Het onsdag
Det blir inte så mycket gjort i värmen. Att gå hemma i stugan gör att man känner efter också... men jag börjar vänja mig. Över 40 grader ute och en bit över 30 grader inne, men ute fläktar det om man inte häckar vid husväggen där termometern sitter. Idag har jag jagat skugga på altan med cafébordet och knyppeldynan. Det har varit helt okej!
Lin 50/3, metall 0,2 och lin 40/2
Blev klar med "stjärnorna", tänkte spola upp garn och sätta upp antingen "Lågorna är många" - min spetsanalys - eller nån metallspets, men jag ringde mamma och kollade hur de hade det i värmen, lagade middag och fortsatte virka på prästkragemormorsrutorna som jag började med igår istället.
Bjöd in grannen på en glasspinne när jag kom på henne med att släpa ut vår soptunna inför sophämtningen imorgon....
Nu har jag vattnat rosor, pioner, krukor, fjärilsbusken samt solrosor och magnolior. Myggen blev glada över mina bara ben förstås. Har duschat igen och tänker virka en ruta till medan håret torkar i fläkten...
Knyppelmåndag
Fast dagen började med sjukgymnastik. Ensam i salen, sjukgymnasterna var på semester och jag fick träna själv. Det är uppgjort så, för jag vill inte missa denna möjlighet under hela sommaren, eftersom jag är hemma när sjukgymnasterna är borta och vice versa.
Slog upp fönstren i gympasalen på vid gavel, men det hjälpte föga mot den otroliga värmebölja som just nu sköljer över oss. Passade på att hämta ut en bok jag beställt på posten, "Höns", så nu är semesterläsningen klar!
Janne har jobbat med bodarnas grunder hela dagen. Jag har knypplat och vilat, knypplat och vilat. Bamse har inte orkat gå många steg. Det måste ha varit värmerekord idag. Hur Janne har orkat hettan fattar jag inte, parasollet han satt upp är ju stort som en myggskit i sammanhanget... men jag har ju haft en trevlig utsikt 
Bamse har haft sin kylväst i princip hela dagen och Ragnar har badat flera gånger. Men värmen drar till sig trevligheter också. Vi har haft en hel del fjärilar runt oss idag. Denna nässelfjäril var en återkommande gäst under hela dagen, helt orädd.
Att sitta inne har inte varit att tänka på. Ute har det varit ännu varmare men det har fläktat.
"Stjärnorna", ett kombinerat lin- och metallmönster som jag nu knypplar i lin. Så himla sött, tycker jag.
Tillslut hämtade jag cafébordet som jag flyttade runt på altanen i jakt efter skugga, det var himlans praktiskt så det kommer jag använda ett tag framöver.
Nu ska jag släpa med Bamse till brevlådan och duscha en gång till. Imorgon ska vi upp lite tidigare...
Kramar i mängd
Så var några av årets bästa veckor tillända. Längtar redan till nästa år.
Igår vaknade jag sista morgonen i vackra Vadstena före klockan ringde. Gick upp och duschade, började packa, bar ut till bilen, åt frukost, städade rummet och bar ut ännu mer till bilen. Några minuter över 9 satt jag i lektionssalen för de sista lektionerna. Några gånger under dessa veckor har vi haft teoripass, nu hade vi det sista passet som handlade om olika bottnar. Jag hade köpt två härvor i tunt lin så under teorin och avslutningen satt jag och spolade upp dessa från en garnvinda jag fick låna.
Ord på vägen
Jag hade bokat lunch i skolans matsal så jag åt med de flesta av kursarna. Under och efter måltiden var det kramkalas. Under dessa sex år jag åkt ner och knypplat så har man lärt känna en hel del knypplerskor - lärare, elever och konsulenter - så jag blev ideligen avbruten för att kramas. Det känns så gott.
Efter utcheckning och ett par ärenden "på stan" åkte jag över Örebro och hälsade på en vän som jag inte träffat på närmare 10 år. Vi återfick kontakten för ett par månader sen på ett litet oväntat sätt. Det var jättekul att träffa henne och hennes man, hundar, katter, fiskar och bin. Nu får vi se till att träffas lite oftare än vart 10:e år!
Jag kom därifrån mycket senare än jag tänkt efter massor av kramar och med en burk egenproducerad honung samt en fjäder från en kattuggleunge. Ugglor har en helt annan typ av fjädrar jämfört med andra fåglar. De är mycket glesa i toppen och det gör att ugglans är ljudlös när den flyger. Om alla andra fåglar liksom viner det när de flaxar.
Körde alldeles för fort hem, helt fartblind höll jag på att hamna i räcket när jag svängde av mot Strängnäs, men det gick bra. Janne väntade med räkor och Loka Crush och Bamse var helt tokig när jag svängde in på tomten. Det är härligt att komma hem till så mycket kärlek. Janne har ägnat de regniga dagarna åt att hänga upp tavlor, städa och fixa lite. Vår gamla induktionshäll sprack innan jag åkte och nu står en ny spis på plats.
Bamse har väckt mig flera gånger inatt, han har lagt sitt lilla huvud i min hand och velat bli kelad med. Han har också legat på och mellan mina fötter så gott som hela natten så jag har inte sovit nåt nämnvärt, men det har det varit värt.
Idag har jag packat ur bilen, tvättat, badat Esmeralda och Bamse, packat ikonmålargrejor. Mer tvätt kommer bli tvättad, middag förberedas till Janne kommer hem efter jobbet och en rejäl borstning av Bamse ligger mycket snart i tiden. Nån sorts knyppling kan komma att sättas upp.... lider av knyppelabstinens redan...
Musslan, arm i arm och montering
Sista dagen innan examen. Tiden har gått så fort....ändå känns det inte som man varit härifrån när man kliver in genom portarna söndagen efter midsommar. Livet under dessa två veckor har blivit ett andningshål där jag inte behöver förställa mig eller vara någon annan. De ord som kommer ur munnen kommer, de ord som kommer ur andras munnar stannar hos oss andra i förtroende. Det blir så när man knypplar. Ibland pratar man, ibland är man knäpptyst i timmar och det enda som hörs är ljudet från knyppelpinnar som slår mot varandra.
Porten till skolan Porten till lektionssalarna
Igår knypplade jag klart "musslan" i svart silke med guld i laninläggningen. Idag knypplade jag "arm i arm" i svart silke. Jag har också monterat in allt i svart (och röd) papp till examinationen. Inlämningen sker alltid kl 18.00 på torsdagen före avslut.
Musslan Arm i arm
Leven och lanpärlan i bomull, lin och silke
Nålbrevet Spetsanalysen
Jag hade bokat tid för taktil massage igen kl 17.00 så halv fem lämnade jag in min pärm, gick ner på rummet och åt en halv macka innan jag gav mig hän åt 60 minuters total njutning och avslappning.
Var tillbaka på rummet strax före 18.30, vilade 20 minuter och tog mig sen upp till Hörnet där vi i vår grupp träffades för avslutningsmiddag kl 19.00. Det har blivit en tradition, fjärde året i rad. Ankbröst med rödbetskompott, hasselnötter och kantareller samt färskostbakelse med hallonsorbet bidde det i år.
Jag kommer sakna hela gänget och jag hoppas vi ses nästa år!
Jag har rumsgrannar som dammsugit sina rum ikväll... men jag har inte ens tänkt på att packa. Det får bli morgondagens bekymmer.
Sov gött!
Sista kvällens sängkammarvy
Oväntade möten och mer spetsanalys
Återigen en sån där fantastisk dag. Knypplade slut på tråd och mönsterpapp - det låter mer än det är men det blev bara 9 centimeter, och det är typ en heldags jobb om jag suttit nonstop - . Det tar tid att knyppla spets och jag är så pass gammal att jag kommer aldrig upp i några hastigheter. Dock har jag blivit riktigt kompis med mönstret. En spetsanalys (det har jag kanske redan berättat?) går alltså till så att man tittar på och mäter en bit spets noga, ritar upp nålhålen på ett millimeterpapper, sticker och ritar upp ett presspan och till sist provknypplar man spetsen. I denna uppgift fick vi uppstuckna presspan så jag hoppade över stickningen och knypplade min spets med spetsprovet och mitt ritade millimeterpapper som hjälp. Efter att ha knypplat så många spetscentimetrar jag kunde med det presspan jag hade och den tråd jag spolat upp, ritade jag in bottnar och lantråd på presspanet för att komma ihåg hur jag gjort. Det är också en del i redovisningen av uppgiften.
Känner mig faktiskt riktigt nöjd! Och blev dessutom tillfrågad om jag kunde hitta på nåt bra namn på spetsen. Det vore väl kul om jag kunde få vara med att namnge en så fin spets?! "Diamanterna" kanske? "Lågorna är många"? Eller varför inte "Gunilla" 
När jag var klar med själva knypplandet fyllde jag alltså i presspanet och började montera. Vid fyra-tiden fick vi oväntat besök! En tjej som jag lärt känna härnere på knypplingskurserna under tidigare år (men inte kunnat komma i år) och en erfaren knypplerska och vän till henne kom in i lektionssalen. Vi pratade lite men bestämde att ses senare - efter lektion, efter att de varit på muséerna och pratat med andra de känner samt jag hunnit äta. Efter min snabba macklunch var jag ordentligt hungrig så vid 18.00 satt jag på Rådhustorget och slevade i mig en fantastisk hamburgertallrik.
När jag precis var klar dök en kvinna upp, jag har träffat henne förr på kurserna och vi sprang på varandra flera gånger på Stora Knyppeldagen och hon var säker på att hon träffat mig i nåt annat sammanhang... Nu delade hon en del av sin historia över räcket till uteserveringen. Förtroendet berörde mig verkligen. Vi hade sällskap tillbaka till skolan. Jag hann bara dit så ringde min knypplarvän och vi möttes nere vid Vätterns strand. Där satt hon och jag och hennes erfarna knyppelvän vid ett silverfärgat Vättern och pratade ett par timmar. Det finns så många fantastiska berättelser! Om hundar. Om knyppling. Om människor som har levt ... och om människor som fortfarande lever.
När jag till sist släppt in dem på toa innan deras hemfärd bestämde jag mig för att det inte var värt att gå upp till knyppellokalen igen. Klockan hade passerat 21.00 och det jag ska göra hinns lugnt med imorgon... och på torsdag...
Vättern har bjudit på ännu en dramatisk solnedgång medan jag suttit och skrivit. Silver, guld, blått, grått, rosa och orange. Jag kommer somna ovaggad även inatt.
Spetsanalys
Idag har jag ägnat hela dagen åt att göra en spetsanalys. Jag påbörjade ett försök i lördags men det gick inget vidare. Nu på morgonen fick jag lite lärarhjälp samt fick låna en förstoringslupp av en kurskompis och då klurade jag ut det. Det blev en mycket roligare uppgift än jag trodde, mycket beroende på att jag klurade ut den trots att den var lite marig på sina ställen. Att lyckas med något svårt ger väl alltid en större tillfredställelse än det som är genomgående enkelt? Spetsen var dessutom inte särskilt välknypplad, den hade dragit ihop sig lite och knypplerskan (jag förutsätter att det var en kvinna, ja) som jobbat med den var antingen oerfaren (spetsproverna kommer ju från en tidigare spetskola) eller fett uttråkad.
Ett längre brejk hade jag vid lunch. Först gick jag till Klostermuséet och tittade på en utställning som Knypplingsakademin ställde ut i ett av rummen på övervåningen. De hade tydligen haft heliga Birgitta som ett tema, eller så är det bara det att Vadstena är så präglat av denna otroliga kvinna, för de knypplade alstren som ställdes ut var inspirerade av henne eller av kyrkan. Det var knypplade Brigittakronor, kyrkfönster, valv, kors, nycklar och t.o.m muséets trapp. Inspirerande. Jag skulle verkligen vilja gå Knypplingsakademin och har nu en mailkontakt med skolan huruvida mina knypplingskunskaper räcker till..
Saliga Katarina (heliga Birgittas dotter) och Guggelutt
Sen blev det lunch på pizzerian av taktiska skäl, nämligen att jag står mig längre. Eftermiddag och kväll har tillbringats med att knyppla spetsanalysen. Vid halv nio travade jag upp till Konsum och köpte två baguetter, en till middag och en till lunch imorgon. Här pendlar kosthållningen mellan trista baguetter och goda räkmackor till pizza och flott restaurangmat. Det ska va gött å knöppla! Och imorgon kanske jag kan bjuda på en bild på den färdiga spetsanalysen.
Nu är det sängtajm iallafall
Nålbrev och änglavingar
Vaknade med huvudvärk efter en annars god natts sömn... Men åskmolnen hängde över Vadstena på förmiddagen så det var kanske inte så konstigt. Vaknade sju, men gick upp först klockan åtta, halv tio satt jag i lektionssalen och jobbade med mitt nålbrev. Här kommer nu en liten instruktion för att jag ska minnas hur jag gjorde. Det är ju så att när man (jag) har olika kursmoment som ska gås igenom så gör man (jag) saker lite huller om buller beroende på olika saker, så nålbrevet har jag jobbat med lite nu och då under veckan, varvat med analys och "Leven och lanpärlan" som skulle knypplas i olika material. Nu sammanfattar jag veckans nålbrevsarbete här:
Ingredienser:
Tyg till utsidan - linne, silke etc
Tyg till insidan - linne, silke etc
Förslagsvis filt till nålbladen
Spets
Tråd till snodd, förslagsvis hopptvinnad tråd i samma garn som spetsen eller något annat som matchar
Knappnålar
Vass sax
Lämplig synål
Lämplig sytråd
Strykjärn
Pressduk
Så här gör du:
Först mäta och anpassa spets och tyg så det passar ihop rent storleksmässigt. Spetsen kan man sätta på längden, tvären, diagonalen... Sen klipper man ut tyget. Jag valde svart silke och det är så tunt att man kan ha vikta hörn. Grövre tyger, som lin, kan man behöva göra sneda hörn på så hörnen inte blir buckliga.
Nåla, pressa och fålla. Använd fuktig pressduk när du pressar spets! Spetsen behöver troligen inte pressas i detta skede, men en påminnelse kan vara på sin plats om nålbrevet behöver pressas när det är klart.
Mät ut var du vill ha spetsen och sy fast den.
Klipp till ett innertyg, vik in fållen och sy fast den några millimeter innanför yttertygets kant.
Klipp ut filten till nålbladet/nålbladen, lite mindre än nålbrevets ytterhölje. Jag valde att göra två blad, men ett går lika bra. Tre kan bli för tjockt, men har man inte filt utan t.ex tunt linne kan man ha flera nålblad. Sy fast dem mitten och se till att tråden inte går igenom till yttertyget.
Tvinna ihop en snodd och lägg den runt nålbrevets vikning, knyt ihop den i botten med en liten knut. Sy fast snodden med små stygn längs ryggens mitt samt inne i nålbrevet.
Tadaaa, så här blev mitt!
Förutom att ha förfärdigat nålbrevet har jag ätit lunch med en kurskompis och ett gäng fåglar,
knypplat 10 cm Änglavingar i silke i vitt och guld ...
...samt varit på underskön taktil massage igen. Hon är bara helt otrolig! Två huvudvärkstabletter under dagen hjälpte inte mot huvudvärken, men massagen gjorde det! Fick så mycket energi av massagen att jag orkade gå tillbaka till kurslokalen och avsluta Änglavingarna!
Nu har klockan passerat läggdax! Det är en hel rolig kursvecka kvar! Lycko mig!
Vättern-vy från ikväll
Sleep tight!
Ett försök till analys och änglavingar
Idag har jag jobbat på med "Leven och Lanpärlan" i silke. Det blev klar på eftermiddagen. Bilder utlovas när jag fått tillbaka alla tre (egyptisk bomull, lin och silke). Vi får se om det syns nån skillnad på ett foto, men att knyppla i de olika materialen var stor skillnad. Linet var stumt och gick lätt av men det är det material "man" ursprungligen knypplade i, bomullen var mycket lättare och la sig lätt på plats... och silket är en dröm att knyppla i. Det är så lätt och hållbart, lägger sig fint på plats och har sån lyster. Ska köpa på mig lite färger innan jag åker hem tror jag. I år har jag inte köpt ett enda mönster... men fyra böcker och ett silkesgarn så här långt.
"Leven och lanpärlan" i eg. bomull
Som sagt, på eftermiddagen blev jag klar med "leven och lanpärlan" i silke, därefter tog jag lite paus innan jag gav mig på en analys. Läraren har plockat fram ett gäng gamla spetsar som en knyppelskola producerat, där kan vi välja och vraka bland godsakerna för att sedan göra en analys av spetsen. Det finns alltså inga mönster på dem, bara en bit spets. Jag har fastnat för en jättesöt liten spets som ser svår ut, men när jag fick erbjudande om att köpa tunn lintråd i 200/2 (vilket spetsen troligen är knypplad i) så tänkte jag att jag måste försöka! Så i ett par timmar satt jag sen och mätte och ritade nålhål på ett millimeterpapper. Jag tror jag klurat ut högra halvan på spetsen, men den vänstra går jag bet på. Den högra är vävbotten och tyllbotten med mandlar, men den vänstra ser ut som en rektangulär rosenbotten vilket jag inte hört talas om. Jag la undan analysen när klockan passerat 18.00 och tänkte att jag får konsultera vår lärare på måndag för ögonen ville inte längre hänga med... Analysen är inget obligatoriskt moment men det är önskvärt att vi gör det.
Ser nu att jag lagt spetsen åt fel håll när jag fotograferade. Den mariga rosenbotten är till höger på bilden, men när man knypplar den kommer den ligga till vänster och uddarna till höger.
På lunchen var jag med en kurskompis på pizzerian så jag var fortfarande mätt, men inte tillräckligt trött för att gå till rummet samtidigt som ögonen var för ansträngda för att sy klart nålbrevet. Jag började spola på garn till "änglavingar" i vitt och guld i silke. När jag spolar på brukar jag sätta upp spetsen vartefter för det blir lite roligare då. Att spola på pinnar för hand är inte det roligaste men om man knypplar fast dem efterhand blir det genast skojsigare. En kurskompis gick och en annan kom efter en stund så jag blev kvar och knypplade klart en hel ängel. Det kommer bli fyra hela änglar om jag räknat rätt. Jag älskar mönstret och jag älskar silket.
Nu har jag ätit lite fil och musli som min åkta kompis lämnat till en stackars svulten kvarlevande knypplare. Det var mycket gott och helt rätt 21.30 på kvällen. Tack för det! Och imorgon är det söndag och jag ska inte ställa väckarklockan utan jag går upp när jag vaknar... och när jag ätit frukost kommer jag att KNYPPLA! Det är min tid just nu! Dessa två veckor ger så otroligt mycket. Att få tid med egna tankar, frigörande samtal vid knyppeldynorna, ansvarsfrihet, det meditativa repetitiva knypplandet ger harmoni... Jag erkänner glatt och villigt att jag är en knyppelnörd!
Så här kan vi se ut en sen kväll efter att ha suttit vid dynorna hela dagen. Be aware!
Stora Knyppeldagen 2014
Det här är nog en av de mest fantastiska dagar jag upplevt på mycket länge och jag återkommer till Attraktionslagen i slutet av bloggen. För det första har det varit en fantastisk dag där förmiddagen har bestått i att ta emot besökare i kurslokalen. Många glada tillrop och trevliga samtal.
Det som stuckit ut extra är att dels en för mig okänd kvinna som följt min blogg sen förra årets knyppeldagar kom fram och presenterade sig. Det gjorde mig jätteglad. Jag sitter ju och skriver på min kammare och jag ser hur många som läst min blogg varje dag, men inte vilka. Att någon kommer fram och presenterar sig på det sättet och gav sån feedback på min blogg gjorde mig otroligt glad. TACK! Det var otroligt värdefullt för mig!
Min utsikt på förmiddagen
Sen var det så här, att igår när kurserna gick runt hos varandra kom en dam fram och frågade om det var jag som bodde i Strängnäs, hon hade hört att jag knypplade för NN i Hagsätra och ville att jag skulle starta en kurs. Det kan jag ju inte för jag är inte tillräckligt duktig MEN en kamratcirkel kanske? Jag har tänkt i de banorna, men knyppling är ju inte ett jättestort ämne så jag har tänkt att intresset i lilla Strängnäs kanske inte kan bjuda på tillräckligt deltagarunderlag för en cirkel .... Vi pratade en stund och jag sa att jag ska fundera på att gå vidare med det. Idag kom TRE damer och frågade om det var jag som bodde i Strängnäs... de kände varandra och som det ser ut nu så skulle vi kunna bli minst sex stycken om jag tar tag i det hela och startar en kamratcirkel via något studieförbund. Jag känner att nu måste jag ju åtminstone kolla möjligheterna!
DESSUTOM hörde en tjej av sig via Facebook igår om ett jobb. Idag har jag pratat med henne och i augusti kan det bli verklighet. Bara att vänta och se. Tilltufsad av hur de jag sökt jobb hos i Strängnäs med omnejd betett sig (efter intervju hör de inte av sig inom utlovad tid om resultatet och gör sig dessutom omöjliga att få tag på både på telefon och mail) känns det gott att bli tillfrågad, nu återstår det att se hur det blir med det, det är en bit att åka men det kan det vara värt.
Lunchen intogs relativt snabbt med kompisen på La Bocata, en rejäl macka med lax, kräftor och räkor. Knyppelkaka till efterrätt.
Sen var kompisen tvungen att göra sig klar för avfärd hemåt. Hon har gått en enveckaskurs och den är slut idag. Själv gick jag upp till Spetsmuséet och njöt av allt det vackra de får rum med i det lilla huset. Årets utställning heter Fantasi och Allvar, och som vanligt var det en fröjd att gå dit!
"Tut i luren" har min knyppellärare i Hagsätra gjort. Den fotar jag varje år och det är olika uppvuxen varje år beroende på växtligheten i rabatten. I år var den liksom lite inväxt.
Här kan man prova på riktigt grov knyppling!
Jag hann precis ner till Storgatan innan det kom ett rejält skyfall. Vattnet fullkomligt forsade längs kullerstensgatorna. Jag tog skydd under markisen till Elsa Petersons Spetsbutik där jag hjälpte till att rädda knyppeldynor och dukar undan vattenmassorna.
När det höll upp promenerade jag längs gatan ner mot Rådhustorget där Svenska Spetsar hade ett bord med kursdynor som vi turades om att knyppla på. Jag hade satt upp mig på Finknypplingen (förstås, det är ju den kursen jag går) mellan kl 15-16.
Knypplare är ett tåligt folk! Lite (eller mycket) regn hindrar oss inte!
Men lagom till jag satte mig på plats vid Rådhustorget tändes solen och efter att ha suttit där en timme var ansiktet mitt rätt så rödrosigt.
Efter min timme vid dynan kom kompisen med sin packning. Vi tog en glass i väntan på att bussen skulle avgå.
Saffran, kakdeg, kanelbulle och pepparkaka! Rena rama kakfatet!
Efter att ha följt henne till bussen gick jag tillbaka till kurslokalen, men det blev inget mer knypplande. Jag ringde mamma en kortis, men min bror var där och ville prata med mig om gardiner till sin nya båt och svägerskan pratade en stund om lite nya mediciner som hjälpt henne med hennes struma. Jag kanske ska gå tillbaka till läkaren och dela dessa tankar med honom? Det lät vettigt det hon sa! Och det kändes speciellt att prata med dem eftersom det är så extremt sällan vi hörs. Men idag har varit en väldigt annorlunda dag.
Sist men inte minst så deltog jag i Stora Knyppeldagens fest ikväll. En god middag i skolans matsal med alla knypplare som deltagit under dagen. Kallskuret och gott sällskap!
Mitt duschdraperi här på skolan
Nu har jag suttit en stund på rummet och begrundat det som hänt idag. Och för att knyta an till början av bloggen och Attraktionslagen.... Föreläsarna på Energihälsan pratade om den och jag ryckte mentalt på axlarna och tänkte att det där är samma sak som jag kallar för bönesvar. Igårkväll läste jag min spegling igen, jag läser lite varje kväll och funderar, men just igår läste jag om min psoriasis vilket ska härröras till obalanser i kronchakrat och min tilltro till den gudomliga energin, samt sköldkörtelproblemen som härrör till halschakrat vilket i sin tur kopplar ihop med viljan samt psykologisk och andlig tillväxt. Mycket mer står där men det blir för mycket och privat för att ta upp här... men faktum är att när jag läser om allt detta så får jag en bra distans till att det jag tror på och står för. Man kan tro vad man vill, men kunskap ger en bred grund för reflektion. När jag nu lägger alla mina tvivel åt sidan och inte tar livet så allvarligt så händer det saker, alla möjliga spännande saker... För mig är det fortfarande bönesvar men jag fascineras otroligt av Attraktionslagen och dess budskap. Den ger mig formuleringar och ord till det jag inte kunnat uttrycka. Och jag kan inte låta bli att fascineras av allt som hänt och händer sen jag fick min personliga spegling, inte minst idag, och det gör att jag börjar reflektera över mitt liv i ett nytt ljus. Allt hade antagligen hänt ändå, men jag hade antagligen inte sett det som jag gör nu.
Nu blir det jordgubbar och en tidig säng...för gissa vad jag ska göra imorgon? KNYPPLA! Varför det då? Jo, för att jag har lektioner på förmiddagen, vill knyppla på eftermiddagen... och jag har valt detta för det är en meditativ sport!
Fjärde knyppeldagen
Vilken fantastisk dag det har varit! Jag har jobbat lite med monteringen av mitt nålbrev. Att försöka fästa silkesugglor på sidentyg är inte det lättaste, inte om man vill ha det spikrakt för ugglorna rymmer hela tiden... och att få spetsen spikrak har varit min strävan.
Efter förmiddagsfikat gick vår grupp runt och tittade på de andra grupperna. Vi gör så varje år, varje grupp går runt och tittar på alla andra grupper, på det sättet får vi inspiration, kunskap om vad andra kurser innebär, lär känna nytt folk och kan ställa en miljon frågor om hur andra löser olika knyppelproblem. Idag har jag diskuterat färger och mönster i metallknyppling och blivit riktigt sugen på att testa dalknyppling nästa år, förutom alla andra spännande inspirerande samtal.
Dal-dyna. Både dyna och pinnar skiljer sig från Vadstenaknypplingen. Inte heller används uppstuckna mönster.
Här har en dam gjort egna dal-pinnar i en!
Lunch med kompisen på torget. Engelsk köttpaj blev det idag.
Sen gjorde vi ett besök i Elsa Petersons spetsbutik. Det är Elsas 90-åriga dotter Gunnel som håller butiken igång...
Jag vill göra ett tittskåp med en knyppelgumma!
Efter lunch fick jag ta över den andra dynan med "leven och lanpärlan". Den ska göras i tre material - lin, silke och bomull - som obligatoriskt moment i kursen. Jag har knypplat klart bomulls-biten och idag har jag knypplat i lin.
"Leven och lan-pärlan" i eg. bomull 70/2
Klockan 16.00 var det föreläsningsdax i aulan. Elsa Petersons barnbarn Karin Lantblom berättade om knyppling i Vadstena från 1300-talet, vad som är belagt i forskning och vad som inte är det. Att det är nunnorna som är ursprunget till Vadstenaknypplingen är föga troligt, även om många tycks tro det. Influenserna har nog kommit från många håll, men framförallt ifrån krigsmanshuset där krigsmän med familjer från Flandern bott. Ursprungligen var huset Bjälboättens slott som Magnus Eriksson senare donerade till heliga Birgitta som där inrättade nunneklostret. I slutet av 1500-talet fördrevs nunnorna och istället fick krigsmännen bo där. Skråväsendet gjorde det svårt för dem att livnära sig på sina yrken, men knyppla kunde de! Att knyppla är inte bara ett handverk, det är levande historia!
Efter föreläsningen åt kompisen och jag en snabb middag, sen var det knypplingsdax igen. På kvällarna är det inga lektioner, men det sitter alltid folk i lektionssalarna och knypplar, pratar och har trevligt.
Strax efter nio gav jag upp. Nu har jag datoriserat klart för idag och ska gå ner till köket för att se om diskbänken är så pass ledig att jag kan noppa mina jordgubbar. För 45 minuter sen var köket överfullt av damer som noppade jordgubbar, dukade och plockade i spetsar. Jag hoppas några av damerna är kvar.
Lantråds-stillestånd och tyllbotten-tilt
Sånt kan även en van knypplare drabbas av... fast kanske inte lika ofta som det förekommer hos oss adepter... Igår kunde jag helt plötsligt inte lägga in lantråden rätt och ju mer jag tänkte desto mer omöjligt blev det. Ugglorna blev inte perfekta, det blev för många vridningar på sina ställen. Idag hade stilleståndet släppt, istället började jag slå dubbelslag i tyllbotten och jag är en mästare på tyllbotten! Shit happens. Jag är nästan lika duktig på att knyppla baklänges så det redde jag upp.
Dagen har bestått i att bli klar med "Leven och lanpärlan" i bomull samt påbörja nålbrevet där jag ska montera uggleögonen. Idag fick jag hjälp att mäta och klippa ut tyg samt påbörja fållningen.
Lite svår färg att jobba med i skymningen....
På lunchen var jag och kompisen ute och drällde på stan. Vi besökte Svenska Spetsars butik och jag unnade mig en bok med bildknyppling, bland annat fanns där änglar och en julkrubba... vi får se vad hösten kan ge när det kommer till knypplat julpynt. Jag har ju en längtan att få komma igång med min nerpackade Vättersnipa också. Kompisen och jag festande loss på varsin smarrig räkmacka innan vi knallade tillbaka till våra lektioner.
När vi var på stan köpte jag också en middagsmacka för jag hade bokat massage kl. 19.00. Mackan inmundigades jag tillsammans med kompisen och efter det tillbringade vi en stund på gräsmattan med Vida Vättern framför våra fötter. Sen var det dags för ohämmad njutning. Samma underbara massös som förra året taktilmasserade mig nästan en timme. Efter det har jag inte brytt mig om att vara mera flitig med nål eller pinnar, det blev ryggläge i sängen, lite telefonprat med Janne och mamma och till sist blogg, mail och Facebook.
En kartong härliga jordgubbar väntar i kylen. Mjölk förstås... och jag tror jag har lite choklad kvar att hacka i. Sen säng! Sov gott !
Bakom mina uggleögon...
Var det inte en låt som gick så? Det var nog solglasögon det sjöngs om tror jag. Idag har det varit uggleögon för hela min slant. Försov mig 20 minuter i morse men hann ändå i tid. Det blev väl lite väl sent igår. Ikväll såg jag till att komma ifrån lektionssalen kl 21.00 och solnedgången njuter jag från mitt rumsfönster för ikväll ska jag ligga i sängen senast kl 23.00!
Uggleögon ja, det har större delen av dagen gått ut på. Middag med kompisen och lite fotografering vid Vättern har hunnits med samt att starta upp "Leven och lanpärlan" som ska knypplas i lin, bomull och silke så vi får känna på de olika materialen. Jag har knypplat i alla tre, men inte på detta sätt efter varandra, det är då jag tror man lättast lär sig hur de olika materialen uppför sig.
Uggleögonen är knypplade i silke
Nu blir det i alla fall sängen och en önskan till er om en riktigt god natt!
Första knyppeldagen
Så sitter man här mitt i natten den första knyppeldagen och undrar: "Vad hände egentligen"? Var det ett helt år sen sist? Vart tog dagen vägen? Har jag varit borta härifrån överhuvudtaget?
Mitt rum!
Jag satt ju uppe och nattsuddade lite igårkväll så jag satte klockan på halv nio, men var förstås uppe före det. Frukost med en makalös utsikt över Vättern, samling med presentation och lite historia i aulan klockan 10 och presentation av oss själva i lektionssalen.
Köket Vid Trefaldighetsgården, lektionssalar
På lunchen var jag i lilla shopen och köpte på mig silkesgarn i guld och en bit linnetyg. Min första arbetsuppgift kommer att bli ett nålbrev så jag kan hålla ordning på mina nålar. Det kommer att räknas som det obligatoriska monteringsmomentet i Finknypplingskursen. Eftermiddagen har gått åt till att spola på silket på 14 par pinnar och börja knyppla "uggleögon". Ugglor är lite av ett tema av och till i mitt liv. Lappugglorna på Sanda för två år sen skrev ju ornitologisk historia i Sörmland och allt som oftast stöter vi på Kattugglor här i Vadstena.
Uggleögonen fotade med och utan blixt
Min utsikt idag
Jag och kompisen från Hagsätra-kursen åt middag på pizzerian. Den är så bra att man kan äta där flera gånger på en vecka... i alla fall om man bara är här två veckor om året. Efter det tänkte jag knyppla en liten stund till men trasslade in mig mentalt i inläggningen av langarnet så hux flux var klockan 22.00! Men vad gör det. Ingen väntade på mig förutom en fantastisk solnedgång som jag stod länge och avnjöt.
Kvällen avslutades traditionsenligt med jordgubbar, hackad choklad och mjölk. Nej, livet kan inte bli bättre just nu!
Sov gott, mina vänner!
Vilse...
De senaste dagarna har jag ägnat mycket tid åt knyppling. Just nu hänger jag med på distans i Hagsätra kapells kurs i metallknyppling. Hjärteraden blev klar häromdagen och ikväll blev jag klar med Ljusglimten. Det suger verkligen i knypplingstarmen nu och som det ser ut så kommer jag att komma iväg till knyppelkurserna i Vadstena efter midsommar för sjätte året i rad.
Hjärterad Ljusglimten
Men livet består av mer än knyppling. Varje dag går jag långa promenader med Bamse, ofta i skogen. Det ger en sån frid i kropp och själ. Men igår fick jag köpa fästingmedel för Bamse har fått sin första fästing. Det är ju nackdelen med det vackra vädret, att även dessa små kryp vaknar tidigt.
Janne och jag har varit hemma samtidigt i helgen och det firade vi igår med lite gottgott från Ostaffären, med räkor och chili-aioli.
Idag var det ett väldans liv i skogen när vi var ute på fm. Det visade sig vara rävjakt! Jag har frågat ett par stycken varför man jagar räv och det finns ingen bra förklaring till det. Antagligen är det en gammal tradition, men ack så grym! Skjuter man en rävhona som har ungar, och det har de vid den här tiden, så dör ju ungarna av svält. Inte har vi särskilt gott om räv och inte har den skabb heller. Jag blev väldigt illa berörd.
När jag kom hem så hade Jens och Bitchen kommit på besök. Vi fikade ute för första gången i år. Solen värmde gott vid bod-väggen.
När jag knypplat en stund gick sonen och jag ut med hundarna. Vi styrde kosan mot Trollskogen. Vi gick längre in i den än jag brukar göra själv (jag har ju så dåligt lokalsinne). Tillslut fick vi erkänna at vi kommit lite vilse. Vi hittade vi en stig som så småningom utmynnade i en väg. Men vägen slutade vid ett hus så vi fick vända. Efter ett tag kom vi till en större väg och valde att gå den åt ena hållet. Efter nära två timmars promenerande hade vi en ungefärlig uppfattning om var vi var och på vilken väg, men inte var på vägen. Jag ringde Janne som satte sig i bilen och kom för att hämta oss. Men vi hade gått åt fel håll på vägen, så när han ringde upp och frågade var vi var så såg vi att vi nått Riksväg 55, motsatt håll mot vad vi trodde. Det var riktigt skönt att sätta sig i bilen. Jag hade ont och Bamse var jättetrött, men det var en fantastisk promenad på dryga milen.
Klockan är inte så mycket än, men jag är mätt, varm och trött .... jag ska gå och lägga mig, den härliga promenaden tar nu ut sin rätt. Och imorgon ska vi upp tidigt. Tåget till Oslo går kvart i 9 från Södertälje...
Beställ änglavingar!
Mm, så lyder rubriken i ett mail jag skickade till mig själv idag. Idag började knypplingskursen igen och jag ligger efter i min planering. Vi hade fått ett mail för ett par veckor sen som jag läst utan glasögonen på och jag hade fattat så mycket att nu kör vi igång med finknyppling i höst. Men jag hade missat att vi skulle beställa materialet själva. Rätt naturligt eftersom vi ligger på olika nivå i vår nybörjar/fortsättningskurs. Så innan jag åkte upp till kursen läste jag mailet en gång till för att kolla hur jag läst det egentligen och så var det ju. Jag försökte tänka ut nåt smart, att jag skulle knyppla "uggleögon" istället eftersom jag köpte det finknypplingsmönstret i somras, att jag skulle knyppla en metallspets istället eller t.o.m släpa med mig Kristina-dynan med "Vättersnipan" på. Det slutade med att jag åkte upp med dyna, metalltråd, egyptisk bomullstråd, metallknypplingspinnar, vanliga pinnar, mönster och spetspärmen. Resultatet blev magert, det jag gjorde, förutom att agera förvirrad och tappa glasögonfodralet i golvet ett antal gånger, var att spola på 14 par pinnar egyptisk bomull och skriva ett mail på mobilen till mig själv: "Beställ änglavingar", vilket jag ämnar göra imorgon. Man kan inte ligga på topp jämt!
Det är mycket nu och fort har det gått. Nästa fredag jobbar jag sista dan och redan nu på söndag avtackas jag i gudstjänsterna i både Högdalen kl 11.00 och Hagsätra kl 15.00. Huset går ut på försäljning denna vecka, det fotograferades här igår och nästa helg blir det visningar. Nånstans i röran ska jag bestämma mig för om jag orkar med en masterutbildning redan i höst samt tänka på nytt jobb... och efter misshandeln har jag börjat se mig över axeln t.o.m när jag är ute med Bamse. Nå, det finns ett ljus i tunneln och redan om en månad borde huset vara sålt och vi ha en bättre tidsgräns för livet närmast framöver. Och måtte förkylningarna inte bita på mig de närmsta veckorna. Folk hostar och snorar överallt... och är det nån gång jag inte kan krokna så är det nu! Har massa kvar att avsluta och överlämna innan nästa fredag, sen är det kört!
Lyckliga jag som har knypplingen att virra iväg till när hjärnan behöver vila!
Tolfte och sista knyppeldagen
Underligt det känns att sitta hemma i fåtöljen igen. Ragnar är tvärsur och vägrar komma ur voljären, Esmeralda är som vanligt förnöjsam och ingen annan är hemma. Janne jobbar dubbelpass, ungarna har sitt och Bamse är hos mina föräldrar.
Men några knyppeltimmar hanns med innan vi lämnade Knyppel-land.
Här jobbas det med Vättersnipan!
Dagen började med packning och städning, sen lite knyppel och så fick vi feedback på våra knypplade alster som vi lämnade in igårkväll och så diplom. För varje avslutad och godkänd 2-veckorskurs kan man oxå få köpa en silverknyppelpinne som vi bär som om de vore medaljer. Första året en pinne, andra året en brosch med en pinne, tredje året ytterligare en pinne i broschen och fjärde året en tredje pinne i broschen...sen får man börja samla pinnar i t.ex halsbandet.
Jag har gått tre stycken tvåveckorskurser alltså :)
Fröken fick blomma och hon hade gjort ett jättefint bildspel där hon berättade kort för alla om våra spetsar. Det var jättekul och jag kände mig så proffsig på nåt sätt :)
Barnknypplarna fick fruktfika idag... och våra muggar försvinner nu...
Sen packade vi ut resten till våra bilar och kärror innan vi åt lunch på folkhögskolan och begav oss hem i olika färdmedel.... som sagt, känns skumt att ha lämnat sin knyppelfamilj och vara hemma igen. Vättern var lite i uppror...
... men det är bara 353 dagar till nästa gång vi ses!
Jag tvättar och fixar, går ner i varv. Ska åka till min bästis och få lite zonterapi nu.
Tack alla knypplare för i år och vi ses igen!
Elfte knyppeldagen
Idag har jag varit helt vimsig. Det har liksom inte riktigt gått att få nåt vettigt ur händerna... men så är man fullknypplad vid det här laget. Inte färdigknypplad, men tillfälligt mättad tror jag. Jag skulle gärna knyppla mera men något tar stopp liksom. 12 dagar är intensivt roligt :O)
Solfjäder, ägghuva och miniparasoll - brysselspets
Vi började dagen med en jätteintressant lektion i knypplingens historia, så mycket som ryms på ca 45 minuter iaf. I Sverige finns minst tre olika tekniker (Dal-, Vadstena- och Skåneknyppling) och ett flertal blandtekniker. I norra Europa finns ännu fler tekniker och oxå blandat med sydd spets. Brysselspetsen är känd och vår fröken hade med sig några roliga godbitar som hon visade för oss. Jag var ju tvungen att i utvärderingen bredvid önskan om dockhus/tittskåpsminiatyrspets lägga till knypplade solfjädrar som förslag till kurs, för det verkar vår lärare sugen på. Vilken kul idé. Det fanns ju massor av inspiration att få på stora knyppeldagen, här kommer fler bilder:
Vårfjäril i svart som arband och som nålbrev. Knypplade minifigurer av Ulla Fagerlin tror jag. Den svarta Vårfjärilen har min lärare gjort och alstren på den andra bilden är en kursare. Nålbrevet kan man göra i finknypplingskursen så den hoppas jag på nästa år!
Rosenblad är finknyppling och denna är gjord av min lärare och monterad på silke. Verkligen näsduksspets!
Västen, hatten och ljusmanchetterna/servettringarna visade jag i fredags...
Vid första rasten gick jag för att pressa mina monterade spetsar, men jag gick en omväg förbi dalknypplingen för att se vad de gjorde och där fastnade jag en stund. Jag fastnade oxå inne fördjupning 1... Så himla trevligt att gå runt och prata med andra knypplerskor! ...och när jag pressat min spets vägrade den torka. Den låg på tork på mitt arbetsbord hela dagen men fortfarande vid inlämning var den fuktig! Det har varit extremt fuktigt väder idag och jag tror strykbrädan var väl använd idag på inlämningsdagen av våra arbetsprov. Men det blev några slag till i Vättersnipan innan det blev lunch och jag gick iväg och hämtade min lapp i vår kurs-affär där det stod hur mycket jag handlat för... det var så pass mycket att jag valde att gå till stora affären på torget och betala med kortet. Så firade jag min skuldfrihet med en filé Oskar på Rådhuskällaren.
Efter lunch monterade jag in mina fuktiga spetsprover i pärmen och fortsatte sen med Vättersnipan fram till massagedax kl 16.15. Sköööönt! Kroppen sov och hjärnan funkade på halvfart.
Mina inlämnade uppgifter... Spetsarna symbol, kors och korsbandet + två monteringar och en analys
3,40 meter Vättersnipa to be
Ikväll har vi kursare varit ute och ätit avslutningsmiddag tillsammans. Imorgon blir det halvdag med utvärdering av våra inlämnade spetsprover, rummen ska städas och allt ska packas ihop. Känns sorgligt, men lite längtar jag allt hem oxå... Men än har jag tre roliga lektionstimmar kvar att se fram emot!
Jag ska gå och leta efter John Blund nu!
Tionde knyppeldagen
Började denna tionde knyppeldag med att spola färdigt pinnarna till Vättersnipan, inklusive att sammaspola langarn i rätt tjockled till densamma. Det blev ganska bra, men pinnarna ser ut som något man kan slå ihjäl nån med, de är så tjocka!
Till förmiddagsfikat hade jag hunnit att sätta upp Vättersnipan, men eftersom min nya fina dyna är mycket högre än min förra så var det omöjligt att knyppla på den när de stod på bordet... men min lärare från ifjol lånade ut sitt bord som hon köpt på IKEA så nu vet jag vad jag ska inhandla när jag kommer hem!
Sen har vi varit på lite äventyr idag. Klockan 14.00 träffade vi kyrkoherden i Vadstena församling och han visade oss kyrkotextilierna i Klosterkyrkan:
Altarspetsen "kors och ring"
Mattan framför altaret: "Ditt ord är mina fötters lykta"... jag har glömt vad konstnärinnan heter, men jag ska fråga imorgon
Mässhake med knypplad spets av formgivaren Sten Kauppi, "Vägmärken"
Patient nr 28 kunde väva!!! De knypplade detaljerna var inte dumma de heller.
Den här spetsen var så söt, men ingen visste vad den hette. Det är inget Svenska Spetsar gett ut iaf.
"Visa mig, Herre, din väg, och gör mig villig att vandra den" är Heliga Birgittas bön. Den finns på en vävd altarduk bakom koret i Klosterkyrkan. Lyfter man på duken finns där en knypplad spets!
St Lars. En skulptur från 1400-talet.............. och lite modernare konst
Efter studeibesökte fortsatte jag knyppla på min båtspets tills det var dax för nästa begivenhet, ett andra besök på spetsmuséet. Vi fick veta lite mer om muséet, utställningen och Gottfrid Larsson och hur det kom sig att hans fantastiska konst har hamnat i Vadstena. Jag fick nu oxå svar på min fråga om frimärket. Det var så att 1976 tyckte man att kungen var för ung för att bli frimärke (varför fick jag dock inte veta) så man utlyste en tävling och Vadstenas bidrag vann!
Det är rätt kul att gå på samma utställning flera gånger för man upptäcker så mycket mer. Alla dessa otroliga bladmandlar gick mig fullständigt förbi förra gången:
Och frimärkena med tema knyppling hann jag kika nogrannare på:
Jag fortsatte knyppla en liten stund efter muséet, men jag börjar bli mättad nu. De obligatoriska momenten är klara, ska bara pressa dem och sätta in i pappen inför bedömningen imorgonkväll. De 3,40 metrarna Vättersnipa lär jag få jobba med ett bra tag innan jag blir klar... det blir knappast före jul (och då nämner jag inga årtal!) Därefter ägnade jag kvällen åt att prata lite i telefonen, äta risifrutti och njuta av utsikten från mitt fönster.
Nu ska jag njuta av John Blund!
Nionde knyppeldagen
Så här kan en analys se ut. En knypplad förlaga och en kopierad förstoring av densamma.
Mina två rapporter "korsband" klara
Ville ha varm lunch idag så jag gick till pizzerian och hittade en spännande pizza med lök, salami, skinka, kapris och annat smått och gott. "Special" hette den förstås och kan lätt bli en favorit.
Fortsatte till Svenska Spetsars butik och slog till på en trådrullshållare. Tyckte jag kunde investera i en sån liten praktisk sak när jag nu ska spola på så mycket grov lintråd till "Vättersnipan.
Köpte jordgubbar och mjölk för att till kvällen kunna fira min färdiga "korsband"-spets!
Åter i lektionssalen började jag monteringen av "kors". Förs fixade jag en liten kant som jag sydde på nertill på spetsen, sen en lagnettfållad överdel.
Nederkanten
Överdelen
Bara pressa lite, sen klar!
Städade lite runt bordet och började sen spola på pinnar till Vättersnipan. Det ska bli en 3,40 meter lång gardinsspets till Sanda... men jag började krokna så jag gav upp innan jag blev klar med spolningen och gick hem redan kl 20.00! Tidigaste kvällen hittills!
Hemma i Empiren blev det en rejäl portion jordgubbar med choklad och efter det sängen. Jag har tagit en Ipren och legat och raderat något 100-tal bilder ur telefonen för den larmar om fullt minne.
John Blund är enveten ikväll så jag önskar er en god natt!
Åttonde knyppeldagen
Tänk att man inte tröttnar! Detta är den bästa början på semestern som jag kan tänka mig. Jag massa tankar som behöver tänkas och det görs bäst med korsning, vridning, korsning. Idag har jag jobbat med "korsbandet" som analys. Det finns ingen arbetsbeskrivning till den så man får knyppla spetsen med en fotostatkopia eller knypplad förlaga. Jag använder mest kopian för den kan jag sätta fast på dynan, men ibland får jag peta runt i den knypplade förlagan för att se vart trådarna tar vägen. Är snart klar.
Igår pratade jag med Janne om Vättersnipan och om det nu var säkert att han ville ha 3,40 meter spets till vardagsrummet på Sanda. Det ville han. Då frågade jag om jag kunde köpa en Christinadyna, knyppeldynornas Rolls Royce. Som ni säkert sett på flera bilder så använder jag rosa handdukar för att stapla pinnarna när de blir för många. Långa vävpartier tar tid att göra om man vill ha dem snygga.
En Christinadyna har en vridbar platta så man kan använda hela cirkeln innan man måste börja bygga på höjden. Jag har känt att det tar så mycket onödig tid att sitta med dessa handdukar och plocks fram och tillbaka, och ska jag göra en så lång spets så vore det skönt med en lyxigare dyna. Janne samtyckte och idag fick jag hjälp av vår provisoriska butik att ringa huvudbutiken för att kolla om det fanns dynor inne... och det fanns EN som lades undan till mig. På lunchen var jag där och hämtade den. My precious! Den kommer underlätta knypplingen nåt enormt! Köpte oxå 10 rullar lintråd vilket borde räcka och bli över.
Men än har jag den gamla dynan och ska knyppla klart den sista snutten innan jag bestämmer mig för vad som ska knypplas härnäst. Just nu lutar det åt att jag sätter igång med Vättersnipan så fort jag kan. Det vore kul att komma igång med den innan jag åker hem så det verkligen blir av. Nu har jag pratat så mycket om de 43 båtarna så det vore nästan pinsamt om jag inte hunnit ett bra stycke innan jag kommer ner nästa år. Dessutom har jag fått så mycket uppmuntran och min fröken har t.o.m räknat ut hur mycket jag behöver spola på de 31 paren pinnar åt mig!
Kvällen är vacker och John Blund är här. Ska ägna mig åt honom nu ;O)
