Påskledigt
Vilken underbar helg det har varit. Batterierna är laddade, både fysiskt och andligt! Nu rusar vi in i 2016 års andra kvartal med frimodighet!
Skärtorsdagen slutade, och påsken började, i en fin eftermiddag hos goda grannar.
På Långfredagens morgon åkte jag iväg till gudstjänst i Vansö kyrka. På Långfredagen minns vi Jesu korsfästelse på Golgata... att han dog för våra synder. Både de vi är medvetna om, men även de vi är omedvetna om. Det är en trygghet att vila emot när man försöker vara en god människa men inte alltid lyckas...
Resten av dagen tillbringade jag vid TVn med hundarna. Vädret var dåligt. Min plan var att se Utvandrarna, men DVDn vägrade! Broderiet var ett gott sällskap.
På Påskafton var jag bjuden till Monica och Arto. Det blev en jättefin dag!
Maija har ritat. Bamse är med... och jag är personen i gult lockigt hår!
Påskkärringar i Kista
Påsklunch!
Påskfin Bamse! Och vovvarna fick varsin köttbulle till påsklunch
Äggmålning
Äggjakten resulterade i en Elsa-klänning och godis vid skate-parken
Nova lärde sig att göra high five med moster Bekki
Retro Maija blev en tiger!
Min lördag avslutades i Vansö kyrka med Påsknattsmässa. Gudstjänsten började utomhus, fortsatte in i kyrkan under ropen att "Kristus är uppstånden", altaret smyckas återigen av duk, ljus och blommor, altartavlan öppnades och gudstjänsten avslutades med dopförnyelse och mässa.
Påskdagen började jag med gudstjänst i Härads kyrka. Där klädde vi också altaret och ropade "Han är sannerligen uppstånden" eftersom det inte varit någon påsknattsmässa här. Jag trivs i denna församling och tänker att jag i framtiden vill jag nog bli mer aktiv här. Måsta avsluta ett och annat först...
Efter ett par timmars promenad över gärdet med hundarna tillbringade jag resten av dagen med broderiet och Utvandrarna.
När Janne kom hem på kvällen hade han Bekki med sig. Hon har tillbringat Annadagen med sina föräldrar. Jag fick inte med henne på Emmaus-vandring från Vårfruberga kloster till Vansö kyrka, men mitt på dagen hade jag lyckats övertala både Janne och Bekki att åka till kloster-ruinen för utflykt och hundpromenad!
Resten av dagen har vi myst på altanen. Solen har lyst, hundar och papegoja har varit ute tillsammans med oss och till kvällen grillade vi.
Hur skulle batterierna inte kunna vara laddade?
Påskveckan
Ännu en intensiv vecka... men nu stundar flera dagars ledighet. Vi får se vad jag hittar på då!
I måndags jobbade jag hemifrån. Det innebär som vanligt en hel del telefon och skrivande, bland annat fick jag ett samtal från en frimurarorden vilket kan bli givande för framtiden... men Janne och jag var också uppe i närmsta grannens bod och röjde lite. Jag är i röjartagen just nu och det gäller att ta vara på den inspirationen. Vi lyckades kasta en hel del och annat packade vi om. Nu kan hon komma in däruppe, hennes dotter ville ha något vi lyckats barrikadera med vårt skit. På kvällen åkte jag till Linnéa och var barnvakt. Hon och Mattias går en kurs tillsammans. Ungarna är ju så fina! När jag plockade undan lite disk gick Meija och la sig själv. Linnéa hade bett mig försöka hålla henne vaken till sju för hon hade varit uppe så tidigt på morgonen, men hon smög upp för trappan och la sig i mammas och pappas säng, hon sov före klockan slagit sex.
Ängla och Thyra tittade på film på Ipaden och när klockan var halv åtta borstade de tänderna... och fick titta klart på filmen innan de gick upp och la sig de med. Eftersom inte Bamse och Rambo var med vågade sig katten Agnes fram. Bamse tål inte katter så hon brukar snabbt gömma sig, men nu fick jag t.o.m klappa på henne.
Morgonens snöfall var inte välkommet! Bamserufset sover gott i puffen!
På tisdagen hade jag diakonimottagning på morgonen. Jag hann dessutom tömma en flyttkartong med gamla jobbgrejor från förra jobbet som blivit stående. Det gäller att smida medan järnet är varmt och lusten för röj och rens finns kvar. Det finns en hel del kvar att röja, men jag gläds åt att det börjar ta form i rummet! Skåpen vill jag inte visa upp ännu! Jag åkte och tog en pizza på lunchen och for sen vidare för att möta en asylkurator på Huddinge sjukhus. Hon är en klasskamrat från socionomutbildningen så det var ett roligt återseende. Vi pratade om hur vi kan jobba kring asylsökande. Sen åkte jag tillbaka till jobbet för höstplanering innan jag hämtade hundarna från dagis. Jag åkte tillbaka till jobbet för Rambos förra matte skulle komma och hälsa på. Hon hade med sig deras andra hund, Zigge. Zigge och Rambo hade jätteroligt en stund i receptionen.
De är rätt lika, men Zigge är större.
Onsdagen började med hembesök, fortsatte med lunchmusik och soppa. Att höra Joel Nyman och vår musiker Elisabet spela Arvo Pärts Spiegel in Spiegel gav rysningar ända in i märgen. Så galet vackert!
Eftermiddagen fortsatte med sorgegrupp. Sen hämtade jag hundar och for upp till svärdottern en stund innan jag åkte hem.
Idag har jag jobbat halvdag hemifrån. Gick ut med hundarna halv 8 och lät dem springa som sjutton.
Efter det har jag suttit i telefonen typ. När klockan var halv tolv stod jag inte ut längre. Jag tycker verkligen det är urjobbigt att lång-prata i telefonen, men det är ett bra arbetsredskap när människor behöver prata och inte kan ta sig ut eller klarar av att ta emot hembesök.... Efter ett samtal på 1,5 timme kröp det i hela kroppen på mig, så när nästa person inte svarade tog jag en långpromenad istället. Det var nog klokt för jag kände irritationen slita i kroppen på mig. Inte så att jag tycker folk är jobbiga, men att prata länge i telefonen är skitjobbigt. Jag hade inte varit nån bra lyssnare i det skicket.
Ser ni Rambo?
Bäst som jag gick där och njöt i solen ringde bondens fru och bjöd dit mig på lunch. Janne är där och hjälper dem med kök och badrum, så jag tackade ja. Hundarna och jag var ute en timme. Vid ett tillfälle lutade jag mig mot en stor sten vid ängskanten och fick syn på ormvråken på låg höjd. Då blev det fart på mig att få fatt i Rambo för jag tror nog att en ormvråk skulle kunna skada honom. Hursomhelst så hittade vi skinnet av en hare, men det var nog räven som varit framme där. Sen blev det sol vid stugknuten, korv stroganoff och apfelstrudel! Jättemysigt och jättetrevligt. Och en bra ingång i ledigheten!
Ragnar fick vara ute stund när jag kom hem. Nu sover hundarna så gott efter allt springande... Och jag vet inte vad jag ska göra. Det är faktiskt riktigt skönt! Tro mig!
En dag vikt för Knyppelpinnar
Idag var det dags för andra medlemsmötet för i år. Efter styrelsemötet hade jag en kort medlemsinformation och därefter fick Karin Landtblom, som är dotter till Gunnel Landtblom som i sin tur är dotter till Elsa Peterson, ta vid med sin föreläsning "Skönheten och pepparkakan". Pepparkakan är en spets som ser ut som en blomma... eller en pepparkaka... i lite grövre garn. När den knypplas i tunnare garn kallas den skönheten! Men föreläsningen handlade först och främst om hur knypplingen hamnade i Vadstena. Föreläsningen blev otroligt uppskattad och flera vill höra mera så vi får nog ta och bjuda in henne igen!
Här ses skönheter samt en pepparkaka. Det kliar i fingrarna på mig... VILL KNYPPLA! Tänk att man kan skapa något så vackert med lintråd!
Trots en bra dag kom smärtan på vägen hem. Jag har ju slarvat nåt otroligt med hälsan på sistone och jag tror att kroppen behagar börja säga ifrån. Jag har ont precis överallt, framförallt i benen... Men jag ska lägga mig tidigt ikväll och imorgon jobbar jag hemifrån. Det blir nog bra med det!
I övrigt är grodorna i akvariet väldigt livliga just nu. Jag såg rom som fastnade i pumpen för några dagar sen, men det gottade fiskarna i sig. Nu är jag mer beredd med yngelakvariet om jag ser mer rom.
... och Rambo älskar sin tratt. Han känner sig fin i den! Han har fått mycket beröm när han har den på sig så han är förtjust i den. Ibland hämtar han den själv och försöker få på sig den. Det är så himla sött!
Inatt blir sista natten han behöver den, sen ska såret vara så läkt att det inte är nån fara längre.
Nittonde mars
Vaknade halv åtta imorse av Rambo, han gnällde. Jag masade mig upp och tänkte att jag tar en kort prommis och går och lägger mig igen... Jag var ute en timme, luften var så skön! Det blev inget mer sova för min del.
Weeee-haaaa!
Livet är så stenkul!
Fixade äggröra och bacon till frukost, sen bakade jag en rabarber/svartvinbärspaj till fika. Vi skrapade några lotter vi vunnit på andra lotter vi fått.
Vi vann några nya lotter... och har paj-fika till fler dagar...
Sen hämtade jag upp mina knyppeldamer och åkte på Ninas knyppelstuga! Idag var vi sex stycken personer, tre generationer minus mellangenerationen! Nina hade sina barnbarn hos sig och vi andra är ju också mormödrar...mammorna saknade vi dock...
Total lycka!
Himlen var galet vacker när jag svängde av mot Sanda. Åkte ner till båthamnen och njöt!
Janne hade dammsugit hela huset och satt och väntade med grillen när jag kom hem. Det kan inte bli så mycket bättre! Bamse visade med stor tydlighet att några snabeldrakar övernattar inte i köket. Jag fattar inte hans aversion mot dammsugare... men det är lite sött att han går till angrepp mot den när jag är nära den, fast han är så rädd för den.
Nu Earth Hour!
...och där försvann fredagen!
En härlig dag som gick alldeles för fort. Gick upp före sex för att hinna åka in till Roslagstull så veterinären kunde ta stygnen på Rambo innan arbetsdagen. Han var jätteduktig! Bamse satt i ett hörn i undersökningsrummet och flämtade, han gillar verkligen inte veterinärer... men Rambo tycker visst allt i livet är lika roligt.
På vägen dit ringde morgonens intevjuperson, hen var genomförkyld och låg nedbäddad. Tack för det! Jag är så tacksam när jag slipper utsätta mig för onödig smitta! Det är snart påsk och jag ska vara ledig flera dagar! Det finns så mycket jag vill göra då!
När jag kom till jobbet hade jag alltså ett par timmars extra tid. Snabbt bestämde jag mig för att använda tiden till städning. Jag har samlat på mig präktiga högar och nu har "färdig"-högen har börjat flirta alldeles för intimt med "att-göra"-högen... Nu blev det åtgärdat. En hel del slängdes, annat sorterades in i mappar typ "Blekingeresan", "samverkansgruppen", "kontraktsdiakoni" osv. Min lilla dokument-låda städades också ur och nu ligger mapparna i ordning där. Längst ner det som är klart men jag vill spara ett tag, och längst upp det jag f.n arbetar med. Däremellan det som ligger i pipline under vår och sommar i kronologisk ordning! Ett par samtal och ett par fondansökningar hann jag också med. Jag är så nöjd! Feng Shui i all ära, men visst 17 är det otroligt skönt att städa i det yttre för det gör nåt med det inre också.
På eftermiddagen hade jag tagit ledigt. Det är evigheter sen jag träffade min bästis, nu skulle det bli av! Våfflorna var framdukade när jag kom och så avslutade vi med zonterapi. Det var så ljuvligt!
Jag hämtade hundarna på dagis och fortsatte ut till Linnéa för att vara sällskap och hjälpa till lite när Mattias är på hemvärnsövning några dagar. Barnbarnen ville bjuda mormor på tacos och det var framdukat när jag kom dit. Vilken lyxdag!
Vad får vi då?
Jag hade köpt ostbågshjärtan till fredags mys. Efter disken satte vi oss för att titta på film, stenhårt bevakade av sugna hundar. Sen gick flickorna och la sig, jag tog ut hundarna och åkte hem.
En ny dag har börjat. Jag var ute en timme med hundarna i morse. Vårlikt väder, fräscht och uppiggande. Nu står en rabarber/svartvinbärspaj i ugnen och snart är det knyppelstuga!
Arbetsnarkomani
Jag har i princip alltid ett högt tempo, jag gillar det. Ibland blir det platt fall, men om man statistiskt ser över tid så har jag kanske ett behagligt tempo, vad vet jag? Jag trivs iallfall! Lite hänger det i nuläget ihop med att jag inte törs vara overksam, då kommer tankar och känslor jag inte vill ha, då är det underbart att få gräva ner sig i en massa roligt och spännande jobb!
En stunds kvällsmys vid Sandas båthamn. Kvällarna är så vackra just nu!
I söndags tänkte jag ägna eftermiddagen åt doptavle-broderiet... och det gjorde jag. Lycka! Jag lyckades också lura iväg Janne till Grekiska Tavernan på en plankstek!
Kröp tidigt i säng och har nu betat av större delen av en hektiskt arbetsvecka. Fyra inbokade besök, möten, diakonimottagning, handla matkasse med konfident, handledning, fantastisk lunchmusik på orgel med efterföljande ljuvlig broccolisoppa, sorgegruppsuppstart med en perfekt lagom stor grupp samt planeringsmöte inför en ev. uppstart av en Herrklubb har jag hunnit med, typ.
Och inte att förglömma kyrkgruppen som i måndags åkte till St Clara kyrka. Jag har aldrig tänkt på att namnet härstammar från St Clara, en nunna som var samtida med helige Franciskus av Assisi. De torde ha inspirerat varandra. Men att det funnits en Clariss-orden i Stockholm har jag totalt missat. Kul att lära sig något nytt. Att kyrkan är sen 1500-talet var också en överraskning, det är en imponerande tanke! 500 år!
Bellman ligger på St Claras kyrkogård
Sen är St. Clara kyrka inte så känd för sin historia utan mer för sitt sociala och diakonala arbete bland hemlösa, missbrukare och andra utsatta grupper. Diakonen berättade om allt fantastiskt arbete de gör!
Vi avslutade eftermiddagen på Kafferepet!
Budapest
Kvällarna har innehållit en del broderi, men igår åkte jag till Linnéa. Mattias är på rep-övning med hemvärnet och Linnéa är höggravid med deras fjärde barn. Vi åt tillsammans, vi lyssnade på Änglas läs-läxa, jag tog hand om lite disk och tog ut hundarna på kvällspromenad. Repris imorgon.
Ikväll stämde jag träff med Janne i Strängnäs. Vi är inne i en period när vi knapps ses igen och jag tyckte vi kunde göra något tillsammans. En promenad runt udden i hamnen blev det. Jättemysigt i den ljusa vårlika kvällen!
Man får lov att fånga ögonblicket! Carpe Diem!
Full rulle och Stilla Dag
En ledig dag och kroppen säger ifrån. Redan när jag kom hem igår och skulle dra på mig mysbyxorna fastnade jag i ena byxbenet och ramlade så jag slog i båda knäna hårt i golvet. Det sa bara stopp. Det har varit galet mycket ett tag nu, så mycket att jag inte varken orkar oroa mig eller ta saker på hundraprocentigt allvar. Det är rätt skönt faktiskt. Jag får andra perspektiv på vad som är viktigt i livet.
Sen sist har jag varit iväg på intervjuer, en där jag blivit intervjuad och en där jag intervjuat. Torsdagsträffen bjöd på en berättelse från Läkarmissionen om Tre Tuffa Tanter, kvinnor som jobbar hårt för en bättre värld, för rättvisa, för allas rätt till undervisning och barns rätt till föräldrar och ett hem.
Min inbokade massagetimme var mer än behövlig! Eftersom jag släppt all frisk- och hälsovård så är detta den enda egenvård jag unnar mig just nu. Jag hoppas snart komma igång igen för jag vet att man mår så mycket bättre om man satsar ett par timmar i veckan på sig själv.
Igår var det Stilla Dag. En ynnest att få jobba med, det är så tacksamt. Visst är man alert och håller koll hela tiden, har samtal, men folk som kommer uppskattar denna dag så mycket.
Ett av favorittillhållen för våra deltagare...
Frukt på flera ställen och många levande ljus
Efter arbetsdagen åkte jag hem till svärdottern en liten stund innan jag åkte hem, ramlade i brallorna och tog ut hundarna. Somnade i soffan förstås.
Idag har jag känt mig sjuk. Det är typiskt för lediga dagar. Kroppen säger nej! Men jag har inte helt och hållet lyssnat på kroppen, för tvätten och disken har kallat, hundarna ska ut, jag har renskrivit intervju och sorterat papper för att slippa en framtida jättehög. Nu tror jag att jag ska glida ner i TV-soffan en stund. Längtar efter broderiet...
En hemma-man!
Jag kan inte sticka under stol med detta faktum, att det är väldigt skönt att komma hem till ett dukat bord, att redan när man öppnar dörren slår kulinariska dofter emot en. I måndags bjöd huset på torsk på spenatbädd, igår färdigmat i form av Pad Thai och idag... köttfärsfylld paprika. Janne är ledig denna vecka, och jag tror det hänger ihop med att han är strandsatt med en nykastrerad Rambo, att han faktisk är hemma och lagar mat till sin arbetande hustru istället för att fara runt överallt som han annars gör under sina ledigveckor. Jag passar på att njuta ordentligt för veckan och denna service kommer snart ta slut. Nu kommer han jobba extra två nätter, men Rambo kommer vara hemma ändå, för kära nån, han opererades ju i måndags! Detta ger mig en chans att få sätta mig vid dukat bord minst två kvällar till!
Idag låg jag kvar i sängen ända till kvart över sex innan jag steg upp. Janne matar ju djuren också nu när han är hemma så jag matade bara mig själv och tog ut hundarna innan jag åkte iväg. Lämnade Bamse på dagis prick nio och åkte sen till Vårby Gård för min första uppsats-intervju. Intervjusvaren kommer att vara anonyma, men alla vet ju att jag kommer intervjua alla diakoner samt några fler i kontraktet, det är ju ingen hemlighet.
Vårby Gårds kyrkas kyrkorum
Vårby Gårds kyrka är väldigt speciell och du kan läsa mer om den --> här <-- De har en glest vävd fönsterprydnad i ett av fönstren i den speciella gudtjänstlokalen. Diakonal symbol så det skvätter om det!
Sen åkte jag till jobbet, han fixa lite innan lunchmusiken där vår kvinnliga musiker, som har hand om lunchmusiken, idag bjöd på kvinnliga kompositörer på flygel, kvinnodagen (igår) till ära. Nån soppa fick vi inte till lunch, men en underbart god lax med pressad potatis och basilikasås. Ojojoj, säger jag bara!
Eftermiddagen har jag ägnat åt besök och diverse skrivjobb. Jag hann faktiskt skriva rent intervjun också. Det känns som temana redan börjar utkristallisera sig.
Hämtade Bamse och kom hem till den köttfärsfyllda paprikan! Janne sover ett par timmar innan sitt extra nattpass... jag ska nog lägga mig i soffan vid TVn en stund. Kanske hinner några stygn på doptavlan också?
Nej, nej, allt är inte skit
Några bra dagar har förflutit. Jag levde upp till mina föresatser i helgen och gjorde inte alltför många knop. Pappershögarna försvann även om allt är inte insorterat i pärmar och plastfickor än, kallelsen till Knyppelpinnarnas styrelsemöte skrevs och är nu ivägskickad, intervjufrågorna till uppsatsen är skrivna och ska användas för första gången imorgon... föreläsaren till nästa medlemsmöte har jag inte fått tag på än men jag har ringt ett par gånger... Resten av helgen tillbringades till största delen vid TV och ett broderi. En doptavla till mitt nästa barnbarn börjar ta form. Och på söndagen var vi över en sväng till en granne som fyllde 65 år. Det var trevligt!
Igår gick jag upp klockan 5.00. Strax efter 6.00 satt jag i bilen och ca 7.20 lämnade jag Bamse på dagis. Rambo fick hänga med i bilen ett tag till. Halv nio var han inskriven och lämnad på Roslagstulls djurklinik.
Jag åkte till Tumba för ett möte med kontraktsprosten och därefter hembesök. Åt lunch på Bageriet, en hälsotallrik samt en passionsmoussebakelse slank också ner. Nån måtta på nyttigheterna får det allt lov att vara!
Sen hämtade jag Rambo från djurkliniken. Nu är lill-ponken kastrerad. Jag hämtade Bamse på dagis och åkte hem. Janne hade fixat middag som jag åt i flygande fläng innan jag for iväg till min knyppelkurs på ABF. Alltid lika trevligt!
Och dagens bästa var nog att min närståendes provsvar var bra! Vi kan nu lämna oron bakom oss. Det kommer bli nya undersökningar, men cancer och annat mer svårsmält kan vi släppa.
Idag sov jag en halvtimme längre än igår. Rambo fick vara hemma med Janne men Bamse fick gå på dagis. Diakonimottagningen bjöd inte på några besökare alls, bara ett par telefonsamtal. Det gav mig gott om tid att förbereda eftermiddagens möte. På lunchen sprang jag ner till apoteket och hämtade ut smärtstillande på recept på Rambo. Möte på em och innan jag åkte hem renskrev jag mötes-anteckningarna och mailade ut dem.
Rambo är helknäpp. Han har fått smärtstillande men han far runt som galen. Jag tror det är både effekt av medicinen, att det kliar i såret samt att det händer nåt med hormonerna... Stackars liten! Men det kommer bli bra snart!
Och med Bekkis tillåtelse tänker jag presentera Dagens Skratt... eller veckans skratt snarare. En äkta röv(ar)historia!
Bekki har en kompis som inte varit helt nöjd med sin kropp och gjort några förbättringar... för ett år sen var Bekki hos henne och provade kläder och då sa hon att hon ville göra rumpan och bad Bekki om en bild på hennes rumpa som inspiration. Bekki bjöd på en bild. I helgen berättade kompisen att hon opererades i somras och att i operationssalen hade de haft Bekkis röv på en storbilds-TV som modell under operationen! Så nu går hennes kompis runt med en Bekki-look-alike-rumpa. Det ni! Och kirurgen hade sagt att det var första gången han hade en svensk rumpa som modell!
Bekki i Venedig
Ja, mycket ska man höra innan behagen börjar hänga! Detta var av det mer ovanliga slaget.
Nu ska jag sova! Fyra arbetsdagar kvar!
När livet går på autopilot
Jag är inte ledsen eller deppig, men jag tror jag avger en aura av trötthet... Svårt att förklara i vad för bubbla jag befinner mig i, men jag har tidigare skrivit att våren är en transportsträcka i hopp om ett glättigare liv framåt sommaren. Att befinna sig i en bubbla på det här sättet är nyttigt och lärorikt. Inte roligt. Inte tråkigt. Lite stressande kanske. Fördelen med att vara lite äldre är att man vet att det går över. Olika perioder i livet har ju en tendens att antingen vara rätt långtråkiga för att senare övergå i faser där tiden inte räcker till. I vissa perioder liksom drar "man" till sig sorger och bekymmer medan i en annan period så händer en massa roligt och "man" blir stark, glad och oövervinnlig. Min strategi i negativt laddade perioder är att beta av problem, uppgifter och bekymmer... ett i taget.
Jag gläds åt Novas lyckade operation. Läkningen går som förväntat men det kommer ta sina veckor. Jag hade en önskan om att hälsa på Nova och Linnéas flickor i helgen, men jag har umgåtts med förkylda människor i jobbsammanhang så jag törs inte. En infektion i nuläget skulle kunna ha en förödande effekt på Novas läkning och Meija håller på att friskna till efter en förkylning. Jag uppbär inga direkta förkylningssymptom, men jag knaprar Alvedon för huvudvärk, sniffar nässpray som tokig och så ringer det i öronen.
På måndag väntar både kastrering av Rambo samt ett provsvar på en närstående som jag fasar för. Oavsett vad provsvaret visar är ändå ännu en ganska lång väntan över och vi kan liksom agera eller reagera på det. Rambos kastrering hoppas jag kommer leda till att han slutar skvätta inne, men det blir minst en vecka med hundpassningsbekymmer, vilket är ett mindre bekymmer i det hela. Jag lämnar honom inte till dagis så länge han har sår, men jag hoppas han ska kunna gå på dagis veckan efter, ca 10 dagar efter kastreringen. Ett annat bekymmer i min omedelbara närhet tar på krafterna, men det går i vågor. Denna vecka och nästa blir tuffa, sen kan det bli lugnare ett tag... eller inte...
Veckan som gått har varit mycket spännande och rätt intensiv. Jag jobbade hemma i måndags, men tiden den dagen åts mer eller mindre upp av telefonen... Tisdagen blev lång och intensiv med diakonimottaging på morgonen där det gick i ett, lunch, mässa och möte inledde eftermiddagen, men mötet blev kort så jag använde den oväntade fria tiden till att åka in till SÖS för att hämta journalkopior. Sen hämtade jag hundar, rastade dem, åt middag med dem på rummet och slutade dagen med att leda meditation i kyrkan.
Onsdagen började jag på hembesök. Den är en spännande person som jag besöker nån gång i månaden. Varför jag är där kan jag givetvis inte berätta, men att hen är medial och det händer konstiga saker lite nu och då när jag är där. En gång började det åska och vi fick 10 minuters hällregn under en annars solig klar dag. Ofta blinkar lamporna hen har ovanför en tavla och i onsdags fladdrade ett av ljusen intensivt som hen brukar ha tända på ett bord. Om och om igen. Hen vill ha en sittning med mig för hen känner av en person som vill säga mig något, men jag vet inte.... Visst blir man ju lite nyfiken, eller....? Hen har gått i lära hos Terry Evans och det är ju en helt annan lära än den jag representerar... eller...? Hursomhelst, jag är trygg i min tro och älskar mitt spännande jobb som låter mig träffa så många olika spännande människor! Efter hembesöket landade jag i en helt fantastisk lunchmusik i kyrkan med makarna Sara och Ian Power därefter en underbar kräftstjärtsoppa innan jag for vidare till stan på handledning. Som jag behöver den nu! Tack för min fantastiska handledare! Och tack för en fantastisk dag!
Makarna Power i Huddinge kyrka
Ut ur tunneln, mot ljuset!
På torsdagen jobbade jag hemma igen. Det kommer ta ett par veckor innan jag kan göra det nästa gång pga intervjuer och annat jag ska göra för uppsats-skrivningen. Jag började dock med att åka en ärenderunda. Jag lämnade prover på VC, hämtade ett paket, handlade lite förnödenheter och gjorde en polisanmälan på de försändelser jag får - abonnemangen som någon beställer i mitt namn ur Sverigehäftet. Sen satte jag mig att skriva tills uppsatshandledaren ringde för ett drygt timslångt handlednings-samtal om uppsatsen.
Igår hade förmiddagsbesöket ringt återbud och det var bra. Jag hade en hel del på skrivbordet jag behövde ta itu med och jag hann få undan det mesta. Klockan 11.00 åt jag min medhavda lunch och sprang sen upp till kyrkan för att fira Världsböndagen. Vi hade en ca timslångt repetition med de medverkande innan vi övade att sjunga igenom musiken med komp, sen var det dags. Jag älskar tanken på denna bönekedja som går över hela jorden. "Världsböndagen firas i mer än 170 länder runtom på vår jord den första fredagen i mars. Böner beds på mer än 1000 språk med början när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. I Sverige har vi varit med i 74 år och samlas på ca 400 platser", beskrivs den på hemsidan, men det är en något säregen gudstjänstform som inte är riktigt anpassad för svenska förhållanden. Klockan 13 en fredag, som i år dessutom inföll på Stockholms sportlov... det är svårt att få folk att komma. Förra året var det fler... Efter gudstjänsten samlades vi i församlingssalen till Kubansk musik och en rotfrukts-soppa som husmor ska ha en stor eloge för. Oj så gott!
Jag stannade inte kvar på jobbet så jättelänge till. Plockade fram papper för nästa veckas möte med diakonerna och fyllde i Outlook så receptionen ser var jag håller hus... typ... sen hämtade jag hundar och åkte hem. Åt middag med Janne och pratade lite med honom innan han la sig ett par timmar innan nattpasset. Själv somnade jag i soffan vid TVn. Tur att jag hade satt väckarklockan på 21.00 för jag hade lovat att väcka honom då. Jag tog ut hundarna på kvällspromenad och somnade i soffan en gång till innan jag kröp ner i sängen strax före 23.00. Jag tackar Gud för en god natts sömn! Oftast somnar jag fort på kvällarna, men vaknar mellan 2.00 och 4.00 och fastnar då i grubbel. Inatt sov jag!
Rambo gnällde halv åtta imorse så jag gick upp tog ut vovvsingarna då. Vi mötte Janne på vägen när han kom hem från nattpasset. Nu har jag suttit här och skrivit av mig en stund. Jag har lovat mig en lugn helg så jag ska börja med att rensa papper från köksbord och gästsängen, skriva kallelse till Knyppelpinnarnas nästa styrelsemöte samt ringa föreläsaren som kommer på medlemsmötet, jag ska renskriva intervjufrågor till intervjuerna som börjar nästa vecka.... och sen ska jag göra, eller inte göra, precis det som faller mig in, eller inte faller mig in!
En Ranunkel ur buketten jag fick av Arto och Monica
