guggelutt

...gick bra. Jag blev hämtad vid 55:an av en knyppelkompis  och blev skjutsad till Bålsta, därifrån gick bussen vid midnatt. Vi hämtade folk vid Centralen och i Malmö, rastade med 2-3 timmars intervall. Större delen av natten sov jag i sätena längst bak invirad i tre bälten.

 

 

Åkte och hämtade hundarna hos Monica och passade på att umgås en stund, lämna ett par saker, bland annat Lunas färdiga födelsetavla.

 

Igår virkade jag i princip hela dagen och blev klar med min lost-souls-sjal på kvällen. Långpromenad med hundar och make i solen samt lite tunnbad på kvällen, sen sov jag gott.

 

 

 

Om jag säger att jag tillbringat en hel helg i styrelsemöte så låter kanske det dötråkigt 💀☠️💀 men det har det definitivt inte varit! Känner lust och är superinspirerad! Vi har hunnit med massor, bland annat gått igenom kursprogram och nyproduktion, superkul! Jag vill gå kurs hela sommaren!

 

Igårkväll gick vi ut och åt tillsammans och fortsatte ha trevligt tillbaka i huset. Imorse fick jag dela frukost med en tjej för det hade jag inte med mig. Kändes lyxigt att efter avslutat möte udag bara få droppa sängkläder och handdukar på golvet och åka.

 

 

Nu är jag hemma igen, maken värmde nyponsoppa som han spetsade med likör 43 och toppade med vispad grädde, detta serverases i badtunnan!

 

 

Vi började med styrelsemöte som vanligt i föreningen Knyppelpimnarna medan deltagarna droppar in. Jag fick hejda mig flera gånger för att inte hasta över punkterna. Jag funderade över fenomenet... varför så bråttom, jag ska ju ingenstans? Samtidigt så glad att jag blev varse detta, nu kan jag ju börja jobba med det! Sen kom vår web-ansvariga och berättade om vår hemsidas möjligheter och begränsningar så nu ska vi ta tag i den. Kul! Resten av eftermiddagen bestod av småprat med medlemmarna, beundra allt de tagit med sig och lite knyppling. 

 

Kompade lite imorse. Packade ihop och tog det lugnt. Ff ledsen. Blev bättre efter ett bra samtal på jobbet. Sen kom min knyppel-kompanjon och vi gav oss av på äventyr! Jag har slutat ta emot saker till föreningen Knyppelpinnarna för vi kan inte avyttra det... egentligen tar jag inte längre emot material till Huddinge församling eller till ABF Strängnäs heller men ibland bara måste jag göra undantag! 

 

För ett par veckor sen blev jag kontaktad av en dam som fångade mitt intresse och idag åkte jag och min kompanjon hem till henne för och fick ett par otroliga timmar! Hon var 94 år, diakonissa och hade börjat knyppla på 50-talet, slutat knyppla och börjat om på 80-talet. Hennes knypplingar på väggar och bord var helt otroliga! Och i slutet av 80-talet hade hade hennes knyppellärare bett henne ordna en skärm inför påvens Sverigebesök. Jag hoppas kunna skriva ihop en kort liten artikel med hennes otroliga berättelser...

 

Känns som jag fuskat lite... men nej, det har jag ju inte. Dagen har bland annat innehållit två längre själavårdande samtal per telefon och jag har, som bekant, svårt att koncentrera mig när telefonsamtal drar iväg i tid. Headset är en fantastisk uppfinning! Under förmiddagssamtalet knypplade jag klart en julgranskula i silver och under eftermiddagssamtalet spolade jag på närmare 40 par pinnar till ett nytt knyppelprojekt. För mig är det personliga mötet så viktigt, men telefonen är ett bra redskap när det inte funkar. Sen gäller det att se till att det funkar för undertecknad oxå ...

 

Däremellan har jag läst inför höstkonferensen på lördag, svarat i telefonen och gått igenom mailen.

 

Vi gick upp tidigt imorse för vi skulle iväg. Janne skulle fixa med bilen och skulle få hjälp, och jag ville gärna hänga med för jag vet att där hjälpen fanns finns det katter. Vackra perser-katter 😸

 

13.06!!! Stirrade nyvaket på spisklockan som jag har ett par meter från min huvudkudde... Visserligen kom jag inte hem förrän halv två inatt och satt en stund i soffan i mörkret och varvade ner, men 13.06??? När jag tittade på mobilen var den ”bara” 12.06 men om jag måste ju räkna ut när hundarna var ute senast. Det var typ 22.30 när det ff var sommartid. Egentligen spelar det ingen roll för om de sover så sover de, är de nödiga så väcker de mig, men 15 timmar är bra knipet av dem. De ville inte gå promenad halv två inatt, de sprang direkt upp till huset och ville in och sova. Det var tydligen tufft för dem att hålla koll på fyra barn, en hund och en katt.

 

 

Även idag (och jag menar idag, inte imorse för då sov jag) var det full rulle på Esmeralda, men idag fick hon vänta på sin frukost till förmån för hundarnas blåsor. När vi kom in blev det frukost till padda, firrar, goja, jyckar och brunch till mor i huset, en Karins Lasagne till ”morgon”-kaffet!

 

Ragnars mat hade tagit slut och för att komma åt en ny förpackning fick jag beväpna mig med kniv och skära upp en kartong som stått på vardagsrumsgolvet sen i fredags. Janne hittade papegojfoder på nätet som vi testade att beställa, det skulle vara speciellt anpassat för sydamerikanska gojor och dessutom 25% rea, men jag trodde inte att han skulle beställa hem 15 kilo! Jag trodde han skulle beställa hem 5 kilo, Ragnar är ju inte direkt jättestor... 

 

Idag har jag varit på Syfestivalen nästan hela dagen. Kom dit en stund före tio och lyckades lista ut hur jag skulle kunna komma in som utställare. Det gick bra. Förutom en kort lunchpaus i utställarloungen hängde jag med fram till kvart i fem, då hade det lugnat ner sig ordentligt och kilade jag iväg till bussen för att hinna packa ihop lyan och hämta hundar i god tid före 18.00.  

 

”Min” förening Knyppelpinnarna har haft en monter på Syfestivalen hur många år som helst. Jag har aldrig varit med där för det brukar vara   många som vill vara med, men i år blev jag tillfrågad av Svenska Spetsar, en rikstäckande förening där jag sen i våras även är suppleant i styrelsen, om jag kunde hjälpa till. Det kändes inte som en konflikt eftersom Knyppelpinnarna inte säljer någonting medan Svenska spetsar säljer material. Även i år blev alla vi knypplande och frivolerande montrar placerade ihop vilket är toppen. Extra roligt var det att få vara en av två utställare i Knyppelpinnarnas monter.

 

 

Mest stod jag förstås i Svenska Spetsars monter, men jag var ofta över till Knyppelpinnarna och pratade med folk och beundrade jobbet medlemmarna gjorde. I år hade vi workshop för första gången och det blev så lyckat! Man kunde köpa mönster på typ samma änglar vi workshopknypplade hos VävLina och hon både sålde slut på de mönstren samt tog upp beställningar så hon kunde skicka ut i efterhand. 

 

 

... kvällen före, skulle man kunna tänka sig efter förra blogginläggets rubrik. Nå, det har varit nyktert och städat på min front, men mycket. Jag har ju lovat mig själv att prioritera och stressa ner, en livsstilsförändring, och det gör jag med viss sucess. Nu fick bloggen prioriteras bort ett par dagar till förmån för annat.

 

Fredagen blev en lugn historia. Ett besök och en tur ner till Flempans second hand med ett par kassar barnkläder som stått bakom min dörr på jobbet sen i somras. Köpte med mig lunch som jag åt i lyan och glömde min arbetsmobil på köksbordet, så efter svängen till Flempan åkte jag tillbaka till lyan och jobbade därifrån, mest telefonsamtal och så några mail innan jag gjorde några privata ärenden och hämtade hundarna. Janne kom från sitt kvällspass vid midnatt, mellan jobb och Jannes ankomst broderade jag, gick kvällspromenad och sov... 

 

Vi hade en jättemysig lördag i lyan. Vi slöglodde på tv, jag klippte trådarna i ”stor blomma” och så gick vi en lång promenad med hundarna längs stråk vi gått för länge sen när vi bodde här för flera år sen. Tidig kväll åkte vi till Hornsberg och umgicks med större delen av familjen i en sammankomst på Texas Longhorn som sonen och hans flickvän dragit ihop till. SUPERMYSIGT! 

 

Så kom vi fram till Stora Knyppeldagen, årets stora knyppelfest. Och vad gör jag? Jo, skapar lite drama förstås. När jag satt på styrelsemötet på kvällen observerade jag att mina anklar var svullna. Vartefter kvällen led blev de jättesvullna... och efter en natt då jag fick springa upp och kissa en gång i timmen mådde jag inte alls särskilt bra. Ansiktet var svullet oxå. När väckarklockan ringde duschade jag kallt och la mig en stund till. Sen plockade jag ur rummet. När jag försenad kom upp till lektionssalen syntes det på mig att jag inte mådde så bra och jag fick rådet att söka hjälp. Jag ringde 1177 och de ville att jag skulle söka akut, iallfall inom 24 timmar (dvs 12, det hade ju redan gått 12 timmar sen jag svullnade upp) för att utesluta propp eller hjärtsvikt. Men jag avvaktade en stund. Så drog Stora Knyppeldagen igång och det vällde in besökare i kurslokalerna. Det var som vanligt roligt och jag satt och bubblade och babblade, berättade om kurserna och spetsar och Guldkorns-projektet, knypplade på mitt nypon och hade trevligt. När portarna slagit igen gick jag ner och städade mitt rum och började gå upp mot torget. Jag blev stående en stund med en person som efter en stund frågade hur jag mådde och jag kan ju inte påstå att jag mådde särskilt bra, dessutom hade anklarna börjat svälla igen. Hen var sjukvårdskunnig och rådde mig att under dagen söka hjälp, jag hade tillräckliga symptom för att misstänka hjärtsvikt. Då började jag bli orolig på riktigt, ringde 1177 för att kolla vart jag kunde ta vägen och blev rådd att ta mig till akuten på Motala lasarett.

 

 

Jag gick upp till torget och kursare och andra ställde mangrant upp och tog mina pass vid dynan och kaffevagnen. Så fick jag skjuts av en kursare in till lasarettet. På vägen till hens bil ville jag ändå gå längs Storgatan och titta på knypplarna, och jag var så tacksam över att jag gick upp till Spetsmuséet dagen innan, annars hade jag missat det.

 

Jag behövde inte vänta länge på att bli tittade på av en läkare. De tog EKG, puls, blodtryck och klämde på mina ben. Anklarna var svullna men det var inget fel på hjärta och blodtryck. Sen fick jag prata med ännu en läkare och de tog blodprover - socker och proBNP, så uteslöts hjärtsvikt, propp och diabetes. Jag fick rådet att köpa kompressionsstrumpor till husbilssemestern och kolla upp om det kan vara en biverkan på min blodtrycksmedicin, dessa råd hade jag redan fått av 1177 och kursarna, och jag var otroligt lättad att det inte var något allvarligt. Och under vilan på den sköna britsen i det svala rummet svällde benen av...

 

Vi kom tillbaka lagom till festmiddagen på folkhögskolan och vi blev så väl mottagna. Ryktet hade gått så när jag kom in både ropades och applåderades det. Jag fick massor av kramar och jag fick berätta flera gånger varför och vad och hur. Det kändes lite fånigt att ha skapat en sån jättetupp av en pytteliten fjäder, men som flera sa till mig, det är bättre att kolla upp än att åka på semester och ha propp eller hjärtsvikt i bakhuvudet... eller än värre, bli riktigt sjuk på vägen. Jag fick erbjudande om att stanna på skolan en natt till, men jag ville verkligen åka hem.

 

Efter middagen fick jag med mig två kursare till bilen, jag valde först ut den breda knyppeldyna jag önskat mig (ska knyppla både sjal och adventsduk) och så fick de välja varsin av dem jag jag fick av mina skånska kompisar i onsdags. Den fjärde är fortfarande ledig för adoption. Det är alltså breda dynor med 32cm-rullar. Sen hämtade jag mina grejer från kurslokalen, kramade mina kursare (som ska knyppla en vecka till) och så åkte jag hem. Kom hem halv 11 och då hade Janne redan lagt sig, men hundarna var glada. Jag somnade på spikmattan och sov jättegott.

 

 

Idag åkte vi till Linnéa och lämnade lite djur. Alpackorna från Parken zoo fick sina människor (födelsedagspresenter till flickorna från sin mormor) medan Ragnar och Esmeralda fick installera sig i sitt tillfälliga sommarhem.

 

 

Ikväll har vi haft en galet vacker solnedgång. Ett foto kan inte återge färgerna. Kan bara säga: Magiskt!

 

Det har inte ”hänt” så jättemycket idag. Jag har knypplat Nypon. Trasslade in mig ordentligt i analysen och fick inte trådarna i nyponet att komma ut rätt i blomman. Jag visste att jag gått in med fel antal par i vardera sidan av nyponet men tänkte rätta till det i nyponblomman men jag gick bet. Gick efter några timmar och frågade en kursare som gjort analysen och fick hennes beskrivning ... och det var inte konstigt att jag gick bet på nyponet för den följde inte alls gängse regler. Knypplerskan hade löst problemen vartefter se kom och det är väl inget större fel i det. Skitsvårt att se detaljerna i finknyppling och som helhet är spetsen jättefin. Nu kom jag iallafall loss i övergången mellan nypon och blomma och funderar på om man kan göra på något annat sätt. Det vore ju kul att göra en arbetsbeskrivning som följer Sally Johanssons regler, men det kommer jag inte hinna denna vecka. Imorgon åker vi till Linköping + styrelsemöte på kvällen och på fredag är det Stora Knyppeldagen så det är nog färdigknypplat för min del. Det blir hemläxa.

 

Till lunch blev det fish and chips och till middag fick jag sällskap till pizzerian. Min skånska knyppelkompis och hennes man kom med fyra  knyppeldynor som ska få nya hem. Staden har oxå börjat pynta sig inför Stora Knyppeldagen! Jättekul att gå och titta i skyltfönstren 😃

 

Men nu: Godnatt världen 🌍

 

Idag har varit i princip en heldag i knyppling. I år ser jag till att röra mig lite mer för förra året både satt jag tokigt på flera stolar för bordet med dynan var för högt vilket i sin tur spädde på inflammationerna i kroppen. I år har jag med mig ett eget knyppelbord samt hänger med på fikaraster oavsett om jag fikar eller inte, samt att jag går upp på stan för lunch och middag.

 

Idag gick jag och en nyfunnen knypplarkompis upp till bibblan på lunchen för att se utställningen med knypplade hällristningar. SÅ häftigt! Åh vad jag oxå vill göra!!!

 

Klockan fem hade jag anmält mig till en guidad tur ... Den gav inte mig något nytt kunskapsmässigt, har gått så många guidade turer vid det här laget, men jag tycker det är trevligt ändå och det blir lite rörelse i den stillasittande knyppelvardagen. I år var vi in en sväng på Birgittamuseet och såg textilutställningen med mässhakar från 1400-tal och framåt.

 

På eftermiddagen har jag tagit 30cm Dukater av dynan och börjat på Nypon, båda från Hanna Larssons samlingar. Gick från salen kvart över nio i hopp om att sova mig lite klarare i knoppen och ögonen till imorgon inför uppsättningen av den knepigare delen av Nyponen som är ett finknypplingsmönster. Ska plocka fram mina starkare glasögon, känner att det behövs! 

 

 

Och så trädbilden... som är nästan identisk med den igår!

 

Det var lite segt att vakna kl 05.15 imorse! När jag skulle gå barrikaderade båda hundarna sig framför dörren och vägrade flytta på sig... jag tog ut dem på en kort runda, Janne skulle ta dem på en längre runda när han kom hem från nattpasset. Kom iväg först strax före halv sju  och landade i Vadstena kvart över nio. Den sista timmen i bilen var seg!

 

Hann inkvartera mig och bädda innan samlingen i aulan och kursstart. Vi har ett tema i Guldkornskursen i år och det gör den lite annorlunda mot förra året. Idag har jag knypplat 15 cm av Hanna Larssons dukater i ett gammalt fint gräddvitt lingarn. Det blir nog en bit till imorgon.

 

Det blev en lyckad dag i Linköping i lördags. Först åkte vi till slotts- och domkyrkomuseet. Där fick vi en utställningsvisning av svenska spetsars ordförande.

 

En trappa upp fanns även lite spetsar ur Charlottenborgs mönsterskatt. 

 

En bra vecka fick en perfekt avslutning! Föreningen Svenska  Spetsar har en utställning i Linköpings Slotts- och Domkyrkomuseum just nu och idag fick jag chans att åka dit. Tre saker fanns på dagens agenda, men jag fick en i bonus oxå... när jag parkerade vid domkyrkan kom en knyppelkompis och gav mig en kram och jag fick kika på hennes lilla bäbis. Jättekul!

 

Det blev en jättefin söndag i det soliga Linköping, en heldag i knypplingens tecken varvat med god lunch och djupa samtal med en fd kollega och vän som följde med på både utställningen och till Knyppelboden i gamla Linköping.

 

 

 

Igår kväll hade vi årets första knyppeltillfälle på ABF Strängnäs. Utställningen har genererat tre nya deltagare: en med egen dyna, en som jag hade med mig lånedyna till och en som blev utan för jag hann inte få fram en lånedyna... men det spelade ingen roll för kvällen gick åt till information att lära ut att spola på pinnar till den första spetsen. Vad som var väldigt roligt att se var att hen som hade en egen dyna med, den hade hens far gjort till hen för 60 år sen, hen var igång innan kvällen var slut. Att knyppla är som att simma eller cykla för har man gjort det så sitter det i kroppen!

 

Dagen har bjudit på arbetsfrukost, samtal, besök hos passpolisen, föredrag för hela pastoratet samt kvällsmeditation. Älskar dessa tillfällen då jag får vika på tisdagsmeditationerna för de är nog minst lika meditativa för mig som för deltagarna... hoppas jag! Ikväll har jag dessutom haft ett låååångt samtal med ordförande i föreningen Svenska Spetsar om allt möjligt som rör knypplingens framtid, vilket har varit givande ur många olika aspekter. Vi får se om och vartåt det leder ... men nu är det hög tid för sängen!