
Min förtröstan långt bort om orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått
Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till 
Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar
Jag vill leva lycklig
För att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag
Jag är här
Och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans
Jag! vill! känna! att jag levt! mitt liv!
(Gabriellas sång av Helene Sjöholm och Stefan Nilsson)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0