First things first
Jag har ingen bra översättning på dagens rubrik, men när det är mycket så brukar jag tänka så. Vad är mest bråttom och vad kan vänta. "Att prioritera" är kanske en bra översättning, eller?
Jag vaknade av Bamses glädjefnatt när Janne kom från nattpasset. Bamse måste väcka mig och han ömsom pussas, ömsom piskar sin lilla svans i ansiktet på mig. Han är väldigt tydlig i sitt kroppsspråk: "KOM IGEN! VAKNA! PAPPA ÄR HEMMA"!
Klockan var nästan 8.00 så jag gick upp, kokade tre ägg till frukost och drack två koppar kaffe medan jag läste mina bloggar från den närmsta tiden. "Det rullar på" säger ofta mina arbetskamrater vid rundan på medarbetarsamlingarna. Ja det gör det verkligen, och det rullar fort! Ett intensivt arbetsskede som toppas av ett intensivt privatliv. Jag klagar inte, jag konstaterar. Förutom begravningen och Bamses sjukhusvistelse är ju allt bara positivt och jag har ju haft små andningshål som Hasseludden, Grödinge, en söndag med knyppling, Monica och Arto. Jag är ju inte dummare än att jag begriper att jag snart behöver trycka på pausknappen, men si det är redan inplanerat! Snart bär det av mot varmare breddgrader för en vecka och då vill jag ha ett hyfsat rent skrivbord - alla kategorier - så jag helt kan koppla ner hjärnverksamheten.
Jag började arbetsdagen med att skriva en lista på allt som måste göras:
* köksbord
* projektbeskrivelse
* telefonlappar
* Ölandsfolder
* semesterschema
* Knyppelpinnarnas stadgar
* Knyppelpinnarnas protokoll
* Ragnars bur
* kontakta kyrkoherdarna (tre stycken)
* kontakta kommunen
* fröknäcke
* inköpslista pappas kalas
* betala räkningar
Jag började med *köksbordet för att få plats och fick god hjälp av Ragnar. När jag började plocka papper blev han skrämd av något och flaxade iväg, satte sig i blomvasen så den välte. Bordet är nu städat och snyggt samt köksgolvet blev skurat också så det tackar jag för. Att skicka Knyppelpinnarnas *stadgar till styrelsen var snabbt gjort liksom att *betala räkningarna. När jag bearbetat *projektskissen (del-examination till Master-kurs i Oslo) och skrivit *inköpslista till pappas 80-årskalas på söndag så ringde jag mamma och läste upp bådadera. Hon är ju inne i vetenskapsvärlden och har bra koll, dessutom är det skönt att läsa upp nåt man skrivit för då märker man om något blivit otydligt. Inköpslistan saknade servetterna så nu är det tillagt. *Telefonlapparna ringdes igenom och sen började jag titta efter Bamse. Han är nog lite medtagen än för han låg fortfarande strax före 12.00 ihoprullad till en boll i min fotända. Jag plockade upp praktikantschemat istället och *mailade kyrkoherdarna.
Vid halv ett kom Bamse upp och då gick vi ut en halvlång promenad. Vi svängde av vid bäcken och NU har vattensalamandrarna kommit! Jag såg en liten gul som jag tror möjligtvis kan vara en hona av arten mindre vattensalamander, samt några svarta... och så den häftigaste som ser ut som en drake! Det är en större vattensalamander ! De är sällsynta och fridlysta, tror jag. Några bra bilder blir det aldrig för det sluttar ganska skarpt ner mot bäcken... och jag är osäker på djupet så jag vill inte plurra där. Jag har fått för mig att det är kvicksandsliknande botten...
Jag fick två dåliga bilder på mindre vattensalamander, men jag bjuder på dem ändå.
Sorgmanteln!
När jag kom hem åt jag halva salladsrullen som blev kvar från igår, stängde av arbetsmobilen och gjorde nåt knasigt! För två kvällar sen började jag läsa en bok. Jag har verkligen inte tid att läsa böcker nu, bara därför gör jag det! Jag blev sittande hela eftermiddagen i solen, med Bamse i knät och Ragnar bredvid i buren. Förra gången jag jobbade hemma och det var sol så satt jag inne, och när jag äntligen kunde gå ut så gick solen i moln och det blev svinkallt. Det som är kvar på listan hinner jag göra under helgen! Boken och solen blev en bra prioritering tycker jag! Innan jag gick ut med Bamse igen gjorde jag ren *Ragnars bur.
Efter eftermiddagspromenaden gjorde jag äggstanning och bacon till middag. Bamse surar för han får bara skonkost med lite pellets. Nå, det går nog i framåt kvällningen. Nu är disken diskad och *fröknäcke står i ugnen.
Slutet gott, allting gott!
God kväll och ha en trevlig Valborg!
Modell gasell
Jag blev överförjust i uttrycket! Det låter så mycket mer positivt än att flänga, springa, stressa osv. Det var en kollega som förslog att hon eller jag skulle agera modell gasell för att rusa ner till centrum och köpa fikabröd till sorgegruppen, hon har de mest underbara uttryck som är klockrena och fullständigt solklara... och att få kallas gasell-modell? Ja inte kunde jag motstå det så jag anmälde mig frivilligt!
Men dagen började i Flemingsberg. Jag hade nån idé om att jag skulle vara där nån timme tidigt för att hinna ringa lite, men som vanligt när jag har gott om tid så hinner jag inte ett smack! Jag kan förstås skylla på grannen som jag mötte på morgonpromenaden och ville veta aaallt om Bamse och hans hälsa, men nej, vi pratade inte en timme, det gjorde vi inte! Bamse fick vara hemma hos Janne och ta igen sig efter sin sjukhusvistelse och jag kom till Flemingsberg ungefär 40 minuter senare än jag planerat. En av diakonerna där hade bjudit in pastoratets diakoner till en träff med Fonus och Familjens Jurist och vi fick av Fonus berättat för oss hur det går till från dödsfall till bouppteckning, sen om hur arv kan slå ut vid sambor utan och med samboavtal, skillnaden mellan gifta och sambor vid skilsmässa eller dödsfall, hur arv faller ut om man inte har bröstarvingar osv.
Efter Fonus-träffen gick vi ut och beställde mat i en food-quart och jag kunde inte låta bli att fota denna skylt. Vad säger den egentligen? Jag blev lite full i fniss för jag var på mitt "humoristiska" humör.
Mina gamla släktingar drack kaffe på fat... och att få beställa cider i flaska från en separat lista om man inte vill ha den på fat, jag tyckte det var hejdlöst roligt. (PS. Jag vet vad cider på fat är! )
Efter lunchen hade diakonerna i pastoratet träff för att diskutera gemensamma angelägenheter. Jag ska vara sammankallande i den gruppen och det ska bli spännande. Jag fick berätta lite om hur jag tänker kring den rollen och jag fick ta del av hur de andra tänker. Första utmaningen blev att hitta på något inför sommaren, hur ska vi ta hand om akut behövande och i detta kunna hjälpas åt över församlingsgränserna. Vi hittade nog en lösning med gemensam mottagning två förmiddagar i veckan på två olika ställen. Vi får se hur det slår ut, men nu har vi börjat i alla fall och det känns bra!
Dagens skratt nummer två fick jag när jag kom tillbaka till jobbet. Vi har skaffat utedass! Ett led i församlingens miljöpolicy kanhända? Men dessa toastolar på snedden... på Facebook har vi funderat huruvida vi ska vända stolarna mot varandra för att känna gemenskap eller från varandra ur sekretessynpunkt. Vi får väl se vad ledningsgruppen kan tycka i frågan...
Innan dagens sista arbetsuppgift, sorgegruppen, ringde jag igenom min hög gula lappar igen. Tänk att så få svarar! Jag sparade lapparna i min kalender och får ta nya tag imorgon. Istället blev det projekt gasell och kaffebrödet.
På vägen hem från Flemingsberg köpte jag salladsrullar till en barndomsvän och mig. Efter jobbet begav jag mig till henne för en trevlig kväll. Jag träffade hennes Tiger för första gången, vi åt våra rullar, apelsin och thé till efterrätt.
Tiger blev lite orolig när vi gick i barndom.... men han repar sig nog, han är så ung!
Men allt har ett slut, även det som är kul och strax efter kl 21.00 rullade bilen hemåt igen.
När jag kom hem hade Janne åkt till sitt nattpass, men en lycklig nyklippt Bamse väntade innanför dörren... han ser också ut att ha gått i barndom. Halva hunden är borta och han ser ut som en valp. Trimmern gjorde ett gott jobb för 500 kronor! Undrar om hon kan få mig också att se ut som en valp?
Nej, god natt nu, mina vänner. Vem vet vad morgondagen tänker bjuda på?!
Bamse är hemma!
Idag har det varit en mötesdag. Först arbetslagsmöte vuxna/äldre, jag hann inte upp till mässan efter matlådan utan satte mig vid kyrkväggen och beundrade magnolian istället, sen blev det en kort medarbetarsamling.
Så här jättestor är den!
Jag fixade några små ärenden och gav mig av hemåt, hämtade upp Janne som ville med till Strömsholm och så for vi vidare. På djursjukhuset fick vi lite skötselråd, betalade och så kom äntligen Bamse. Han blev så glad. Vi var så glada. Han hade inte velat kissa med sköterskan en timme tidigare, men när vi gick ut tömde han allt han hade. Han var fortfarande lös i magen, men inte ett dugg likt det som kom ut ur honom i helgen. Han var så lycklig över att få komma in i sin bil-bur och få följa med hem. Han såg inte klok ut, lillemannen. Jag klippte honom rejält i ändalykten när han började bli sjuk för allt fastnade där och han hatar att duscha. Förutom att han var rufsig och tovig efter att ha mått så dåligt är han nu rakad på magen efter ultraljuden och på benet för kanylen... vi svängde förbi Trimmis i Eskilstuna och bokade tid för klippning. Sen köpte vi mat på Chop-Chop - apelsinkyckling såklart! Janne tog Yakiniku.
Bamse har inte velat äta skon-kosten ikväll. Han hoppades väl på apelsinkyckling eller yakiniku... men se det fick han inte! Nu blir det stenhårt med skonkost några dagar tills magen uppför sig normalt och ett par dagar till efter det! Janne håller honom hemma imorgon trots att han jobbar natt, och jag jobbar hemma på torsdagförmiddag och tänker vara ledig ett par dagar sen.
Det kommer hända massor i helgen om allt får gå väl. Det är kalas och båt-iläggning... och så ska väl din dotter ha barn, sa en arbetskompis när jag berättade om allt som är på gång i mitt privatliv. Och visst är det så, men lille bäbut kan jag ju inte planera in nånstans, hen kommer när hen kommer och det kommer bli mitt i något annat. Livet är underbart!
Nu ligger Bamse nyduschad i soffan. Imorgon ska han få smaka på borsten!
Jag tror att jag kommer sova jättegott inatt!
Ett evigt flängande
Blev lite sen på morgonen, inget funkar ju som vanligt när inte Bamse är hemma. Mitt besök hade kommit när jag forsade in en minut sen, men hen var lika glad för det - tack och lov! Hann med några telefonsamtal och lite skriveri innan jag stressade i mig lunchlådan och gjorde mig klar för kyrkgruppens utfärd till Skärholmens kyrka. Det blev jättelyckat! Och terminsrekord med 25 deltagare!
Här får vi veta lite om kyrkklockorna och duvan på fasaden
Duvan på fasaden Prydnad under duvan på fasaden
Två vackra konstverkt. En vävd vepa på 7 meter - om ljuset och mörkret, samt krucifixet av Harry Svensson
Prästen kallade den "Birgittakronan" och den var magnifik!
Barnen hade stor plats i kyrkan. Prästen berättade att barnen tyckte att det fanns för mycket bomber i världen så de hade valt att bomba kyrkan med hjärtan!
Dopfunten på innergården var magnifik!
Dopfuntens "fontän" Luther i blå plast. Inköpt i Wittenberg som
förberedelse för Luther-jubiléet om två år
På vägen tillbaka till jobbet ringde jag Strömsholm. Bamse var på bättringsvägen och vi kunde hämta honom efter 19.00. Men när ssk sa att om han blir sämre får ni komma in igen.. så blev jag så osäker att vi kom överens om att han får vara kvar till tisdag em. Förhoppningen är att diarrén upphört då. Han äter lite och får behålla vattnet nu, så faran ska vara över! En infektion är allt de kan säga som förklaring.
Jag stannade på jobbet nästan två timmar till för att få undan eftersom jag behöver vara ledig efter personalmötet imorgon för att kunna hämta Bamse. Många hade ringt och jag jobbade neråt i högen.
Magnolian är galet vacker! Nästan helt utslagen nu!
Till allra sist satte jag mig att räkna ut hur många vi blir till pappas 80-årsdag på söndag inklusive specialkostarna - gluten, vegetarianerna, lökfri, majonäsfri, laktos, skaldjursfri, äggfri... sen åkte jag hemåt.
På Coop i Solberga beställde jag 36 bitar smörgåstårta inkl specialarna samt tårta för 40 pers och en specialare. Handlade några småsaker och åkte hem. På hemvägen blev jag uppringd av en dam som googlat fram knyppelutställningen i Tumba under helgen och nu ville hon börja knyppla. Jag ringde en dam som är knyppellärare i närheten av där damen bodde, tillika hon som ordnat med utställningen i Tumba, kopplade ihop de båda damerna och fick tips om tre artiklar som publicerats. Det är ju så ROLIGT!
Hemmavid hade Janne grillat, sen gick han och la sig en stund innan sitt nattpass. Jag har ordnat med vägbeskrivning till vår båtklubb för pappas gäster och mailat lite Knyppelpinne-mail.
Nu ska jag sova! Imorgon kommer min plutt hem!
Vilken helg!
Igår började jag glatt skriva blogg och hade några småsaker på min agenda. Förbereda styrelsemötet för Knyppelpinnarna, redigera projektbeskrivningen som ska skickas till Oslo i veckan och spola på metalltråd jag lånat av en Knyppelpinnarna-medlem. Men hela dagen fick jag gå ut med Bamse i täta intervaller och tillslut kändes det som jag engagerat mina närmsta grannar i diarréandet för jag fick koltabletter av bonden och hans fru var över och pratade en god stund. Närmsta grannen passade på att köpa mer koltabletter när hon var på apoteket...
... men tillslut ringde jag Bagarmossens djursjukhus, som var fullbokade, och Roslagstulls djurklinik, vilka hänvisade till Strömsholm och när de sa att jag borde komma in eftersom han spytt och haft diarré i 1,5 dygn och riskerade uttorkning... jag då blev jag ännu oroligare. Jag packade metalltråd och pinnar, broderi, ett rör Pringles, en förpackning marsipanbröd som Janne av nån anledning köpt hem och fyllde på en flaska vatten. Sen åkte vi. Jag hade fått besked om att det var flera timmars väntetid men vi var redan inskrivna per telefon.
Kvällen tillbringades i Strömsholms djursjukhus infektionsavdelnings väntrum. Bamse blev undersökt, röntgad och fick kanyl. Jag spolade på metallpinnarna och broderade, rastade honom ett par gånger och fick tvätta hans tuss i handfatet. Tur att det fanns gott om pappershanddukar och desinfektion att tillgå. Tillslut bestämdes det att han skulle få stanna för observation och få dropp.
Vid midnatt svängde jag av vid Mcdonalds i Eskilstuna med det var 30 pers i kö så jag åkte hem och gjorde äggstanning. Pringles och marsipanbröd var ingen hit till middag men det var allt jag hade att tillgå på kort varsel.
Efter sex timmars sömn (13 timmar på tre dygn) så ringde klockan. Det gick fort att göra mig klar. Strax före 10 svängde jag in på Kallhälls centrumparkering, rev av styrelsemötet med Knyppelpinnarna på dryga timmen och sen medlemsinfo inför sommaren och hösten. Jag berättade att jag skulle åka tidigare, men inte före alla som ville prata med mig fått chansen (jag är ju ordförande i föreningen) eftersom jag troligen skulle hämta min sjuka vovve från sjukhuset efter det att jag hjälpt dottern att köpa spjälsäng.
Strax efter ett satt jag i bilen och ringde. De ville göra ett ultraljud på Bamses spända mage och sen skulle veterinären ringa. Jag hämtade upp Monica och Arto och vi åkte till Barkaby där vi började med att gå på Pizza Hut. Min mathållning är hemsk och jag har jätteont i magen, men just nu är det så här! Veterinären ringde och berättade att det ser ut att vara nåt stopp i tarmen, "en främmande kropp", och ville låta honom stanna ett dygn till för observation och nya prover samt nytt ultraljud imorgon. Jag välkomnade beskedet för han har fortfarande diarréer och jag är skitorolig. På Strömsholm vet jag att han får god vård!
Det var skönt att tillbringa några timmar på IKEA. Monica och Arto köpte bebisgrejer och en bäddsoffa, jag köpte galgar och en bytta till mina knyppelpinnar, skärbräda och kompletterade våra glas. Mamma ringde och vi diskuterar pappas 80-årsfest som vi ska hålla i nästa helg. Den närmsta framtiden är inte långtråkig s.a.s!
Monica är så svullen. Två veckor kvar till bf!
Gulligt trappräcke!
Vi kom typ sist ur varuhuset. Inga problem att hitta bilen!
Jag körde hem ungdomarna och fortsatte hem. Nu ska jag diska och sova. Är så trött! Må morgondagen ge bra besked!
Oj, vad hände?
Har ni varit med om den där känslan, att när allt stannar upp för en dag, så börjar man fundera på vad man egentligen gjort och varit med om? Vad hände, liksom. Har jag gjort det där eller drömde jag bara?
Just nu rusar livet på i en fruktansvärd fart, och när jag satte mig ner nu för att få koll på veckan som varit så flyter allt ihop. Mm, jag var i Kungsträdgården.. och i Gamla stan, hm, jag var på ett studiebesök, men var tog anteckningarna vägen? Jo, jag hade faktiskt sånggudstjänst på Tallgården fast det känns som jag glömde åka dit...
Nu är det summeringstajm för den gångna veckan, sen ska jag ladda för morgondagen och detaljplanera nästa vecka så, när det väl rullar på, verkligen fungerar! Att leva sitt liv i den här takten kräver struktur och planering för att få tiden att räcka till!
Måndagen var ljuvlig! Den har jag redan berättat om --> här <-- Söndagen var också underbar och --> här <-- kan man se en massa fina djurbilder.
Tisdagen bjöd på samtal, ad hoc-administration i sån mängd att jag valde bort lunchmässan och gick direkt till höstplaneringen, därefter möte om bussutflykten i sommar som Lions sponsrar. Jag kände att vi behövde få till ett datum, inbjudan och personalbesättning omgående. Detta blev gjort och nu känns det som vi är i hamn. Det ska bli kul! Efter detta hämtade jag Bamse, rastade honom, installerade honom i svärmors lägenhet och gick tillbaka till jobbet där jag hade terminens sista meditation. Efter den stannade jag kvar på jobbet ytterligare en timme i et försök att hinna ikapp.
Onsdagen började tidigt. Klockan 9.00 var jag och en kollega på studiebesök hos FVO. Det blev ett oväntat givande möte. De ville både veta om den verklighet vi står i samt vi fick veta hur de arbetar. Sen fortsatte morgonen med handledning. Efter den hade jag lite tid på mig innan jag skulle ha besök på em och utnyttjade tiden till att gå till Kungsträdgården, det är ju inte så långt från Gamla Stan. En halvtimme knappt tillät jag mig att njuta av körbärsblomningen.
Tillbaka på jobbet slängde jag i mig en lunchlåda, tog emot mitt besök och avslutade med sorgegrupp.
Kvällen tillbringade Bamse och jag i Ormkärr. Först vid grodkärret där bara rommen är kvar och sen hälsade jag på hos gamla grannar.
Torsdagen fortsatte jag med all administration som ligger. Det är fonder som ska iväg före 30 april och det är förberedelse för sommarens utfärder och praktikanter. Halv 11 hade jag lönesamtal med chefen, slängde i mig lunch och träffade representanter för Majblomman i Huddinge som skulle sälja Majblommor på Torsdagsträffen.
Sen blev det full rulle till Tallgården och sånggudstjänst. Till sist satte jag mig på tåget till Uppsala där kvällen avslutades med ett studiebesök på Soppmässa.
Det blev sent. Jens och Sandra hade tagit hand om Bamse och Jens hämtade mig i Centralen med Bamse. Han körde mig till Huddinge och vi tog en kvällspromenad med Bamse och Bitchen i Rådsparken. Vi gick in på kyrkogården och beundrade magnolian som är lika vacker mitt i natten som på ljusa dagen.
Fredagens kl.9-besök uteblev, men jag fick hjälpa ett annat tillrätta. 10 hade vi diakonimöte och efter det hade jag tagit ledigt och åkte iväg till Tumba konsthall på knyppelutställning som en av Knyppelpinnarna ordnat. Mycket fint att se på!
Fler bilder kommer inom kort att finnas på --> http://knyppelpinnarna.se/spets/Galleri/Sidor/Konstutstallning_i_Tumba_2015.html
Därefter blev det full fart mot frissan. Hon lyckades igen att få ordning på rufset! Det kommer nog vara snyggt några dagar innan det åter förfaller i självfallet. Finalen på dagen blev zon och salladsrulle hos bästisen.
Så... vad hände egentligen?
Det kommer jag nog få tid att reflektera över på djursjukhuset Strömsholm. Bamse har spytt och haft diarré ett dygn nu och de tyckte jag kunde komma in med honom. De varnade för lång väntetid så nu ska jag packa ett rör Pringles och en flaska vatten till middag, knyppelpinnar och garn samt ett broderi! Återstår att se om det blir mer än tre timmars sömn inatt..
Hasseludden
För ett par veckor sedan fyllde min näst äldsta dotter 30 år. Hon fick en spa-dag på Hasseludden av oss. Idag tog både hon och jag ut en semesterdag och gav oss iväg!
Grödinge
Söndagen gick inte av för hackor! Det blev en underbar dag i ett soligt Grödinge med en klasskamrat från grundskolan som jag återfått kontakten med under senare år... och så har hon så många underbara djur dessutom!
Alla djurungar är söta... men kaninungar är verkligen jättesöta!
Cornish rex
Cain terriern Fia
Jag sa ju att kaninungar är grymt söta!
Yokohamatuppen Karl Alfred!
Höns är ju bara så fantastiskt roligt!
Detta var bara ett axplock från alla fina bilder jag tog denna dag. Det lär bli fler nästa gång!
En lång promenad hann vi med också, både i skogen och genom byn innan jag styrde kosan hemåt...
Tack för en härlig söndag!
Hemma!
Det har varit en intensiv vecka! Jag jobbade hemma i måndags, men telefonen var så ivrig att jag inte alls hann med det jag skulle. I tisdags var det kontraktskonvent på Lida och sen åkte vi till Lund på begravning i onsdags. Veckan fortsatte i ett rasande tempo med Bibelteologi och sorgegrupp på torsdagen medan fredagen bjöd på en förmiddag för masterstudenter på Strängnäs stift. Jag hade först tänkt jobba på fredagseftermiddagen men insåg redan vid lunchtid att det inte skulle funka. Jag tog telefonsamtal, men i övrigt gick eftermiddagen åt till att fira maken som fyllde år. Jag köpte tulpaner och tårta innan jag åkte hem från stiftet och sen satt vi och fikade och pratade med grannen resten av eftermiddagen.
Jag behövde nog den andhämtningspausen för idag har jag varit effektiv som 17! Jag har skrivit sånggudstjänsten till på torsdag och ett schema-skelett för sommarpraktikanterna, jag har besvarat arbetsmail och föreberett ett möte... dessutom har jag skrivit en text till orförandesidan i Stadkanten (Knyppelpinnarnas medlemstidning) och pratat med damen som har hand om olika resor i föreningen och förberett lite annat.
Janne köpte fika när han var på brädgården och sen har grannen varit inne med fika igen. Jag vet inte vad hon håller på med! Bakar kakor och kommer med kaffetermosar! Vi blir så himlans bortskämda!
Janne har tagit de flesta Bamsenaderna men en sväng gick Bamse och jag till bäcken. Inga salamandrar än. De kommer nog i maj, men det är ett trevligt ställe att gå till. Påfågelögat såg vi på vägen dit!
Ja så mycket roligare än så här blir det väl inte. Jag är supernöjd med dagen, att jag fått undan så mycket jobb i både arbetet och ordförandeskapet. Nu har jag verkligen förtjänat några dagars ledighet!
Strängnäs
Nu börjar jag känna mig normal igen. Energinivån är i princip tillbaka på normal nivå efter blodtrycksmedicinincidenten och begravningen i Lund.
Idag har jag varit på Strängnäs stift och pratat masterstudier på fm, em hade jag planer på att jobba men jag prioriterade om. Jag har svarat i telefonen men det jag planerat att få gjort får jag göra imorgon. Det är skönt när man kan bestämma över sin tid.
Godnatt världen!
Ersta
Det blev sent inatt. Tåget anlände Södertälje syd halv 12, 17 timmar efter att vi åkte på morgonen. Först åkte vi till Jannes jobb och hämtade min bil, sen åkte han hem och jag till Huddinge. Jag var dödstrött men sov illa under de få timmarna nattvila som bjöds.
Utsikt från Ersta
Ersta kyrka
Men jag vaknade ändå före väckarklockan, gick upp och duschade... och överlade med mig själv huruvida jag skulle ta ledig förmiddag eller inte. Beslutet blev inte så svårt för även om jag var dödstrött så var jag samtidigt ff superspeedad så jag åkte iväg och det ångrade jag inte.
Lunch - tonfiskbaguette och Jappchoklad inhandlat på Lunds Centralstation
Skoldagen blev jättebra, sen åkte jag till jobbet för sorgegrupp, hämtade en överlycklig Bamse från dagis och åkte hem.
Lugn kväll!
Zzzzzzzova nu!
Lund
Medan tåget rusar genom mörkret gör jag en resa i tiden, tillbaka till barndomen. Till ett soligt Skåne med maskrosängar. Till spenvarm mjölk. Till hundar med valpar som doftar välling. Till fnittriga barn som springer i kohagen. Till en ljuslockig grabb som doppat fingrarna i koskit och som jublande jagar syskon, skånska och stockholmska kusiner. Då var livet oskyldigt och det otäckaste som kunde drabba en var att få skäll av nån sträng vuxen. Idag är vi två kusiner mindre. Min syster dog för snart 33 år sen och för en månad sen dog oxå den ljuslockiga pojken med koskit på fingrarna. De var årsbarn, bara en månad skiljde dem i ålder. Vi är fortfarande många kusiner kvar men tomrummen efter de som inte finns längre är påtagliga. Hur klarar man sig? frågade en av mina kusiner... En timme i taget, svarade jag. En timme i taget.
Imorse gick vi upp i ottan - halv fem. En timme senare satt vi i bilen och två timmar senare gick tåget från Södertälje. Halv 11 var vi framme i Lund. Man kan inte resa utan upplevelser... Vi hade 2,5 timme tillgodo så vi åt lunch - för min del Honeymoon, en hamburgare med salami, cheddarost och honung - och gick runt lite. Vi hamnade vid Lunds Domkyrka...
...och jag gick in en stund, njöt av stillheten...
...besökte kryptan....
...och beundrade det astronomiska soluret.
Sen gick vi upp till Klosterkyrkan och väntade in tiden...
Det var en fin ceremoni. En av mina systrar var officiant och en kusin från hans fars sida sjöng några av hans favoritsånger. Det var känslosamt, även fikat efteråt som präglades av återseendets glädje och saknadens sorg.
Vi tillbringade en timme på hotellet där mina föräldrar stannar natten, men vi sitter på tåget hem igen.
Tänker...
En dag på Lida
Aldrig mer, frestas jag att säga! Aldrig mer ska jag gå upp kvart i sex och åka en timme senare i tron att jag ska vara på plats halv nio! Kvart i sju imorse åkte jag hemifrån. Jag skulle lämna Bamse som vanligt och sedan vara på Lida halv nio för att vara med på mässan. Nästan två timmar ska väl räcka, resonerade jag. Men vad händer? Köer förstås! När jag åker halv-kvartiåtta på morgonen så drabbas jag väldigt sällan av köer. Att åka en timme tidigare visade sig återigen vara totalt lönlöst för det är värsta rusningstid! Jag kom fram samma tid som om jag skulle åkt som vanligt!
Tjugo i nio lämnade jag in Bamse på dagis och så var det med det! Jag åkte förbi jobbet en kort sväng istället och såg då att den magnifika magnolian på kyrkogården är på väg att slå ut.
Jag har inte sett den blomma eftersom jag inte jobbat där så länge, men jag har hört talas om den och min fantasi för hur den kommer se ut i full blom räcker nog inte till....
Sen åkte jag till Lida lagom till föreläsningen halv 10! Idag var det kontraktskonvent för präster och diakoner och temat för dagen var "Folkkyrka i förändring". Ja-a, jag har inte så mycket att säga om det. Det var intressant förstås, men ibland känns det som jag finns på en annan planet. Jag har nog ett annorlunda sätt att se på världen för jag ser inte svårigheterna som andra verkar se dem. Jag hörde mina åsikter uttryckas i rummet och det är gott så för då är jag inte ensam om att ha synpunkter problematiken.... för min del beror det nog på att jag inte har drabbats av den på det sätt som den presenterades.
Lida idrottskyrka ligger vackert! Utsikten inifrån över vattnet är nog makalös. Den får jag se en annan gång.
Efter konventet satte jag mig och väntade in tiden en stund. Jag skulle till Jannes jobb och lämna min bil där när han slutade och vi skulle åka gemensamt hem. Under konventet hade jag fått syn på vilda kaniner som letade gräs runt värdshuset. Bland annat en liten unge. Jag gick en sväng och satte mig sedan på gräsmattan... och efter en stund kom en av de vuxna kaninerna riktigt nära. Det var häftigt.
Två steglitser såg jag också. Det är en otroligt vacker fågel som man inte ser för ofta.
Sen åkte jag till Jannes jobb över Tumba och Vårsta, en jättefin väg, och så åkte vi tillsammans hem. Det var skönt att ha kalvfrikadellerna från igår färdiga i kylen.
Bamse ska tillbringa två nätter och en dag hos Jens, Sandra och Bitchen. Det är väldigt tomt utan honom...
Jobba hemma-måndag
Ok, jag erkänner på en gång att jag tog lite sovmorgon. Jag låg nån timme inatt och ältade lite bekymmer, nu vet jag nog hur jag ska agera. Gick upp halv nio och fixade frukost vilken jag åt medan jag tittade på det ena domherre-paret som besöker oss dagligen, tog emot ett samtal och gjorde iordning allt jag behövde för dagens jobb innan jag gick ut med Bamse.
Kallt och snålblåst så det blev ingen lång promenad, han ville hem. Jag med.
Till och med sipporna såg lite frusna ut idag...
Det ringde en del på förmiddagen så tillslut stängde jag av telefonen en stund för att komma igång med första andakten, svängde ihop lite stuvad spenat och ägg innan jag ringde ett samtal medan jag gick ut andra Bamsenaden. Hemma igen skrev jag klart andakten och snodde ihop en fröknäcke-smet innan ett planerat bollplank-samtal från en konfident strax efter tre. Jag hann inte kavla ut knäcket vilket jag tänkte skulle få stå i ugnen medan jag pratade med konfidenten, det fick jag göra halv fem när jag avslutat samtalet... Samtidigt gjorde jag kalvfrikadeller som ska räcka till imorgon med, och diskade den jättedisk som blev av allt husmorspyssel.
Bamse har varit ute nästan hela dagen. Han har voffat till när det kommit några regnstänk och sen har han velat gå ut igen. Ragnar fick vara ute en liten stund, fast det blåste nog lite för mycket för honom egentligen. Men han är så förtjust i hackspettarna!
Janne håller på att bygga upp paviljongen igen. För Bamse är det den perfekta utkiken!
Efter middag, disk och promenad åkte jag iväg till sista knyppeltillfället i Strängnäs för terminen. Jag fick blommor och blev så rörd. Jag känner mig inte som nån riktig fröken, men jag ska försöka gå cirkelledarkursen i sommar och då blir det kanske ändring på det. Nu försöker jag visa så gott jag kan när någon ber om hjälp och jag har duktiga elever ska ni veta!
Nu är det väl lika bra att gå och knyta sig. Det blir två tidiga morgnar på rad nu...
Rackarns...
...vad det har blåst idag! Jag vaknade tidigt, låg och lyssnade till stormen medan jag drog mig ... och plötsligt vaknade jag igen, då var klockan halv 10. Tänk så det kan gå! Idag har jag mått riktigt bra, nu måste det värsta av "giftet" gått ur kroppen. Jag har städat och plockat, tvättat, badat Bamse, varit och handlat och lagat grekisk skinkstek (kryddad med havssalt, rosmarin, vitlök och honung). Janne har tagit de flesta promenaderna med Bamse medan jag har donat inomhus i blåsten. Under den enda promenaden jag gått så regnade det, inte mycket, men ändå.
Fågellivet är otroligt roligt just nu! Förutom talgoxarna, bofinkarna och blåmesarna så har vi ett domherre-par som gästar vårt fågelbord. Idag satt herr och fru domherre i eken tillsammans med en av hackspetts-honorna. Tranorna och ormvråken har vi också sett i skyn. Nötväckan och nötskrikan kommer mellan varven liksom ett par skatungar och duvan. Haren är här nästan varje natt och hämtar sin morot som jag tagit för vana att lägga ut under fågelbordet på kvällen. Den äter av fröna som fåglarna skvätter ut.
Jag köpte Liljetulpaner åt grannen som tack för fröknäcke och fika igår. Var in en kortis till henne och pratade lite medan skinksteken stod i ugnen. Jag är glad att jag köpte en bukett till vårt nystädade köksbord också för när de slog ut blev jag helt betagen. Så fantastiskt vackra! Och så har jag pratat med mamma. De frisknar till men är bra möra efter influensa/lunginflammation-pärsen.
Nu är disken diskad och jag ska nog brodera en stund....
Fröknäcke, LCHF
Bästa lördagen!
Vi la oss så tidigt igår så vi vaknade tidigt också. Morgonpromenaden gick till bäcken där Bamse och jag spanade efter salamandrar... men de är inte lika tidiga som grodor och paddor. Vi får nog vänta lite till...
De enda ödlor vi såg idag var dem på min halsduk
Efter att ha skrivit blogg om veckan fixade jag fika åt gubben och mig, Bamse fick givetvis också lite gott!
Janne har jobbat med vår nerblåsta paviljong och jag har suttit i solen och broderat.
Ragnar har varit ute i flera timmar och när solen värmde som bäst på eftermiddagen fick Esmeralda komma ut en stund. Det var bra fart på henne.
Esmeralda syns mellan Bamses öron...
Rätt var det var kom grannen över med en bricka, med två kaffekoppar, nybakt chokladkaka och glass!
I bakgrunden ser man Esmeralda på väg in i ekens skugga
När jag sen skulle gå ut med Bamse så ville han inte. Han var väl slö efter en dag i solen. Jag släpade honom ett hundratal meter på skogsvägen, men vek sen av ut på gärdet där jag satte mig på en sten och tittade på ormvråkarna som seglade runt runt.
Bamse tyckte inte jag skulle sitta på stenen och när jag flyttade på mig satte han sig på den. Punkt slut.
Ikväll har vi ätit middag ute. Kyckling, banan och cocktailtomater i currysås. Mumsfilibabba! Efter det har jag diskat igen och bearbetat mitt blogginlägg om min resa till Helsingborg så det blev en artikel till Stadkanten, Knyppelpinnarnas medlemstidning.
Nu blir det en lugn kväll!
Bättre och bättre dag för dag
Det har varit en svettig vecka. I tisdags konstaterade jag att jag med stor sannolikhet led av flertalet biverkningar av blodtrycksmedicinen jag trappat upp under fem veckor. Det är skönt att jag har så bra kollegor och att tisdagen bara bestod av möten för jag kände att jag fick support i mitt yrsliga tillstånd. Jag hoppade över kvällsdosen och på natten led jag av rejäla svettningar och det kändes nästan hur "giftet" började sippra ur porerna.
På onsdagen hoppade jag förstås över morgondosen. Dagen bestod i handledning och sorgegrupp samt samtal med chefen om min arbetsbelastning och jag kan bara säga att han är bäst! Vi har gjort upp en plan nu som jag succesivt ska börja jobba efter. Min läkare ringde också och bekräftade att jag gjort rätt i att sluta med medicinen. Kanske hade det varit klokt att trappa ut den, men nu hade det gått ett dygn och jag har ju bara ätit dem fem veckor så pillren åkte i soppåsen när jag kom hem.
I torsdags uteblev mitt besök och jag fick tid att jobba undan. Efter torsdagsträffen gick jag och en kollega igenom det material vi har inför en bussresa vi planerar med Lions i sommar, sen körde jag henne till t-banan eftersom tågen inte funkar, ringde några samtal från bilen och hämtade sen Bamse. Vi åkte till Ormkärrskogen för att se om det kommit några grodor till kärret. I onsdags förra veckan var det bara änderna som simmade runt, men nu rådde full aktivitet.
Vi kunde inte stanna så länge för jag hade mässan på kvällen, men en dryg halvtimme fick Bamse och jag njuta av detta magiska skådespel, när hundratalet grodor knorrar medan solen sänkte sig långsamt över kärret.
Efter mässan blev det en lugn kväll liggandes i svärmors bäddsoffa.
Biverkningarna har långsamt ebbat ut, kroppen fick jag tillbaka ganska snabbt. Stickningarna i händer, armar och ben försvann första dygnet, bröstsmärtan försvann på tre dagar osv, men svettningarna och yrseln/glaskupekänslan har jag fått dras med. På fredagen kände jag för första gången att glaskupekänslan började ge sig. Jag hade praktikantplanering med min kollega i Flemingsberg och jag kände att nu börjar hjärnan fungera som vanligt. Besöket jag bokat in hos passpolisen uteblev och irritationen gjorde att glaskupan åkte på igen, men när jag sen tillbringade en lång lunch med en gammal klasskamrat mådde jag jättebra. Det var jättekul att sitta och bubbla om vad som hänt under de 35 år som gått sen vi slutade skolan. Inte gjorde det saken sämre att vi kunde sitta ute i solen och äta vår chicken tikka zislar med vitlöks-naan.
Efter en timme på jobbet där jag kunde avsluta veckan på ett bra sätt, packa en väska med arbete till måndag när jag ska jobba hemma samt inför kontraktsdagen på tisdag, åkte jag på massage! Jag hade tänkt åka ner till Ormkärret med Bamse igen, men jag blev stående på Gökholmsbacken en bra stund.
En bil stod tvärs över gatan på ett tokigt sätt och bilarna, inklusive jag, fick väja på alla möjliga sätt. Jag stannade och konstaterade att det inte fanns några levande (eller döda) varelser i bilen och ringde sen 11414. Det tog drygt 10 minuter att komma fram till Närpolisen, jag förklarade läget och sa sen att jag lämnar platsen. De skulle skicka dit en bil. Istället för att åka till kärret åkte jag till Hagsätra zoo med Bamse och bubblade med Elisabeth en stund. Köpte hundmat och hundgodis också förstås. Bamse tycker det är så roligt att komma dit. Han har ju varit med dit ända sen han var valp och oftast får han smaka godis när han kommer.
På vägen hem ringde jag föräldrarna. Mina systrar har varit uppe och hjälpt dem för de har varit rejält sjuka i influensa som på mamma även utvecklats till lunginflammation, men mamma tyckte de var så pass bra nu att jag inte behövde åka upp i helgen. Hemmavid väntade Janne med räkor och ost. Grannen hade lämnat ett fat med fröknäcke och en parmesanost på vårt utebord. Hon är för gullig!
Det smakade mums till räkorna! Det blev fröknäcke med ägg och avocado till frukost också.
En ny dag har börjat. Vi tar det lugnt. Bamse och jag har varit till bäcken och kollat om det finns några salamandrar med det gjorde det inte. De tar nog några veckor till på sig.
Nu ska vi ut och fika i solen! Janne jobbar med glaspaviljongen som blåste ner i september. Om två veckor hoppas vi att den är klar.
Trevlig helg!
Biverkad?
Resan till jobbet imorse gick bra, men väl på jobbet slog yrseln till ordentligt. Eller egentligen ingen yrsel, mer som att gå i en glasbubbla och inte riktigt vara med i verkligheten. I påskhelgen trodde jag att influensan skulle bryta ut, men icke, en sprucken trumhinna och så mådde jag lite bättre. Idag återkom alla symptom med full kraft.
För en tid sen kollade jag bipacksedeln efter att ha drabbats av yrsel tre dagar efter insättningen av den lägsta dosen Losartan (mot högt blodtryck). Sen blev det bra och jag tänkte inte mer på det. Innan helgen gick jag upp på full dos och under helgen har jag haft ont i bröstet och stickningar i armar, händer och ben vilket jag skyllt på att jag antagligen är stressad och håller på att bli sjuk, detta i kombination med sömnstörningar, ledvärk (framförallt i höger knä och höft) feberkänslor, trötthet och yrsel... och försöker man jobba som vanligt och må piss så blir i alla fall jag jättestressad över att inte ha full funktion i huvudet. Idag på förmiddagen hittar jag alla dessa biverkningar i Losartan. Jag ringde VC och fick en telefontid på eftermiddagen då jag sa att jag ville prata med min läkare. Jag kunde få en telefontid om några veckor och det sa jag gick bra, men jag tar inte kvällsdosen och inga fler tabletter hursomhelst. Då fixade hon en telefontid imorgon mitt på dagen, mellan två patienter, men jag sa att jag tar ändå inga fler tabletter.
På vägen hem ringde jag mamma och kollade hur hon och pappa har det med influensan och det var väl inget vidare... men hon berättade också att pappa blivit jättedålig av betablockerare, vilket alltså Losartan är.
Nej hu vale! Jag hoppas nu att när jag vaknar imorgon ska jag ha fått tillbaka en mer vettig livskänsla. Jag har fortfarande känslan av en glaskupa över huvudet, men kroppen börjar kännas lite bättre. Hoppas nu verkligen att det går över fort!
Kvällen slutade i alla fall positivt med en magisk upplevelse i solnedgången. Hundratals fåglar kvittrade och himlen var på bästa humör! AMEN!
Rubriktorka
Sitter behagligt nedslagen i fåtöljen och beskådar skymningen med fågel på axeln och hund i knät.
Igår morse när jag vaknade hade trumhinnan brustit och efter det har både ringandet i örat blivit bättre plus att jag mår mycket bättre. Jag har ju inte mått jättedåligt direkt, men varit jättetrött och lite yrslig. Gårdagen passerade till stor del i soffan med broderiet och idag åkte jag hem till Monica via Linnea för att lämna Spike. Hos Monica och Arto fick jag lunchmidag och en trevlig samvaro. Monica har fem veckor kvar nu och de hade röjt i förrådet för att få plats med barnvagnen där. Jag fyllde bilen med byggvaror till Janne och husgeråd och kläder till second hand för jag ska ju till Flemingsberg på fredag. Kyrkan där har en bra liten second hand.
Ikväll har jag sett tranorna! De är STORA! Tyckte det såg ut som strutsar som sprang på Gärdet, men det var fyra tranor. Och imorse flög ormvråken precis över huvudet på mig och hundarna. Häromdagen flög sångsvanarna i fylking över Sanda. Fågellivet vaknar och det är så häftigt!
Nu blir det nog lite mer broderi och TV. Janne är på väg till Finland för att titta på båt. Vi roar oss som vanligt på olika sätt 😜
Lata påskdagar
Puh! Jag gör ingeting och det är ganska skönt faktiskt... Igår satt jag större delen av dagen i fåtöljen med en hund på vardera armstödet. Ibland tittade jag på TV, ibland tittade jag bara ut genom fönstret och lät tankarna gå. Det är inte alls konstigt att jag är trött! Det har varit mycket på sistone och nu när en långledig helg kom så lät jag musten gå ur mig. Vädret är konstigt oxå. Sol ena stunden och sen stora svarta moln. Jag får den där känslan av att ett rejält åskväder skulle rensa spänningarna ur luften. Hundpromenaderna blir inte så jättelånga för så fort Bamse skäller till (och det gör han ofta!) så vill Spike springa hem.
Bamse är så hård och tuff... och han vet om det!
Imorse var värken nästan borta, förkylningssymptomen likaså. Det är bara ömt i höger knä och höft, annars är allt bra igen. Det är lättare att låta bli kohydraterna när man har tillgång till sin egen kyl och spis, det blir lite hipp som happ när jag sover borta...
Två nätter i rad nu har jag sovit 10 timmar utan att drömma. Jag känner mig utvilad, men slö. Imorse tänkte jag att jag nog skulle ta och skriva en hemuppgift i Bibelteologin och sen göra klart mina knypplade örhängen.... men jag har fortsatt sitta i fåtöljen eller ligga i soffan varvat med att ligga ute i solsolen när solen tittat fram mellan molnen. Lika mycket som jag älskar att jobba så är det underbart att ibland bara få vara.
Tillslut monterade jag örhängena och känner mig nöjd med dagens enda planerade och fullföljda uppgift. Jag har gjort långkok till middag och matlådor, gjort rent hos Ragnar och diskat också, så en viss aktivitet förekommer trots allt...
Janne jobbar 12-timmars nattpass och jag är själv med djuren. Nu återstår att se om jag kommer iväg på midnattsmässa eller inte. Igår piggnade jag till efter att ha somnat i soffan så man vet aldrig...men jag har inga krav på mig för ingen saknar mig dit jag isåfall tänker gå...
Lyssna på kroppen, Guggelutt!
Några smått galna dagar har passerat. Måndagen började i Flemingsberg där jag och en kollega började schemaplaneringen för sommarens praktikanter. Dagen fortsatte med ett besök med klient hos passpolisen, snabb och väldigt sen lunch, en snabb sväng in på mailen innan jag skyndade mig iväg för att handla matkasse med en klient, hämta Bamse och så hem. Jag hann faktiskt sitta ner nästan en halvtimme hemma innan jag åkte iväg till knypplingen i Strängnäs. Under bilresorna insåg jag att jag nog är lite för tids-optimistisk. Jag såg positivt på saker och ting förra veckan, drömmarna till trots, men i och med praktikantplaneringen började jag fatta att det kommer aldrig komma någon tid. Jag måste ta den!
Den nya planeringen fick bli att jag sov över i svärmors tomma lägenhet tisdag och onsdag för att jag skulle hinna jobba på kvällarna, för både tisdag och onsdag skulle jag vara på kurs - Bibelteologi som ingår i Mastern. Så fick det bli. Tisdag - kurs på dagen, hämta Bamse, skriva orosanmälan och ett långt klientsamtal på kvällen. Onsdag - kurs, gå tidigare för att hinna till första sorgegruppstillfället, hämta Bamse tre minuter före stängning... sen kände jag att det blev för mycket för mig att förbereda ett överklagande på kvällen, så jag tog med Bamse till Ormkärret.
Här stannar min tid...
I alla år vi bott i Ormkärr har jag gått ner till bäcken om vårarna för att njuta av grodornas lek. 2012 svarade jag på ett upprop på Facebook i SHRs grupp. Ett projekt i Stockholms stad som avsåg att kartlägga och rädda groddjurens lekplatser. Ett år senare var bäcken utgrävd till en damm och nu hoppas vi att grodbeståndet åter ska öka. Det är en fröjd att gå dit när parningslekarna är igång. Jag minns ett år när hela ängen var full, det var flera hundra, om inte tusentalet grodor som sökte partners. Det är magiskt!
"Uppgiftslämnaren" till Grodkollens damm i Ormkärrskogen. Bilden är så gräslig så jag kan bara älska den...
I maj 2013 tog jag denna kärleksfulla bild vid kärret
Det blev ingen journal-läsning på kvällen. Jag tittade på ett program om spöken på Bogesunds slott på TV, åt en påse ostbågar och la mig efter kvällspromenaden. Det kändes rätt.
På skärtorsdagen fick jag iväg orosanmälan, möte och samtal, sen skickade jag mängder med mailförfrågningar innan jag åkte och köpte lunch som jag tog med mig hem till min bästis. Vi åt tillsammans och jag fick zonterapi, sen hämtade jag Bamse och gav honom middag i svärmors lägenhet innan jag åkte tillbaka till jobbet för skärtorsdagsmässan. Strax före nio hade jag dammsugit svärmors lägenhet och satt i bilen på väg till Linnéa för att hämta Spike som ska bo hos oss över påsken. Kom hem kvart i 11.
Idag vaknade jag med täppt näsa, huvudvärk, ringande öron och ont i hela kroppen. Tuggar Ipren och gör så lite som möjligt. Fyra lediga dagar som jag får fylla, eller inte fylla, med vad jag vill...
Det är lite mycket nu. Det verkar som en förkylning sitter i kroppen (?) och kanske bryter den ut nu när jag är ledig, eller så ger den sig om jag är duktig och vilar. En kusin har oväntat gått bort och det är snart begravning, det väcker tankar och river i ärret efter min systers död, de var årsbarn och skulle bägge fyllt 50 år i år... Nej, det är dags att lyssna på kroppen och lägga i en lägre växel ett tag...