Spökerier 👻
Barnbarn på besök
Många frågor kring döden
Blommor planteras
Vaknade vid ett och undrade lite över ett svagt blinkande ljusfenomen. När jag vände på mig upptäckte jag att det ihållande röda blinkandet kom från min garderob 😱 Jag for upp och det tog väl nån sekund innan jag förstod att det var renhornet jag köpte till julkonserten. Jag gick upp och stängde av det. Men hur kunde den bara börja blinka nästan fyra månader senare?
Halv fem var det dax igen. Jag vaknade av ett oregelbundet blinkande och den här gången knäppte jag på och av blinkknappen flera gånger innan jag la tillbaka den, kontrollerade noggrant att den inte låg mot nåt som kunde få igång den. Nog är det bra märkligt?
Jag gick på toa och sen klev jag ut på balkongen. Näck. Njöt av kylan och en ensam koltrast som sjöng sorgset i det första gryningsljuset. Det fanns en norrskenschans inatt men det syntes inget nu. Gick in och la mig, försökte sova men när jag slog upp ögonen igen lös ett grönt sken på garderobsdörren. Jag trodde det var makens pannlampa som laddat klart, men när jag kom ut i köket och skulle dra ur kontakten så låg den inte på laddning. Och ljusskenet på dörren var borta. Jag la mig igen och nu hörde jag ett klickande ljud, ett ljud som lät som de där gamla knapparna som satt på lampsladdar när jag var barn. Nostalgi. Pappa och jag brukade meka lite och den typen av knapp har jag monterat flera gånger.
Nu började rullgardinen röra på sig oxå och det blev även det som ett blinkande i det tilltagande ljuset. Jag gav upp, klädde på mig mysbyxor, varm tröja, ytterkläder, tofflor, tog en varm filt och gick ut, släpade fram solstolen och bäddade ner mig i den. En knastrande kaskad av frysta droppar slog mot plasttaket och ett par tranor flög tyst över mig innan jag kom till ro och kunde njuta vårens morgonsymfoni 🎶🐦⬛
Vi gjorde oss en lugn förmiddag. Framåt eftermiddagen kom sonen med familj på besök. Det blev lite buggy-åk, Bamse-prat, lek inom- och utomhus, och så kom näst äldsta på spontant besök. Hon hade varit på en körning till Eskilstuna och var sugen på te 🫖
Vi fixade hamburgare och gick ut en stund till. Det är så skönt att kunna vara ute 🥰
Wille hade många frågor om Bamse. De planterade en påsklilja och en scilla på graven
Ella var fascinerad av mina flygande kärringar
Resten av den korta kvällen hände just inget mer än att jag skickade in föreningstidningen för tryck 📰
Uppdaterade haikuutmaningen imorse:
2/4 Den tunna nålen
Ritar mönster i huden
och känsla i färg
Sen blev ett litet känslomässigt avbrott i min haikumånad då min ena hund dog plötsligt:
3/4 Vill inte förstå
Vill inte acceptera
Hur släppa taget?
4/4 Det slutgiltiga
Det djupa kalla hålet
Doften av viol
5/4 Fras i fjolårslöv
Surr från nyvakna humlor
och hjärtat sörjer
Är sorgen vacker? 🖤💔🖤
Jag sov faktiskt hela natten i sängen utan ett enda avbrott inatt. Medvetslöst. Vaknätter och sorg tog ut sin rätt.
Rambo låg hopkrupen mellan oss och vi märker en beteendeförändring hos honom. Dels tar han Bamses platser, dels så kommer han dragande med leksaker och vill leka. Vill han trösta oss eller börjar han ta en ny plats i flocken? Kanske både ock? Bamse var alfan och ett ögonkast från honom var nog för att Rambo skulle flytta på sig eller upphöra med något han höll på med. Nu är det vi som får uppmuntra och gränsa vissa beteenden på ett nytt sätt.
Vi gjorde oss en lugn morgon. Egentligen skulle mamma och jag åka till Linköping och Johannesakademin idag, men mamma bokade av det pga Bamses bortgång. Först tänkte jag att det kanske skulle vara skönt att göra något annat, men idag är jag glad över att mamma är så klok.
Istället fick maken och jag tid att prata, glo och så frågade jag om han ville höra mina bloggar från i onsdags och framåt. Han läser dem aldrig, men när vi har semester brukar jag läsa upp det jag skrivit för honom. Det blir som en sammanfattning av dagen och en godnattsaga på samma gång. Det var jobbigt att läsa dem högt (jag har läst dem för mig själv flera gånger), tårarna rann och rösten stockade sig.
Mitt i allt det smärtsamma slog det mig att sorgen på sätt och vis är vacker. Inte sirligt skön eller rosenskimrande och skir. Den fylld av starka känslor, man ser färgerna klarare, känner dofterna starkare, i kroppens tumult känns skrattet från långt inne i hjärtat och smärtan är befriande. Sorg är kaos. Sorg är livet på sin spets. Jag ville inte vara utan en dag av Bamses liv, jag vill inte heller kväva en endaste tår nu. Jag kände hans kropp redan när han låg i hans mammas moderliv och fick hålla om honom vid hans sista andetag. Det är vackert. Det är en ynnest. Och det är otroligt smärtsamt när det är över.
Vi gjorde en utflykt idag. Maken och jag tog Rambo med oss och åkte till Gorsingelund. Där gick vi en slinga i skogen och njöt, inte av kylan och vinden, men av den vackra naturen och spirande blå- och vitsippor som lovar nytt liv bland höstbruna löv 🍂
Vi satt en stund vid fågelmataren men Rambo har typ ADhundD och ville absolut vidare. Bamse tyckte det var mysigt att sitta i famnen och titta, men Rambo är alldeles för ivrig.
Vi åkte till Solberga handelsträdgård. Där köpte vi påskliljor, penséer och en primula.
Vi åkte vidare till Ö&B och köpte toapapper, Coop och köpte varsin Budapest, lite komplettering till middagsräkorna och tuggben åt Rambo. Sen Bamse började med diet för urinstenar för flera år sen har vi inte haft den typen av gotta hemma. Vardagen pågår och vardagen förändras. Nu fick Rambo ett tuggben när vi fikade och det jobbade han med hela eftermiddagen 🍖
Vi planterade påskliljorna på Bamses grav. Det kommer bli fint när värmen kommer. Vi ska fixa en snygg inramning oxå 🐶 Älskade hund 🐶
Penséerna och primulan planterade jag i en stor kruka och hoppas att de klara frostnätterna. Värt att testa för drygt hundringen (det var extrapris).
Lugn eftermidag och kväll. Jag skalade räkorna och maken lagade till dem med curry.
Ikväll känner jag en intensiv doft av violer i vardagsrummet, curryn till trots. Kan inte hitta källan...
Saknaden 💔🐾
Igår kväll försökte jag sova i sängen. Jag flyttade ut i soffan i höstas av två skäl: dels att jag blev väldigt störd av att Bamse kunde ligga och slicka på sina tassar i evigheter, dels snarkar jag och stör maken. Jag sover otroligt gott i soffan under luftvärmepumpens sus. Rambo har sovit i soffan med mig medan Bamse stannade med maken i sängen. Allt har varit frid och fröjd och alla har vi sovit gott.
Men gårdagen ändrade ju förutsättningarna, iallafall den ena även om Bamse sovit hos mig i soffan sen operationen. Maken och jag låg och höll varandra i handen, Rambo hade lagt sig mellan oss. Så småningom somnade maken men jag låg klarvaken. Rambo hoppade ner ur sängen. En stund senare kom han tillbaka och ville bli upplyft. Så hoppade han ner igen. Jag låg och lyssnade till hans tassar och konstaterade att han vare sig la sig i puffen eller hoppade upp i fåtöljen eller soffan. Han kom tillbaka och ville bli upplyft. Ner igen, upp igen. Fjärde gången följde jag efter honom och mitt hjärta dog en smula 💔
Vi har ganska stora fönster i vardagsrummet och de går ner nästan till golvet så våra små hundar har inga problem att titta ut. Och det var det Rambo gjorde nu. Han stod och tittade ut i nattmörkret. Så tittade han på mig, tassade fram och ville bli upplyft. Tårarna sprutade. Jag satte honom i soffan och hämtade mina sängkläder. Han la sig till ro på Bamses plats i fotänden (Rambo sover alltid klistrad längs min rygg) och rörde sig inte ur fläcken på hela natten.
Rambo var med hos veterinären igår. Jag höll om Bamse och maken hade Rambo i famnen. Det blev lite otäckt en stund då hon inte fick fatt i nån blodådra utan fick sticka direkt i hjärtat. Bamse var djupt nedsövd så han led inte. Han dog omedelbart och fick likadana kramper som mannen jag såg dö av hjärtstopp i Wartburg i september 2017. Veterinären försökte dölja hans huvud och sa att "hjärtat slår inte längre, det är muskelryckningar". "Jag förstår, jag har sett det förut", sa jag. Hon ursäktade sig flera gånger att det blev som det blev, men både maken och jag försäkrade henne om att det var ok. Det blev ett fint och värdigt slut. Men Rambo höll huvudet bortvänt hela tiden. Han fattade, men på vilket sätt? 💔
Vi bar ut Rambos puff i solskenet när vi kom hem. Han låg i den och såg maken gräva Bamses grav, han såg när jag la ner hans bror i hålet. Såklart han fattar. När Bamse låg inlagd på Strömsholm, när vi lämnade honom hos hundfrissan, då var Rambo med när jag lämnade honom men oxå när vi hämtade. Igår såg han sin bror dö och begravas. Vi ville att han skulle vara med. Han vet att Bamse ligger därute. Att han förstår, det är jag övertygad om, men på vilket sätt han förstår vet jag inte.
Mitt hjärta brast när Rambo stod där och tittade ut mot Bamses grav. Vad tänkte han? Varför kommer inte Bamse in? Hur förstår han? Han somnade på Bamses plats. Han sörjer 💔
Maken försökte smyga iväg till jobbet imorse men jag ropade på honom, berättade om Rambo och natten. Försökte somna om men det gick inte. Rambo låg så stilla på Bamses plats vid mina fötter 🐶👣 Vid åtta hämtade jag arbetsmobilen och kröp ner igen. Rambo la sig tillrätta på Bamses plats. Jobbade en stund. Fick godkänt att jobba hemifrån och skaffade ersättare där det behövdes.
Gick så småningom upp och ut med Rambo, åt frukost, två av döttrarna hörde av sig. Så småningom även den tredje och mamma. Sonen ringde igår eftermiddag. Grannarna kom över igår kväll. Många har messat och skickat meddelanden på Facebook och Messenger. Det är så skönt.
Läste gamla bloggar och gladdes över det rika liv Bamse haft. Han, som kom till efter en tjuvparning så han var inte meningen men han blev verkligen meningen med så mycket glädje och kärlek (och ett och annat bett) som han gett.
Jobbade några timmar på eftermiddagen. Har ägnat tid åt Rambo och rullat köttbullar.
Tack alla som hört av sig på olika sätt. Det har varit så skönt med er empati. Inget kan döva smärtan, men det är så skönt att känna sig omtänkt 🩷🙏🩷
Håll mitt hjärta Håll min själ
Lägg mitt huvud i ditt knä
Säg att du menar
och vill mig väl
Lägg mitt huvud i ditt knä
Säg att du menar
och vill mig väl
Håll mitt hjärta Håll min själ
Som jag väntat alla år
Du kan läka mina sår
Ta mina händer och gör mig hel
Ta mitt hjärta
Ta min själ
Du kan läka mina sår
Ta mina händer och gör mig hel
Ta mitt hjärta
Ta min själ
Håll mitt hjärta Håll min själ
Låt mig bara stanna här
Så allt jag ber dig allt jag begär
Håll mitt hjärta Håll min själ
Håll min själ
(Björn Skifs)
Det blir en lugn kväll 💔
Förlusten 🐶💔
Förlust. Före lust? Är det före lusten som det gör som ondast? Finns det överhuvudtaget nån lust efter en förlust, efter förlusten av en kär vän? Mitt hjärta går sönder 💔 Där stod jag med min älskade Bamse i famnen och skulle lägga ner honom i ett svart hål. Ingen ceremoni, bara maken och jag, inga andra sörjande som delade stunden. Jag vägrade ta av honom tröjan, den orangea med rävar som jag köpte när vi klippte honom för ett par veckor sen 🦊 Han var så fin i den, nu hängde den som en säck runt hans magra kropp, och nu skulle han ner i den kalla jorden. Den ska vara på! Punkt och slut! Jag virade in honom i den klarblå fleecefilten med vita tassar som han haft i bil-buren och som vi lindade in honom i när vi åkte till veterinären. Han ska inte vara "naken" därnere, så frusen som han blivit med åldern 🐾 Jag kramade honom så hårt jag vågade för de bräckliga revbenen som plötsligt kändes, vartenda ett. Jag pussade honom på pannan som blev våt av tårar innan jag släppte taget och jag svär på att han doftade viol. Jag ställde mig på knä, sen la jag mig på mage och lade ner honom försiktigt. Han var lätt som en fjäder 🪶 Jag placerade de två lila blommorna jag hämtat från vasen i köket mellan hans framtassar och lät tårarna komma. En citronfjäril flög förbi på låg höjd 🦋 Efter en stund reste jag mig och maken fick skotta igen hålet. Han gjorde det så försiktigt, en liten skopa i taget.
Så fort det gick. Två och ett halvt dygn.
Det var väl tur på nåt sätt att jag gick och la mig så tidigt som jag gjorde igårkväll. Strax efter tre började Bamse att trava och jag gick efter. Han spydde och sket i omgångar. Han vankade runt runt och det kändes inte som nåt läge att ta ut honom. Jag höll lite avstånd till honom under "aktivitet" men han kom fram och pussade mig på benet när han var klar. Jag torkade, tvättade, bar och höll om. Försökte att inte gråta när jag höll om honom. Jag satte mig hos honom i puffen och la min panna mot hans, då höjde han nosen och slickade mina tårar. Gick ut på balkongen och lät den kalla morgonluften omsluta min nakna kropp samtidigt som en morgonpigg koltast gladde mina öron och huset fick vädras ut från sjukdomsdofter. Instängt. Inga känslor av katastrof, bara ett lugn och en oändlig känsla av sorg.
Jag ringde maken strax före sju. Tvättade mattor och torkade kroppsvätskor en omgång till. Åt frukost. Maken kom hem och tog ut Rambo. Jag ringde veterinären och försökte ge en samlad berättelse, sen la jag mig i puffen hos Bamse. Vi turades om att ligga där och klappa 💔
Jag gick runt med Rambo utanför veterinären. Violen spred sin doft över hennes ägor och vårlöken blommade för fullt. En stund senare drog Bamse sitt sista andetag och mina tårar vill inte sluta rinna. Det kändes rätt, han har kämpat så bra och vad som hände i måndags får vi aldrig veta. Han ville inte mer. Han sa till mig inatt att jag skulle släppa taget, han var redo att gå. Var det de inre organen som gav upp? Hade han fått i sig nåt olämpligt ute? Urinstenarna var borta, urinvägsinfektionen hävd och han hade läkt efter operationen för två månader sen.
Har inte orkat mer idag...
Sista promenaden
💔
Sorgen och glädjen 🩶🩷
Hade tagit ledigt idag, hade bokat tid på Caelia Clinic hos Nina för att binda ihop diakonemblemet och Kristussymbolen på armen. De har känts som två isolerade öar liksom. Fick ett erbjudande på Facebook om gratis konsultation och var hos henne 10 februari, men jag väntade till efter blodgivningstillfället i måndags med att boka tid eftersom man inte får lämna blod 6 månader efter en tatuering. Var där halv nio och ritade upp...
... och kom tillbaka till tio (hon hade möte 9-10) för en sittning som tog fem timmar. Eller jag låg hela tiden. Hon erbjöd bedövnings salva varje halvtimme men jag tyckte det gick bra utan.
Linjerna klara. Så tunna och fina 🥰
Lite grönt och brunt
Rosa och vitt
Jag är så nöjd!
På morgonen ringde jag vår vanliga veterinär och fick smärtstillande utskrivet till Bamse. Han vinglade både igårkväll och imorse och jag trodde att han hade ont i höfter/korsrygg. Dessvärre har han inte ätit på hela dagen, bajsat gult och ikväll kräktes han galla. Jag har gråtit hur mycket som helst. Jag köpte till och med en stämpeldyna efter tatueringssessionen.
Bar honom halva sista promenaden. Vad händer? Varför vände det på en kväll? Från pigg och infektionsfri till detta?
Ligger nerbäddad och hoppas få sova inatt. Det blev inte ens fem timmar natten som var... Bävar för morgondagen. Hoppas och ber 🙏
Festligt 🌹
Ny haikumånad, den andra i år✍️
Nya blåsippor
Doft av morgondaggig jord
Gröngölingstoner
Arbetsdagen har varit bra. Filade lite på mitt tal till jubilarerna vid frukost kvart över sex imorse, klientsamtal 7.15-8.00, parkerade i herrgården och gick upp till Nykvarnskyrkan. Mässa och personalmöte med nya chefen. Lite admin och sen ett riktigt lyckat kalas för 75-, 80-, 85-, 90- och 90+.
Underbara färger på rosorna 🌹 Orange och rosa 🧡🩷
Prinsessor från Änglagott 💚
Wallenbergare med pressad potatis, sås, lingon och råkost från Alla Tiders Matlagare. Deras catering är mycket mycket bättre än deras lunchrestaurang 🍽️
Så fint dukat med härliga vårfärger
Fick positiva kommentarer på mitt tal som innehöll en förklaring på aprilskämt, välkommen till nya chefen och en text ur Predikaren (Bibeln). Tog en sväng på dansgolvet med en dam oxå. Dansen blev bedrövlig men roligt var det 💃 Det var nog en av de bästa fester vi haft hittills, allt bara flöt på och alla verkade glada 😃
Skötte lite admin och klockan blev nästan halv fem innan jag kom iväg fast jag tänkt gå tidigare. Hämtade hundar och körde förbi Asian T4, gick ut med dem och la upp hälften av hämtmaten till middag. Nu ligger hundarna och jag nerbäddade och jag har dragit ut puffen för att förhindra felaktiga hopp inatt (om det nu var det som var felet?)
