Första advent
Jag måste erkänna att jag glömt bort att det är första advent idag. Det har nog aldrig hänt förut... Livet har upptagits av annat och även om vi brukar fira advent mycket enkelt, bara tända första ljuset i adventstaken och fika på lussebullar, så föll det ur idag. En del av sanningen ligger förstås i att vi inte har en aning om i vilken kartong adventsstaken finns.
Det blev en ordentlig sovmorgon. När jag hällt upp morgonkoppen kaffe visade Bamse väldigt tydligt att det var bråttom. Vi tog en kort sväng och han hade verkligen bråttom vilket inte är konstigt alls med tanke på vad han åt igår. Köttbullar, prinskorv och julskinka fick han i matskålen, sen fick han lite extra av mig under bordet, är det fest så är det! Efter det pysslade jag med ljudlösa saker inomhus eftersom Janne sov efter nattpasset och så småningom gick Bamse och jag en långrunda.
Solnedgång vid halv 3 Älg-kon
Nu är älgjakten över för i år och sommargästerna har vinterstängt sina hus och det märks. Nu är älgarna tillbaka. Bamse och jag såg älg mellan två hus nere i byn, som visserligen ligger med mellanrum, men ändå. Sommarhalvåret är de osynliga, men så här års kan vi få se dem relativt ofta. Fotot på älgspåren tog jag mitt i byn.
När jag kom hem var Janne i full gång. Han tänkte överraska mig med att sätta upp en ljus-gran i flaggstången till jag kom hem, men den hade trasslat nåt otroligt. Vi hjälptes åt att få ordning på den. Imorgon ska han leta reda på adventstakarna som troligtvis finns i grannens bod. Annars har vi köpt en ny till köket så det blir lite julfint härhemma.
Kameran ville inte fokusera riktigt i mörkret...
Kvällen har ägnats åt en jättedisk efter helgens griljerande samt enkel middag, julkort och blodtrycksmätare blev beställda, därefter de sista avsnitten i Vikings... det blir en fortsättning!
Glutenfri, äggfri och laktosfri vegetarisk julskinka
Koka en kålrot med lite salt ca 90 minuter, den ska vara lite hårdare än potatis. Låt svalna.
Blanda ca 0,5 dl senap (din favoritsort) med 1 msk mandelmjöl (kan uteslutas) och 0,5 dl sesamfrön. Dubbel sats om du vill ha ett rejält senapstäcke.
Bred över kålroten och griljera i 200gr i 10 - 15 minuter.
För icke-vegetarianer kan man givetvis använda samma griljering för vanlig kokt julskinka.
Jul-kul
Började dagen med en långpromenad med Bamse, fortsatte sen med att griljera skinka så tyst jag nånsin kunde eftersom Janne sov efter dubbla pass. På fredagen kokade jag en kålrot som vegetariskt alternativ till julbordet och nu griljerade jag både den och en färdigkokt inköpt skinka. Griljeringen blev ägg-, gluten- och laktosfri.
Det är några år sen vi firade "traditionell jul". Det beror på flera saker, bland annat att Janne och jag har sagt att vi inte vill att barnen och barnbarnen ska känna att de slits mellan olika familjer, en protest mot julhysterin med detta galna shoppingproblem (som jag ser det ... och som ser baksidorna hos dem som inga pengar har eller skuldsätter sig resten av året... vad är det för julefrid?) samt att vi jobbat. Janne har sin skiftgång och jag har sagt ja till att jobba på "alternativa jul"firanden. Det är inget vi slaviskt kommer att hålla fast vid, att inte fira "traditionell jul" alltså, men så länge det är som det är så är det som det är. Beslutet omprövas varje år. I år kommer både Janne och jag jobba på julafton. I år tog Monica initiativet till en "annorlunda jul" och den firade vi igår. Att få ihop hela vår stora familj (Monica har dessutom två stora familjer) är näst intill omöjligt, men hälften av oss kunde ifrån båda Monicas familjer.
Här kommer lite bilder från "Galna Familjernas Jul"
Bamse och jag kom inte hem förrän vid nio och då gjorde vi kvällspromenad direkt innan jag gick ner i varv med två avsnitt av Vikings.
Tack alla för en superhärlig jul!
Bättre och sämre besked
Det var en bra dag igår. Började med att lämna tillbaka en biblioteksbok på Campus Sköndal och fortsatte till en visning av en billig bostadsrätt och till sist Sörskogen där jag köpte en avokadosalladsrulle innan jag åkte till jobbet. Där väntade en välkomst-present från min kollega: ett par änglaörhängen! Jättefina! De åkte i direkt! Tidigare i höstas köpte jag "tro, hopp och kärlek" på Guldfynd, men ankarna fastnar i mina halsdukar stup i kvarten så det får bli ett sommarörhänge!
Hann inte så mycket mer än att inmundiga halva salladsrullen innan det var dags för Torsdagsträff. Det kom en kille från Fabula Storytelling som berättade om Alfred Nobel och så firade vi höstens jubilarer (de som fyllt 75, 80, 85, 95 och 100 år under hösten).
Nu låter det kanske som om det är mest nöjen jag jobbar med, men så är det givetvis inte! Det är bara så att det är då det passar att fota lite, helt enkelt.
Sist på dagen gick jag på hembesök, sen hämtade jag Bamse och så åkte vi hem. Efter en kort promenad med Bamse blev det en halv salladsrulle och fyra avsnitt av Ragnar Lodbrok och Vikings innan jag somnade i soffan under kvällens femte avsnitt.
Vaknade inte när Janne kom hem efter kvällspasset för jag sov så tungt, men sov ändå bara två timmar innan svettningarna kom. Omöjligt att sova när det håller på. Klockan sex gick jag upp och duschade, sen kunde jag sova ett par timmar innan det var dags att åka till healern. Hon fick igång flödet i kroppen så krampen i låren försvann, vad nu den kom sig av. Hon pratade om klimakteriet också... Träningen jag planerat in efteråt fick vara, jag åkte hem istället. Janne och jag hann fika tillsammans innan han åkte iväg på lite ärenden innan jobbet.
Klockan 14 var jag tillbaka i stan för läkarbesök. En ny husläkare med grå tinningar vid namn Muhammed har lovat att ta hand om mig och jag lovar att hjälpa till. Han sa att det fanns annan hjälp än min höga Levaxindos, han remitterade mig till en miljon prover, EKG, vikt- och midjemåttstagning. Han rådde mig att gå till gynekolog för att kolla upp om det är klimakterieyttringar jag märker av ... och så låg blodtrycket låg på 160/100... så jag ska införskaffa en blodtrycksmätare och mäta blodtrycken morgon och kväll i två månader samt försöka gå ner 0,5 - 1 kg i veckan. Suck, jag som gett upp viktminskningen för i år till förmån för allt annat. Bakläxa på den alltså!
Sen blev det lite shopping. Till middag tänkte jag göra torskgratäng med ramslökspesto som vi köpte på Gotland. Till det behövde jag potatis till moset, crème fraiche till fisktäcket och lite annat.
Hemmavid hade Janne åkt till jobbet men jag satte igång med matlagningen och nu har en superb middag intagits, en kålrot har kokats, två tvättar har tvättats och disken diskats... nu ska Bamse och jag gå till brevlådan innan jag slår på .... VIKINGS! ... Jag har några avsnitt kvar!
Totally hooked!
Hann bara hem, slänga ett par bacon i pannan och koka spaghetti innan jag satte mig klistrad framför TV:n. Fyra avsnitt av Vikings med kort avbrott mellan första och andra avsnittet för disk och mellan tredje och fjärde kvällens Bamsenad. Det sista avsnittet handlade om en hövdinga-begravning som var nästan exakt återgiven så som ibn Fadlan beskrev den i sina ögonvittnesskildringar för 1000 år sen. Det är jätteintressant! Mycket är jättebra beskrivet så som jag läste i kursen om kelter och vikingar förra våren... Jag har inte fattat att det ligger så mycket riktig research bakom denna serie. Längtar till imorgonkväll när jag får titta på fler avsnitt.
Annars så har väl de flesta av oss levt i dimman idag. Det var dimmigt när jag åkte till jobbet imorse och det tog en timme och fyrtiofem minuter att komma till jobbet. Hem tog det nästan en och en halv timme. Däremellan har jag haft två besök, telefonsamtal, varit på lunchmusik och sopplunch samt sorgegrupp.
Strängnäsbron imorse
Skogen ikväll
Tur att jag har så vackra rosor på bordet. Jag fick dem förra veckan av Janne när det var klart att jag fått tjänsten, efter Gotland slokade de så jag klippte stjälkarna på dem....bara rosor, inga törnen... och vackra som få...
En tisdag i november
Vad finns det att säga? Älskar mitt liv just nu! Var med på morgonbönen idag, en fantastisk förmån som vi har varje morgon kl 09.30. Jag är med så ofta jag kan. Sen var det diakonimöte vilket är kanon för mig och kollegan som så sällan har tid med varandra. Nu blev det ordentligt av, och vi gick dessutom ut och åt lunch tillsammans efter mötet. Kommer sakna henne när hon slutar men ser det som att jag har en ny värdefull bekantskap i en annan del av Svea rike.
Efter lunch personalmöte och därefter sorgegrupp, hämtade Bamse ett par minuter i 18.00 och var hemma halv åtta ungefär. Tog ut Bamse på en kortis, gick in till grannen med Salmbärssylt och -gelé samt ett vindspel från Drak-Johan i form av en nyckelpiga innan jag gjorde en mycket enkel middag till mig och Bamse. Kvällen har jag ägnat åt Bamse och de två första avsnitten av första säsongens "Vikings" som jag nu har i min ägo... samt kvällspromenad ... sängen hägrar...
I skarven mellan en bra helg och en bra vardag
Igår vaknade vi i ett underbart hotellrum i Visby. Vi sov gott i de sköna sängarna och åt en god frukost i hotellets café. Sen gick vi upp på rummet igen. Jag tog ett skönt bad i jacuzzin medan Janne tittade på TV (han klarade inte dofterna från badbomberna han köpt). Därefter packade vi och gav oss iväg med bilen. I förrgår sa jag att vi åker tills vi ser en rauk, men vi såg ingen utan stannade och vände vid Gotlandsdelikatesser. Igår sa Janne att vi åker tills vi hittar ett fik som säljer Gotlandspannkakan... men vi åkte ända till Klintehamn och lite till utan att se mer liv än en kvinna i en hostande rykande Volvo á 70-tal och en tiggare utanför Ica-butiken i Klintehamn... Vi körde åter mot Visby och stannade hos Drak-Johan (där vi varit förr) på vägen där vi köpte ett par vindspel, som presenter och till oss själva. Johan är en osannolik figur, en gotlänning född i Afrika med intresse för vind, drakar och kite-surfing och med ett stor allmänkunskap. Han lärde mig att på Gotland finns egentligen inga får (!!!) utan det finns lamm och lammungar! Han försökte också lära mig olika fåglar på gotländska innan han ursäktade sig för föreläsningen han gett mig och jag fick betala för våra vindspel. Själv gick jag därifrån och önskade att jag hade ett bättre minne så jag kunde minnas mer än att mås heter mave och sädesärla hette langghalu (lång stjärt) på gutemål...
Drak-Johans fantastiska trädgård
Innanför ringmuren i Visby hittade vi ett Creperi där vi inmundigade en söt lunch. Hasselnötscrepes med kaffe.
På båtresan hem hann jag läsa merparten av en bok som jag tänker referera till i masteruppsatsen, men jag tänker lämna tillbaka den och låna den över sommaren. Nu vet jag vad den innehåller.
Inatt sov vi hos svärmor där Bamse varit över helgen. Han blev minst sagt glad att se oss. Jag tog kvällspromenaden medan Janne bäddade. Bamse stannade på varje trappavsats för att kolla att jag var med upp igen!
Imorse, efter en trevlig frukost, tog jag morgonpromenaden med Bamse och hämtade bilen som stått på jobbet hela helgen. Arbetsdagen blev lugn, förmiddagsbesöket uteblev så jag hann lite annat. På eftermiddagen var jag med på adventsgudstjänst och kaffe för äldreboendena i församlingen. Vi blev ett 50-tal i kyrkan och Klockargården och det var jättetrevligt! Lite färdtjänststrul, men man får se vissa saker som ett äventyr och lite extra krydda i tillvaron så blir allt så bra så!
Så raskade jag snabbt iväg till dagis och hämtade Bamse, satte mig i köerna mot Södertälje, köpte en wrap på Gyllene Måsen i Strängnäs vilken jag inmundigade i sällskap med Bamse som bjöds på upptinad kokt fläskfärs till torrfodret. Därefter raskt iväg till min lilla knyppelcirkel på ABF där vi var fyra tappra damer som möttes upp med våra dynor. Damen som inte knypplat på länge hade kommit långt på sin "udd och stad" och de båda andra visade jag hur jag gjorde mandlar, sen var de sysselsatta med sitt och jag med "spindelprojektet".
Nu har Bamse och jag gosat ordentligt, kvällspromenaden är överstökad och bloggen skriven. Janne slutade kl 23.00 men ska meka bil innan han kommer hem... så för mig återstår väl bara tandborsten och min egen säng...
En dag i Visby
Började dagen med en härlig frukost på hotellet.
Sen gav vi oss ut i staden...
Innanför muren
Utanför muren
Almedalen
Jag testade att bli spådd i runor inne i en hokus-pokus-affär. Detta ska betyda:
Urd - det som lett fram till den nuvarande situationen - Läker, förnyar och återuppbygger ända ner på cellnivå. En kvinnlig urkraft.
Verdandi - visar på nuet och det som håller på att utvecklas - En skörd av det som en gång har såtts, tex tankar, handlingar.
Skuld - Gudomlig visdom, kommunikation, ande, kontakt med det högre jaget.
Jag kan tycka sånt här är lite spännande och tyckte att detta stämde rätt bra, men i denna affär var expediten totalt okunnig, ointresserad och hade hon varit lite säljande hade jag kanske köpt boken om hur man spår i runor... men hela grejen verkade bara skit. Vikingarna spådde i runor, men framförallt var det krafttecken som användes i sejdning. Men kom igen, att köpa en illa hopsatt pocket med en påse stenar med kluddade runor i tusch av en ointresserad människa med ett uppånedvänt V ritat i pannan... Ne, skulle inte tro det! Har svårt att övertyga mig om äktheten i detta! Med det inte sagt att jag tror på run-spådomar öht, men jag har en historisk nyfikenhet av religionen och tidsepoken.
I Frälsningsarmens fönster
Raw food-kaka på bok- och musikcaféet
Vårt hotell Breda Blick
Vi tog bilen och gav oss ut på utflykt. Jag sa att vi kunde väl köra tills vi såg en rauk, men vi kom till Gotlandsdelikatessers stuga. Vi knackade på, fick provsmaka och shoppade loss. Det blev presenter till de som är hus- och djurvakter och lite till oss själva.
Några raukar blev det inte och efter den utflykten tog vi vår tillfykt till hotellrummet en stund. Janne letade resor till Grekland och jag somnade...
Efter ett par timmar gick vi ut i Visby och letade middag. Det blev en god och trevlig kväll på Bageriet. Wisby Weisse och kalv-entrecote för min del.
Sen gick vi vägen hem i den stjärnklara kvällen. Stegräkaren visade på 11000 steg och då hade jag inte med den hela dagen.
Underbar dag! Verkligen! Nu väntar kudden!
Resa mot Guteland
Väckarklockan ringde 06.00 imorse, inget som brukar hända en ledig fredag! Men efter morgonsysslor och så vidare styrde vi kosan mot Stockholm och sen Nynäshamn.
Bamse såg till att inte bli kvarglömd!
Vi körde ombord på M/S Gotland och spenderade tre timmar på den.
Varmrökt lax med ljummen matvetesallad
Guteglass - honung/saffran och ett par örhängen från SNÖ
Vi kunde checka in på Bredablick innanför ringmuren före 16.00.
Janne har bokat allt inför detta vår 22:a bröllopsfirande och jag har inte haft nån koll alls. Han visste mycket väl att det fanns både en mysig på taket balkong och bubbelbadkar. Han hade tillochmed köpt badkulor. Jag hade ingen aning alls och blev jätteöverraskad.
Efter att ha förtjusats över rummet en stund gick vi ut i det mörka Visby. Vi gick in i ett par affärer och vandrade runt en stund.
Blev lite orolig... men Bamse är hemma!
Sen gick vi in på Kärlek Café & Bar och åt nachotallrik med lite dricka till.
Nu ikväll har jag legat en bra stund i bubblorna med en av de väldoftande kulorna, det var ljuvligt.
Kvällen är ännu ung!
Veckans sista arbetsdag
Ännu en omväxlande dag. Hoppade över ett externt möte till förmån för att hinna klart alla fondärenden innan helgen. Allt blev klart utom ett samtal, men det ändrar inget tidsmässigt i ärendet, bara ett besked som blir sinkat av olika skäl. Vårens planering i vuxenarbetet är till stora delar klart och jag har koll på Torsdagsträffar, meditationer och resor i stort. Det kommer bli en bra vår!
Mamma opererades idag och jag ringde uppvaket på förmiddagen. Operationen hade gått bra. Pratade med mamma ytterligare två gånger under dagen och även pappa som är hemma med hundarna. Skönt att det är klart nu och hoppas att hon ska slippa göra om det. Det är andra gången hon opereras för spinal stenos...
Nu är jag ledig i tre dagar. Och äventyr blir det!
Men är inte bilden väl grotesk? Jag blir definitivt inte sugen
på kyckling när jag ser den... Såg den i Farsta idag!
Glada dagar!
I måndags ordnade jag med nya lappar och småärenden som kommit in, sen slevade jag i mig en rinnig matlåda innan kollegan och jag raskade ner till pendeln för att åka med Kyrkgruppen till Tyresö kyrka. Kyrkoherden berättade med inlevelse om kyrkan från 1600-talet som byggdes för att slottsherren på Tyresö slott kört i diket en juldagsmorgon på väg till julotta och han fick nog av det långa avståndet till sockenkyrkan. Sägen eller sant? Ingen aning, men en bra historia! De allra flesta av Sveriges kyrkor är antingen byggda på medeltiden eller på 1900-talet. På medeltiden kristnades Sverige och då byggdes det kyrkor och på 1900-talets byggdes kyrkor i de växande städerna och förorterna. Tyresö kyrka är ett av få undantag som är byggd mellan dessa perioder.
Den barocka altartavlan kan vara stulen i Polen
under 30-åriga kriget
Altarduksspetsen var virkad!
Mässhake från 1600-talet i svart sammet med silverbrodyr
Tyresö kyrka innehåller en del plundringsgods från 30-åriga kriget och församlingen har startat ett Pilgrimscentrum. Pilgrimscentrumet fascinerade mig... Att vandra en bit på leden mot Santiago de Compostela är en dröm, men att vandra i Tyresö är kanske lite lättare att uppnå på kort sikt.
Måndagen slutade inte där. Klockan 19.00 mötte jag en liten grupp intresserade knypplare på ABF i Strängnäs. Fyra blev vi denna kväll, två som kunde knyppla och en som inte knypplat på mycket länge. Jag fick hjälpa henne att starta upp, så gav jag henne lite läxa. Nästa gång ska jag hjälpa de båda andra att komma underfund med mandlar. Det verkar som jag blir mer lärare än jag tänkt, men det får bli ännu en spännande erfarenhet!
Tisdagen, kontraktsträff med en mycket spännande föreläsning av Jesper Svartvik från hans bok Försoning och förvandling som gav flera källor till nytänkande och eftertanke. Kära återseenden med studiekamrater från olika utbildningar samt f.d arbetskamrater. Avslutade dagen med sorgegrupp no1.
Idag har jag haft spontanbesök, nybesök, utvärderat Stilla Dag, sorgegrupp no2 samt hembesök utöver telefonsamtal och en hel del mail och uppföljningar. Det var länge sen det var stiltje på jobbet och jag trivs som fisken i vattnet.
Nu är det också officiellt att jag har fått fast anställning och det känns så himla bra. Jag har trivts från första stund och min enda tvekan att söka tjänsten jag vikar på har varit avståndet, men med tiden har det känts som väl värt besväret att lösa det på något sätt. Så jag välkomnar mig själv in i min spännande framtid. Inget blir nånsin som jag planerar, men vad gör det?
Härliga helg
Fredag kväll och lördag har mest bestått i knyppling. Grått och trist väder. I fredagens duggregn vägrade Bamse gå längre, men i går lyckades jag få med honom på en längre sväng in i skogen. Vi hittade faktiskt lite svamp! Nästan en halv bajspåse!
Den åkte i kastrullen tillsammans med en påse fryst svamp sen häromveckan tillsammans med fläskfilé, kryddig korv, lök och morötter.
På kvällen fick jag ett speciellt telefonsamtal. En av "mina" frivilliga från förra jobbet hade fått sin son att leta reda på mitt telefonnummer. Hon ville tacka för alla vykort jag skickat och blev så himla glad när jag svarade. Det var jätteroligt att höra hennes röst igen. Jag ska försöka åka dit och hälsa på nån dag!
Idag har jag jobbat. En av mina lyx-arbetsuppgifter - att följa med på resa! Var på jobbet halv tio och strax därpå åkte vi (en hel busslast kyrkointresserade personer) till Gnesta och Frustuna kyrka på högmässa.
Vackert belägen vid vattnet bjöd kyrkan på en överraskning. Kyrkoherde var en kvinna som både varit på kaplan på Ersta samt haft program med Ylva Eggehorn på mitt förra jobb, vi känner inte varandra, men känner väl till varandra. Det var väldigt kul att se henne igen.
Sen fortsatte vi till Södertuna slott på lunch.
Slottet med anor från 1300-talet
Majskyckling med rostade rotfrukter
Jag blev väldigt fascinerad av slottets samling av korkskruvar! De kan visst se ut hur som helst!
Vi kom tillbaka till jobbet ungefär halv fyra och jag var hemma vid fem. Uppvärmd gryta från igår och lite telefonsamtal med barnen och mamma. Nu ska jag plocka fram knyppeldynan en stund!
Så kan det vara ibland...
Nu är det ett par dagar sen jag skrev senast. Det blir så ibland. Ibland har jag stor lust att skriva, då skriver jag. Ibland har jag ingen lust alls att skriva, då skriver jag inte. Ibland har jag massa annat att göra, då skriver jag inte heller. Ibland har jag massor att berätta och då skriver jag oavsett om jag egentligen har tid eller inte. Den här gången har jag haft massor att göra och massor i huvudet som inte riktigt velat komma ut som ord, då blev det inte heller något skrivet.
Det är ju så där med att skriva blogg, att oavsett om den är privat (som min blogg) eller om det är en offentlig blogg med politiska åsikter eller som handlar om karriären, så får man möta kritik. Jag är inget undantag och jag välkomnar kritiken för den utvecklar mig och mitt skrivande. Tidigare i mitt bloggande har jag fått svidande kritik för att jag varit för privat, nu har jag både fått beröm för jag skriver så personligt men också fått frågan om jag inte jobbar och de kan jag tolka på minst två sätt. Jag har ju varit "ledig" ett bra tag men sen i september jobbar jag 75% vilket var min egen önskan eftersom jag behöver köra bil 20 mil varje dag jag jobbar. Mitt jobb är väldigt varierande och en hel del kan jag helt enkelt inte skriva om. Det skulle aldrig falla mig in att skriva om enskilda människors ekonomiska utsatthet, om ångest och psykisk sjukdom, om relationsproblem på olika nivåer, det gör man helt enkelt inte, det är till och med straffbart. Häromdagen skrev jag en blogg som verkligen (med hänsyn till sekretessen) var på gränsen till vad jag tycker man kan skriva när man har det yrke jag har. Men efter noggrant övervägande så bestämde jag mig för att publicera den ändå. Vissa historier tycker jag att de behöver komma ut, många "människoarbetare" sitter inne med berättelser som skulle behöva komma upp i ljuset för att förändring ska kunna komma till stånd. Det ska mycket till för att någon ska kunna identifiera dessa personer jag berättade om eftersom att även om allt jag skrev är sant så är berättelserna sammanrörda på ett sätt som gör personerna helt avidentifierade. En kvinna jag skriver om kanske är en man i verkligheten och en berättelse kan bli tre medan fyra andra historier blir en. Jag skrev den bloggen bland annat för jag behövde lätta på trycket, men också förklara varför jag inte skriver så mycket om jobbet. Det florerar så otroligt många rykten där dom som vet hur allt i samhället fungerar ondgör sig över ditt och datt, då gör det mig ont att inte kunna berätta historier som visar hur fel vissa har. Att skriva --> om olika <-- --> evenemang <-- ser jag som lite god reklam för min arbetsplats, men att skriva om personer som besöker mig kommer inte att ske, mer än att nån enstaka gång beskriva fall i klump som i fallet häromtorsdagen.
Nå, denna vecka har jag sovit i svärmors tomma lägenhet tre nätter. Måndagen skrev jag om, men när jag skulle skriva om tisdagen låg svärmors internet nere och efter det har jag inte riktigt varit på humör. Men nu är jag det!
Mariakyrkan i Skogås
I tisdags hade vi miljödag i pastoratet. Pastoratet består av fyra församlingar som gränsar geografiskt till varandra och församlingarna har olika samarbeten med varandra. Vägen till Miljöcertifiering är ett stort samarbetsprojekt och det ägnade vi hela tisdagen åt i Mariakyrkan i Skogås.
Mariakyrkans vackra altarmosaik
Futuristiska idéer kring uppvärmning av kyrkans fastigheter
På kvällen lämnade jag Bamse ensam och åkte och knypplade.
Onsdagen bestod i samtal och intervjuer samt sorgegrupp no2. På kvällen stannade jag inne med Bamse, först låg vi i sängen i över en timme och gosade (han hade ju varit ensam i två kvällar i svärmors tomma lägenhet så vi behövde gosa extra mycket), men när jag kände att jag höll på att somna och klockan inte ens var sju så gick jag upp och satte mig vid knyppeldynan i köket!
Fler knypplade spindlar in vardande
Sov riktigt gott efter det och efter en halv arbetsdag på torsdagen (bara två samtal) åkte jag förbi biblioteket i Sköndal och sen till bästisen för lunch och zonterapi. När jag hämtat Bamse åkte jag till Hagsätra för att handla djurfoder på zoo. Jag föredrar fortfarande att åka dit när jag har möjlighet. Jag blev ståendes på torget i 20 minuter och pratade med en f.d kollega som kom ut från kapellet. Sen blev det ytterligare en halvtimme inne på zoo. Hon känns som en gammal vän, vi pratar resor och djur vilket är gemensamma intressen och så fick jag hälsa på hennes nytillskott - en Shar Pei vid namn Ninja.
Kom hem närmare sju på kvällen och då hade Janne tänt ljus långt ut på grusgången och köpt rosor.
Idag är det ledig fredag för oss bägge. Janne har jobbat natt, men vi sov allihopa till mitt på dagen... och det har varit grått grått grått. Jag hade tänkt åka och träna, plugga lite och knyppla... och har så här långt bara skrivit blogg... Så kan det också bli...
Ännu en måndag
Morgon som vanligt. Upp tidigt, morgonsysslor och Bamsenad, i bilen och så iväg mot Storstan. Första besöket uteblev vilket gav mig en liten frist att gå igenom de där småärendena som lätt blir liggande när man koncenterar sig på de större grejerna. Andra besöket kom, avslutade pappersexercisen innan jag tog lunch för att slippa stressa inför tredje besöket som jag bokat in innan lunchtimmen var slut för att hinna med ett möte med kollegor ang. en fond. Sen fick jag en present av en kollega som varit utomlands.
När hela gänget var på utbildningsresa på Malta i oktober fick jag ett spets-parasoll i Maltesisk spets när de kom hem, inköpt av min kära kollega som känner mitt brinnande "genombrutna" intresse. Nu hade hon varit på utbildningsresa i Bryssel... och då hade hon hittat ett vinflask-förkläde i Brysselspets.
Observera de broderade Malta-korsen på parasollet och att i förklädesfickan finns små "tabletter" med spets för vinglasen!
Sist på dagen, men ingalunda minst - sorgegrupp no1. När jag hämtat Bamse på dagis minuterna före 18.00 så fick jag kontakt med Bekki. Hon solade i Högdalen så jag hämtade upp henne där. Vi lämnade av all packning hos svärmor, promenerade Bamse och avnjöt sedan en middag på Älvjös grekiska kolgrill innan jag skjutsade hem henne. Vi handlade på vägen.
Bamse fick bara torrfoder när vi åkte, men nu har han fått kokt fläskfärs oxå. Lite nattamat istället för middag. Nu ska vi gå kvällspromenaden i duggregnet... det lär vara bra för hyn har jag hört ...
Stilla söndag
Efter att ha sovit gott i 10 timmar lovade jag mig själv en lugn söndag. Gick en sväng med Bamse innan frukost och funderade på middagsmat medan jag skrev blogg. Det är kul att laga mat när man har tid, tycker jag. Bestämde mig för köttbullar eftersom jag kom på att vi fick en burk hemkokt lingonsylt av svärmor när jag sov över där i tisdags... och så har vi ju massor av kantareller i frysen.
Efter frukost satte jag igång med knypplingen medan tvättmaskinerna gick och köttfärs samt kantareller tinade. Nya spindeläventyr väntar på tisdag och jag ville göra klart den mindre av de större "Lågorna" som jag stack upp härom tisdagen. Jag är inte nöjd alls. Antingen måste jag knyppla det mönstret i tunnare garn eller så blir det grövre mönstret att föredra ... det ska bli spännande att jämföra när jag knypplat det större mönstret i samma grovlek som jag gjort denna i.
När jag knypplat klart, med avbrott för Bamsenad, lagade jag middag och matlådor. Jag tycker att det är svårt att få tinad köttfärs att hänga ihop? Eller var det för att jag drygade ut vattnet till ströbrödet mot en skvätt grädde som snart skulle bli gammal? Hursomhelst så blev det pannbiffar istället. Pannbiff med smörstekta trattkantareller, hemkokt lingonsylt och ris. Bättre söndagsmiddag är svårt att få.
Bamse har varit lika trött och seg som jag. Enda utomhusaktiviteten jag gett mig på var att flytta våra krukor från boden till en mer framträdande plats.
Kvällen har ägnats åt att packa lite och att spola på 27 par pinnar inför det nya spindelmönstret jag får på tisdag.
Det blev många "jag" i dagens blogg, men det blev en sån dag när det bara varit jag, hunden och fågeln.
Nu ska det bli gott att få sova igen. Hoppas på en lugn natt.
Stilla (Lör)Dag
Fy för de där nätterna när man vaknar efter ett par timmars sömn: hjärtat slår och svetten rinner. Nu händer det inte så ofta tack och lov, men när det händer tycker jag alltid att det är så olägligt. Men så kommer motfrågan: När är det lägligt då? Skit samma, det är bara att försöka hålla sig så sval det går och vila. Jag vaknade strax efter två, gick upp vid fem och duschade, sen kändes det bättre men jag somnade inte om...
Halv sju gick jag upp och gjorde mig klar, matade djur och kissade Bamse, sen for vi mot Storstan. Bamse lämnades in till svärmor och själv tog jag mig till jobbet.
Denna dag var vi några stycken som skulle jobba i Stilla Dag. Det finns liknande koncept lite här och där i olika församlingar, men nu var det första gången vi skulle ha det hos oss! Nästan 20 personer anmälda och vi jobbade ivrigt för att ställa iordning lokalerna. Ljus och frukt och brasa och mysmattor och andaktsböcker och the/kaffe/smaksatt vatten och kakor och och och.... mysfaktorn blev hög.
Jag mediterade länge över detta kors! Jag måste ta reda på mer om det, det var fantastiskt!
Vid halv elva var vi två som pilade upp till kyrkan för att ta emot våra deltagare. Och döm om min förvåning när en "gammal" klasskamrat kommer in! Nu var inte hon en av deltagarna utan en av massörerna... och inte hann vi prata heller, det tog vi igen när dagen var slut, och utrustade med varandras telefonnummer ska vi snart ses för att bubbla ikapp.
Vi hade intro och meditation i vår fantastiska kyrka, sen gick vi i spridda skurar ner till barnlokalerna där vi erbjöd massage, samtal, skapande, frukt, kaffe och kakor samt stämning, lugn och ro. Så småningom en vegetarisk soppa med gott bröd till lunch. Sen hade vi avslutningen också i kyrkan. Som det kändes var responsen mycket positiv. Vi hittade själva en del som vi ska göra annorlunda till nästa gång, men jag tyckte det kändes som helheten blev mycket lyckad.
Efter avslutningen hade jag tid att prata lite med min klasskompis medan de andra städade, sen hjälpte jag till lite i sluttampen innan jag hämtade Bamse hos svärmor och åkte hem. Bamse hade precis varit ute på långpromenad när jag hämtade upp honom så jag fixade middag åt honom och mig, sen klädde jag om till myskläder och virade in mig i en filt och la mig framför TV:n för jag frös förskräckligt.
Janne kom hem från jobbet vid 20-tiden och 20.30 gav jag upp TV-tittandet för jag bara sov ändå, gick ut en kortis med Bamse och sen somnade jag gott...
Tahandommigsjälv-fredag
Ledig fredag. Sovmorgon, gick upp vid 9 och åt frukost i lugn och ro, matade djuren och skrev blogg om tisdag, onsdag och torsdag. Bamse behagade röra sig från min säng till puffen under tiden.
Klockan hade nästan hunnit bli 12.00 innan jag släpade upp herr Morgontrött och då fick jag honom att vackert knalla med på en långpromenad. Det är ett tag sen vi gick 50-minutersrundan men idag gjorde vi det och det tog väl lite längre tid än så. Han fick nosa och jag fick strosa i min egen takt. En dryg timme senare var vi hemma och då åkte herr Skithund i duschen. Inlindad i handdukar fick han sen ligga i soffan medan jag packade träningsväskan och drog iväg till gymmet. En för mig okänd supersnorig tjej drog kortet. Normalt brukar de vara så himla trevliga, men är man superförkyld så orkar man ju som regel inte. Jag såg till att ha en fin eftermiddag i alla fall. 10 minuter på crosstrainern, sen styrkeprogrammet följt av dusch och bastu enligt "konstens" regler, dvs tre gånger i värmen och tre kalla duschar...
...och som grädde på moset en avslutning med kolascruben samt kola-kroppssmör som jag fick jag på min 50-årsfest med barnen.
Hemmavid gick jag ut med Bamse en sväng till brevlådan. Han hade knappt torkat efter sin dusch så det fick räcka. Därefter blev det långprat i telefon med en fd konfident jag valt att fortsätta hålla kontakt med privat pga de knepiga omständigheterna denne lever i... och efter det försökte jag mig på apelsinkyckling. Jag är galen förstjust i Chop Chops apelsinkyckling:
...och idag innan träningen hittade jag EN kycklingfilé i frysen. Passar perfekt ikväll när jag är ensam, tänkte jag. Under träningen tänkte jag på vad det skulle bli av den där kycklingfilén och så kom jag på apelsinkyckling. Innan telefonsamtalet skar jag upp kycklingen i småbitar och la den i en "marinad" av vispat ägg och en pressad apelsin. När jag pratat klart i telefonen vände jag de apelsin/ägg-marinerade kycklingbitarna i ströbröd, salt och svartpeppar, stekte i smör och kokade ris till. Det blev inte alls så gott som jag hade förväntat mig. Trots att jag pressade två apelsiner till över stekpannan blev apelsinsmaken på gränsen till obefintlig och paneringen bara kladdig. Jag la till lite jordnötter för att piffa till rätten men det hjälpte inte. Läste sen i ett recept på nätet att någon använd 8 dl koncentrerad juice och att det snarare är såsen som ger smaken... men jag vill ju åt den där goda paneringen Chop Chop får till! Jag får experimentera vidare.
Jahaja, inget kul på TV och Janne ska sova på jobbet inatt. Återstår väl bara att gå och lägga sig?
Dagarna mitt i veckan...
... har varit intensiva och varierande. Tisdagar är mötesdagar, så även denna. Möten och planering med kollegor, enskilda och i grupp. Janne och jag har gett Bamse höstlov denna vecka och det var jag glad över, för även om jag varit med på meditationen två gånger och fått tydliga instruktioner - plus att vår ängel-vaktmästare köpt ett tidtagarur åt mig - så är det alltid lite spännande att göra något första gången själv, och det var jätteskönt att slippa ila till dagis för att hämta Bamse mellan sista mötet och meditationen. Meditationen gick bra. Jag missade förstås att trycka på/trycka av tidtagaruret ett par gånger så pauserna blev väl inte exakt lika långa, men det har ingen betydelse i det stora hela. Det viktiga är ju att bandspelare och mick sköter sig... och så jag förstås.
Sen åkte jag upp till svärmor och hade en trevlig kväll. Vi satt och pratade om allt möjligt.
Sjukhuskyrkan på Löwet är inhyst i till- Så här ser vi ut invärtes!
fällig lokal. Lite trist, men existerande
På onsdagmorgonen gick hon upp med mig och vi fortsatte prata vid en lyxfrukost med allt från ost och leverpastej till kalvsylta och rödbetssallad. Klockan åtta tog jag mitt pick och pack och åkte till Löwenströmska sjukhuset där jag mötte upp mamma och pappa. Mamma opererade ryggen för två år sen, spinal stenos, och nu har hon fått ytterligare en stenos i kotan ovanför. Jag hängde med som ett par extra öron och som stöd genom läkarbedömning, provtagningar, narkosläkarsamtal och allt det där.
Det här var en väldigt bra tavla att diskutera i den nervösa väntan. Mammas avhandling handlade till en del om änglar så mina föräldrar är väl bevandrade i dessa varelser rent vetenskapligt. Änglar är kraftfulla män och aldrig nakna! Konstens änglar kan se ut lite hur som helst och här skulle symboliken kunna handla om allt från skyddsänglar i en utsatt miljö, som sjukhus är, till änglar i vården, som ju oftast är kvinnor... men varför är hon då naken? Vi kom förstås inte fram till nåt, men det var spännande samtal.
Jag har aldrig fattat skämtet om att man sätter sig på det allra heligaste. Nu gör jag det! Ändalyktens beniga del är "den sakrala kurvaturen"! Rent vetenskapligt sätter vi oss alltså på den allra heligaste?!
Sen bar det av till jobbet. Kom lite sent till sopplunchen men hann ändå få en stor portion soppa med bröd innan samtal och planering. Hembesöket hade avbokat men ville ringa och prata i telefonen istället, så det ägnade jag hela hemresan och lite till åt. La mig bakom en timmerbil och körde 80km/h hela vägen hem, det kändes säkert.
På torsdagen tog jag lite sovmorgon och när vi vaknade möttes vi av vinterns första snö utanför fönstret.
Jag var på jobbet före 10.00 och dagen bestod i planering, besök och så hade jag Torsdagsträffen själv vilket var lite av ett stresspåslag. Datorkanonen har inte varit så samarbetsvillig på sistone och vikarierande vaktmästare var lika novis som jag... så jag slog på stora trumman och fick IT att hjälpa till och dessutom finnas i närheten som jour. Det gick ur bra som helst, datorkanonen darrade väl av skräck inför detta rigorösa säkerhetspådrag så den skötte sig så fint så! Den 6 november är Gustav Adolfdagen och vår gäst var en kvinna från Livrustkammaren som berättade om Gustav Adolf och slaget vid Lützen år 1632 då han dog i strid. Dagen till ära bjöds det på Gustav Adolfs-tårta!
På kvällen Stilla Mässa. I Stilla Mässan har börjat med tema Frälsarkransen och en av prästerna har köpt in ljuslyktor i Frälsarkransens färger. Jag tycker det är så vackert och stämningsfullt.
Efter fika och hop-plockning var klockan strax efter 20.00 och jag körde hemåt i mörkret. Janne gick och la sig nästan samtidigt som jag kom hem för han skulle upp kl 4.40. Själv tittade jag på återstoden av ett avsnitt av "Vikings" innan jag gick ut med Bamse och snart kröp i koj.
Veckan har varit helt fantastisk, tycker jag. Den har inneburit så många spännande möten, samtal, utmaningar ... och den är inte slut än!
Idag är jag ledig och nu ska jag skaka Bamse ur puffen om vi ska hinna ut på morgonpromenad innan mörkret lägger sig igen!
Ledig måndag
* Svamp
* Post
* Studiematerial
* Knyppling
* Anteckning healer
.... står det på en grön post-it-lapp som legat på köksbordet hela dagen. Ibland skriver jag en liten lista för att slippa ha saker i huvudet. Ett tomt huvud är skönt när man är ledig, det tycker i alla fall jag.
Sov tills jag vaknade. Janne gjorde detsamma. Sen låg vi och pratade nutid och framtid. Jag har ju frivilligt försatt mig i den situation jag är i och har inte ångrat mig en minut. Att tryggt få vila i kaos är en ynnest. Dock har ingenting blivit som jag trott. För ett år sen trodde jag att jag skulle ha jobb i närheten, egna höns, en hund till och kanske en bikupa eller två... men inget har riktigt blivit som jag tänkt och det är ju samtidigt charmen i livet. Ibland tänker jag tillbaka på Guggelutt 19 år, utan jobb, boende i andra hand, pojkvännen hade slagit upp förlovningen ... och där stod jag på ett gungfly, gravid. Allt löser sig. Ett år senare var jag gift, förstahandsboende och ett andra barn på väg. Ytterligare ett par år senare - Guggelutt 22 år - skild, ensamstående med två barn, bostadsrätt och fast jobb. Man vet aldrig vad som händer i livet. Nu är jag 50 år, relativt nyinflyttad i en sommarstuga med min make sen över 20 år, utflugna barn, barnbarn, vikarierar deltid på en tjänst i Stockholm... jag livet har onekligen varit sämre. Bättre också. Eller hur graderar man bra och dåligt egentligen? Jag kan gå i taket över småsaker, men det finns inte mycket som kan rubba mitt inre lugn.
Efter morgonpromenad i regnet med Bamse åkte jag till gymmet och körde ett pass. Kändes bra. Duschade och for vidare till healern. Idag sa hon att när hon nöp mig i stortårna kände hon min lugna, rofyllda tro. Jag svarade att min tro är orubblig, men min tro på kyrkan som institution nog skakats om en del... varpå hon svarade att kanske är det därför min plats är just där. Ja kanske, det får framtiden utvisa. Idag har hon jobbat med smärta i nacke, knä, hälar samt smärtsamma minnen i hjärtchakrat. Det är häftigt att känna värmen stråla från hennes händer.
Hemma värmde jag köttfärssåsrester från i fredags och vilade en stund innan satte igång med uppgifterna på min gröna lapp. Oöppnad post öppnades, reklam och tidningar hamnade i pappersinsamlingen, all kurslitteratur samlades i en hög som jag la in i garderoben. Vi har det så trångt så det gäller att ta vara på de utrymmen som finns. Svampen kollade jag igenom och la sen i burkar som jag strödde lite ris över. Jag tänker att ris ofta används i saltkar för det suger åt sig fukt. Om nu inte svampen är helt torr kanske riset suger åt sig fukt och svampen klarar sig från mögelangrepp? Jag ska ha lite koll i burkarna för det är ändå ett smidigt sätt att förvara höstens godis på. Vi har ca 7 kg svamp i frysen (vägd innan förvällning) och nu 2-3 kg i torkad form.
Knypplingen och anteckningarna jag tänkte skriva om besöken hos healern för att få koll på läkningen lämnar jag till på fredag. Nu ska jag softa lite för veckan blir intensiv. Janne är och mekar bil... får se när han dyker upp...
Lördag stundar allhelgonahelgen till...
Det blev rätt tufft igår. Åkte upp till Storstan och Skogskyrkogården på förmiddagen för att tända ljus på mormor/morfar/syrran/mosters samt farmor/farfars gravar.
När jag stod vid syrrans grav ringde min äldsta dotter och vi bestämde att träffas i Skogskyrkogårdens minneslund ca 20.30 för hon ville också tända ljus.
Så åkte jag till jobbet för ett 8-timmarspass i kyrkan. Det var en ojämn ström med människor hela dagen, ibland var det kö in och ljusbäraren i vapenhuset full med ljus, ibland lite lugnare. Hela dagen bjöd vi på kaffe och bulle samt levande orgelmusik, en tradition som blivit mycket uppskattad.
Minneslunden
Det fanns möjlighet att tända ljus både i ljusbäraren i vapenhuset och framme i koret.
Klockan 20.00 stängde vi kyrkan och medan vaktmästarna plockade undan åkte jag vidare... eller rättare sagt tillbaka till Skogskyrkogården, parkerade i backen utanför en av sidoingångarna (bil är inte tillåten inne på kyrkogården under allhelgona-lördagen) och gick till minneslunden där Monica och Arto strax dök upp. De tände ljus för avlidna vänner och släktingar och så gick vi vidare...
...till familjegravarna. Det hade varit fler där efter att jag var där mitt på dagen.
Vi letade också reda på en grav där en f.d arbetskamrat till Monica ligger.
När jag kom till bilen igen var klockan nästan 22.30 och mina fötter och ben värkte som bara den. Det kändes att jag i princip stått 8 timmar i sträck samt både före och efter trampat ca 7000 steg på kyrkogårdar (jag har stegräknare på min arbetsmobil). Jag hade lite svårt att somna pga värken när jag kom hem till midnatt, men sen sov jag gott.
Om gårdagen gick i att minnas de som gått ur tiden så har dagen tillbringats med att njuta av den nya generationen. Mattias hade tagit Ängla och Thyra för att sova över hos en kompis så Linnéa var ensam hemma med Meija och Spike. De åkte till mormor och morfar istället. Det har varit en slapp och supermysig dag i myspyxor och utan måsten, leriga hundpromenader och fiskgratäng som fick Linnéa att minnas barndomen.
Meija bjuder Bamse på majskrokar
Men nu ska tant Guggelutt strax hoppa i säng. Benen känns fortfarande av efter gårdagens timmar på kyrkans urgamla häftiga stengolv som trampats av miljontals fötter i 700 år.
